 |
| Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson. |
Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.
- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.
Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.
Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.
- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.
Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.
- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.
Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.
- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.
Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.
- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.
Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.
- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.
Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.
Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.
Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.
- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.
Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.
- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.
Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!
Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.
/Anna-Karin
Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.
Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.
- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.
Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.
- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.
Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.
- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.
Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.
- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.
Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.
- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.
Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.
Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.
Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.
- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.
Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.
- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.
Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!
Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.
/Anna-Karin
Prenumerera på esbribloggen