”Universiteten bidrar med gnistan”

När vi planerar Estradåret försöker vi alltid få till en mix av olika ämnen, lärosäten, föreläsare som pratar svenska och engelska, seniora och mer juniora forskare, kvinnor och män.

En forskare som alltid dyker upp i våra diskussioner är Åsa Lindholm Dahlstrand. Hon har stor erfarenhet och alltid intressanta forskningsprojekt igång, och därför blir vi väldigt glada när hon tar sig tid att komma och föreläsa på Estrad. Hittills har hon gästat oss 1998, 2001, 2006 och 2009, och i måndags var det dags igen.

- Tack för inbjudan, jag måste ha varit en av era första föreläsare! Det här är femte gången jag föreläser på Estrad, och tittar man på mina ämnen kan man se en röd tråd. I dag tänkte jag knyta ihop säcken under rubriken ”Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem”,  sa professor Åsa Lindholm Dahlstrand som är verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Hennes forskningsintresse kretsar bland annat kring kopplingarna mellan innovation och entreprenörskap, något som inte är alltför vanligt. De flesta forskare intresserar sig för antingen entreprenörskap eller innovation, och de båda forskningsfårorna bedrivs parallellt. Åsa påpekade också att det inte är så smart rent karriärmässigt att hålla på med både och. En forskare som vill klättra snabbt och få finansiering till fortsatt forskning bör hellre nischa sig inom ett smalt område, konstaterade hon. Men med ett bredare synsätt kan man se ”the big picture”, och det var vad Åsa levererade under sin Estradföreläsning 16 maj.

Hon presenterade ny forskning kring så kallade entreprenöriella innovationssystem, som bidrar till såväl ekonomisk som samhällelig nytta. Denna systemsyn bygger på antaganden om att både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är viktigt och bör vävas samman. Entreprenörskap och innovation är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutioner. Och experimenterandet utgör både input och output i systemet.

- Innovationer brukar enkelt mätas som patent, och det kan vara en output för det akademiska systemet. Men patenten är också input för samhället.

- Handlingar och agerande, både i formella och informella nätverk, är helt avgörande för systemets utveckling. När många är med och testar och experimenterar uppstår ett ackumulerat lärande som leder till utveckling av systemet, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

I det entreprenöriella experimenterandet är avknoppningar och uppköp de centrala mekanismerna. Genom att knoppa av ny och ”avvikande” teknik från befintlig verksamhet kan nya företag födas. Och när kunskapsintensiva företag blir uppköpta kan de skalas upp så att värdet exploateras. Denna symbios mellan små och stora, nya och etablerade företag är en förutsättning för att systemet ska fungera bra.

- I Sverige spelar förvärv en viktigare roll än riskkapitalinvesteringar, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterade också att avknoppningar från universitet och privata företag fyller olika funktioner. De förstnämnda tar längre tid på sig att utvecklas, men när akademi och näringsliv jobbar ihop kan högväxande företag skapas.

- Det svenska lärarundantaget har fått så mycket kritik, men påståendena om en akademisk paradox är betydligt överdrivna. Det finns en stor poäng i att göra som vi gör i Sverige, nämligen att skapa många universitetsavknoppningar. De växer inte lika mycket som i andra länder, och det behöver vi justera i vårt system. Men universitetsavknoppningarnas viktigaste funktion är att bidra med gnistan till något nytt.

Hela Åsas presentation finns att hämta på vår webbplats, och på ESBRIs Bambusersida ligger sändningarna från eftermiddagen kvar. I slutet av veckan kommer hela föreläsningen även upp som webb-tv i hög kvalitet.

/Åse

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 2)

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 1)

Experimentellt entreprenörskap på Estrad

System av olika slag är poppis inom vårt forskningsfält. Innovationssystem av olika slag har det pratats om länge, och entreprenöriella ekosystem verkar vara det heta just nu. Åsa Lindholm Dahlstrand använder begreppet entreprenöriella innovationssystem. Enligt henne har experimenterandet en avgörande roll för entreprenörskapet. Det handlar inte bara om att skapa nya företag, utan om att de existerande företagen förändrar själva innovationssystemet.

Nu på måndag 16 maj kommer Lindholm Dahlstrand till Estrad. Läs mer och anmäl dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats, går det som vanligt att se hela föreläsningen live via Bambuser eller i efterhand på vår egen webb-tv.

/Jonas

Policy kostar pengar

Paul Reynolds, Elizabeth Gatewood och David Storey inledde ICSB-konferensens tredje dag. Foto: Magnus Aronsson

Dagens första plenum på ICSB-konferensen modererades av Åsa Lindholm Dahlstrand, Högskolan i Halmstad. Hon välkomnade tre tunga entreprenörskapsprofessorer upp på scen: Elizabeth Gatewood, Paul Reynolds och David Storey. Alla tre har belönats med Global Award for Entrepreneurship Research. Temat var kopplingen mellan forskning och policyutveckling inom entreprenörskap och småföretagande.

- En första fråga man kan ställa sig är ju om det ens är någon som bryr sig om den forskning som pågår. Om inte, är det rätt onödigt att bedriva den. Här i Sverige har jag deltagit i flera seminarier, arrangerade av organisationer som ESBRI och Entreprenörskapsforum, där policymakare faktiskt kommit och lyssnat. Den typen av aktiviteter är inte så vanliga i USA, sa Elizabeth Gatewood, Wake Forest University.

- Sedan kan man ju också undra vad det är vi mäter? Ställer vi rätt frågor, till rätt folk? Min erfarenhet är att entreprenörer alltid skattar sina egna företag högre än konkurrenternas, fortsatte hon.

David Storey, University of Sussex i Storbritannien, bidrog med ett europeiskt perspektiv. Han poängterade att det är stora skillnader mellan olika länder: ”One size does not fit all”.

- Det här policyområdet är extremt dyrt för skattebetalarna. I Storbritannien kostar det 8 miljarder pund per år – det är mer än vad vi betalar för poliskåren, eller för universiteten. Och den sorgliga sanningen är att de flesta länder saknar uppgifter om vad entreprenörskapspolicyn kostar, sa han.

Paul Reynolds, George Washington University, USA, slog fast att nya företag är fantastiska jobbskapare, medan existerande företag inte bidrar med lika många nya arbetstillfällen.

- Nya och etablerade företag har också behov av olika typer av policy, konstaterade han.

Elizabeth Gatewood uppehöll sig kring attityder, och påpekade att entreprenörskap inte är rumsrent i alla kretsar ens i USA.

- Förekomsten av venture capital driver inte på de entreprenöriella aktiviteterna, det är tvärtom. Det här är också en fråga om attityder, menade hon.

David Storey lyfte fram makroekonomiska komponenter som politisk stabilitet, ränteläget och inflationstakten.

- Skattepolitik är också ett viktigt element och jag är glad över att ni har börjat diskutera detta i de nordiska länderna, sa han.

Paul Reynolds hävdade att de faktorer som har störst betydelse för individers vilja att vara företagare, tyvärr är de som är svårast att förändra.

- Det handlar om fundamentala faktorer i relationen mellan människor och deras hemland, till exempel om säkerhet, sa Reynolds.

/Åse