Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.

I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

”The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare”

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

LIVE 17.00–18.30 | Digitalization and its impact on welfare and labor

1 robot, 12 experter, och omkring 200 deltagare! Det är verkligen bäddat för en grande finale på Estradhösten 2019.

Ämnet för dagens föreläsning är ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” och bland talarna finns både forskare och praktiker. De utgör några av författarna till två nya böcker som har getts ut av Routledge i oktober och november. Båda är open access, du hittar dem här och här.

Föreläsningen genomförs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

Välkommen!
/Åse

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.

Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.

Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

LIVE 15.00: Så jobbar digitala entreprenörer

Välkommen till säsongsfinalen av Estrad! Vi får ta del av Hanna von Schantz spännande forskning om digitalt entreprenörskap, med empiri hämtad från spelindustrin. I det efterföljande panelsamtalet deltar också Johan Attby, Fishbrain, Anne Lidgard, Vinnova, och Mattias Wiggberg, KTH. Föreläsningen pågår ca 15.00-16.30. För förkovran, läs Entréartikeln om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng. /Åse

Hur jobbar digitala entreprenörer i en föränderlig värld?

Det kommer vi att få veta mer om mellan klockan 15.00 och 17.00 om en vecka, 11 december. Då avslutar vi nämligen Estradhösten med en föreläsning som har ett spännande och aktuellt tema: digitalisering. Den digitala utvecklingen påverkar de flesta industrier och individer på ett eller annat sätt. Många företag har affärsidéer som vi inte har kunnat förutse ens i vår vildaste fantasi.

Under föreläsningen kommer Hanna von Schantz att diskutera entreprenöriella processer och hur entreprenörer och företagsledare arbetar i en oviss framtid med ständigt nya förutsättningar. Hanna har disputerat vid Stockholms universitet och driver dessutom en digital startup. Jag är säker på att det kommer att bli riktigt spännande!

Föreläsningen avslutas med en paneldebatt där Hanna medverkar tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova och Mattias Wiggberg, KTH. Och självklart blir det juligt fika! Vi hoppas att du har möjlighet att stanna och fika med oss.

Läs gärna mer om Hannas forskning i det senaste numret av Entré.

Mer information om föreläsningen och länk till anmälan hittar du här.

/Helene

En framtidsspaning för 2018

Innan årsskiftet blev jag tillfrågad om att göra en kort framtidsspaning för 2018 till tidningen Starta och Driva Företag. Där lyfte jag bland annat fram arbetskraftsutvisningarna, #metoo, digitaliseringen och vinsttaksdiskussionen. Nu finns min spaning att läsa på tidningens webbplats.

Övriga framtidsspanare är Harry Goldman, vd Nyföretagarcentrum Sverige, Anders Nyberg, kommunikationsansvarig verksamt.se, Günther Mårder, vd Företagarna, och Peter Thörn, tf ordförande Småföretagarnas riksförbund.

Just det här med digitalisering är en av grunderna för utvecklingen inom fintech-området. Är du intresserad av det skulle jag vilja rekommendera dig att komma på vår Estradföreläsning nu på måndag. Och kan du inte delta på plats så finns det möjlighet att följa föreläsningen på webben. Välkommen!

/Magnus