Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.

I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

”The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare”

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

Välkommen till glöggmys och framtidsspaningar

När nätterna blir långa och kölden sätter in – då tar ESBRI och samlar ett helt gäng experter för att prata om digitaliseringens effekter på välfärden, jobben – och entreprenörskapet.

10 december är det dags för årets sista Estradföreläsning: ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” Föreläsningen genomförs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras aula på Sveavägen 65 i Stockholm. Vi kör i gång med glöggfika i anslutande rum 120 klockan 16.30, och sedan pågår själva föreläsningen mellan 17.00 och 18.30.

Jag tycker att det ska bli jätteintressant att ta del av de 11 Estradörernas kunskap och erfarenheter, det blir en mix av forskning och praktik. Först får vi lyssna till Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, Anthony Larsson, Handelshögskolan i Stockholm, Linn Lindfred, JayWay, Charlotte Mattfolk, strategisk rådgivare, och Robin Teigland, Chalmers. Deras presentationer diskuteras av två paneler bestående av Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, landshövding och president för Interpol, Pernilla Lilja, senior affärskonsult, Peter Markowski, managementkonsult, Cormac McGrath, Stockholms universitet, Jan Söderqvist, journalist, och Olle Wästberg, tidigare diplomat, riksdagsledamot och chefredaktör.

Uppmärksamma Estradbesökare noterar kanske att Anthony och Robin är två favoriter i repris för oss på ESBRI, de föreläste tillsammans i början av 2018 och vi har även skrivit om Robins forskning ett antal gånger, t ex i porträttartikeln i Entré nr 1, 2016. Resten av talarfältet är helt nytt i Estradsammanhang, kul det också!

Föreläsningen utgår från två nya böcker (open access, kolla här och här) där föreläsarna ingår bland författarna. Den är kostnadsfri men antalet platser är begränsat, så vänta inte för länge med att anmäla dig. Det är redan stort intresse och över 100 anmälda, jätteroligt!

Om du inte kan delta finns det såklart möjlighet att se livesändningen i stället (men då missar du det värdefulla nätverkandet…)

Trevlig helg
/Åse

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.

Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.

Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

LIVE 15.00: Så jobbar digitala entreprenörer

Välkommen till säsongsfinalen av Estrad! Vi får ta del av Hanna von Schantz spännande forskning om digitalt entreprenörskap, med empiri hämtad från spelindustrin. I det efterföljande panelsamtalet deltar också Johan Attby, Fishbrain, Anne Lidgard, Vinnova, och Mattias Wiggberg, KTH. Föreläsningen pågår ca 15.00-16.30. För förkovran, läs Entréartikeln om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng. /Åse

Hur jobbar digitala entreprenörer i en föränderlig värld?

Det kommer vi att få veta mer om mellan klockan 15.00 och 17.00 om en vecka, 11 december. Då avslutar vi nämligen Estradhösten med en föreläsning som har ett spännande och aktuellt tema: digitalisering. Den digitala utvecklingen påverkar de flesta industrier och individer på ett eller annat sätt. Många företag har affärsidéer som vi inte har kunnat förutse ens i vår vildaste fantasi.

Under föreläsningen kommer Hanna von Schantz att diskutera entreprenöriella processer och hur entreprenörer och företagsledare arbetar i en oviss framtid med ständigt nya förutsättningar. Hanna har disputerat vid Stockholms universitet och driver dessutom en digital startup. Jag är säker på att det kommer att bli riktigt spännande!

Föreläsningen avslutas med en paneldebatt där Hanna medverkar tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova och Mattias Wiggberg, KTH. Och självklart blir det juligt fika! Vi hoppas att du har möjlighet att stanna och fika med oss.

Läs gärna mer om Hannas forskning i det senaste numret av Entré.

Mer information om föreläsningen och länk till anmälan hittar du här.

/Helene

Digital entreprenör ny gd på Vinnova

Foto: Carlos Zaya

I dag kom nyheten: Regeringen beslutar att utse Darja Isaksson till Vinnovas nya generaldirektör. Ett spännande val med en entreprenör och visionär inom framförallt det digitala området. Blir intressant at se när hon tillträder i slutet av augusti hur det kommer att påverka Vinnovas inriktning de kommande åren. Att det blir mer digitalt och även mer fokus på life science torde vara enkelt att utläsa från Darjas portfölj av intressen.

Men jag tror att det även kan bli mycket mer. För några veckor sedan höll Darja Isaksson ett tal vid European Economic and Social Committees 60-årsfirande av europeiskt samarbete.

Kanske blir det ännu mer tryck på frågan om livslångt lärande från den nya generaldirektören, och mer finansiering till nya innovativa lösningar inom det området? Oavsett så tror jag det blir en spännande resa för innovationssverige med Darja vid rodret för Sveriges innovationsmyndighet.

/Magnus

Din digitala identitet blev just ännu viktigare

Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson.

Jag såg verkligen fram emot förra veckans Estrad. Och jag var inte ensam. Närmare 170 personer kom till 7A Odenplan för att se föreläsningen om fintech. Ämnet är i hetluften. Hajpen beror sannolikt på att några svenska företag har gjort enastående tillväxtresor. Men digitaliseringen av finansiella tjänster väcker också en rad framtidsfrågor.

Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.

- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.

Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.

- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.

Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.

- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.

Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.

- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.

Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.

- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.

Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.

- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.

Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.

Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.

- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.

Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.

- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.

Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!

Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.

/Anna-Karin