Världen inte mer osäker i dag än tidigare

Hur kan entreprenörer tackla den osäkerhet coronapandemin har skapat? Inte genom att försöka förutsäga framtiden i alla fall, menar välkända forskaren Saras Sarasvathy.

– Vi kan aldrig förutsäga framtiden. Världen är alltid osäker.

Det sa professor Saras Saravathy, University of Virginia, USA, på ett Estrad:webbinarium 10 juni 2020. Temat var ”Co-create new futures in uncertain times”. Tillsammans med docent Henrik Berglund, Chalmers, diskuterade hon hur entreprenörer ska tackla den osäkra tid som coronapandemin har skapat i världen. Enligt Sarasvathy är det business as usual – eller, rättare sagt, business by effectuation – som gäller.

Kortfattat handlar effectuation om att ta beslut utan att försöka förutsäga framtiden med marknadsundersökningar eller prognoser. Entreprenörer som använder effectuation som beslutsmetod försöker kontrollera framtiden utan att förutse den. Det gör man bland annat genom att prova sig fram med små steg för att veta vad som är bra idé. Samskapandet är en viktig beståndsdel i det.

– Samarbeta med andra som du själv har valt ut, och som verkligen vill förverkliga sina idéer. Samarbetet behöver inte ha en vision, börja i stället agera i små steg som ni bygger vidare på, sa Saras Sarasvathy.

Henrik Berglund konkretiserade hennes teori om samskapande genom att måla upp en, för många entreprenörer, bekant situation.

– I stället för att pitcha en idé för en investerare med power point-presentationer, prova att måla upp idén på en whiteboard och samskapa en plan tillsammans med investeraren. Presentationens form är oerhört viktig för att komma vidare med idén, sa han.

Över 270 personer från olika delar av världen var anmälda till webbinariet, och Sarasvathy och Berglund svarade på flera frågor från deltagarna. En av frågorna handlade om vad politiker borde göra för att underlätta för världens entreprenörer nu under rådande coronapandemi. Sarasvathy menar att det behövs en snabb datainsamling om vad företagare runt om i världen gör i de här osäkra tiderna.

– Utifrån det kan vi se vilka politiska åtgärder som bör vidtas, sa Saras Sarasvathy.

– I Sverige finns det mycket som restaurangägare inte får göra enligt lag. Kanske bör man lätta på de restriktionerna nu för att stötta verksamheterna, sa Henrik Berglund.

Se hela Estradföreläsningen som webb-tv. 

/Maria

Ingen tid + ingen risk = ingen innovation!

Jennie Björk och Mats Magnusson inledde Estradsäsongen 6 februari.

Innovation handlar om att utveckla nya produkter, tjänster, processer och affärer. Det innebär att innovationer avviker från det man tidigare har varit van vid, och medför ofta betydande osäkerhet och risk. I onsdags presenterade KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson sin forskning om hur man hanterar osäkerhet och risk i innovation på ESBRIs Estrad.

Jag tycker att det verkar väldigt roligt att arbeta med den här typen av innovationer, men det gäller att göra på rätt sätt. Så vad behöver man tänka på?

Mats Magnusson framhöll att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med innovation är tid. Om man inte avsätter tid inom en organisation kommer det aldrig att bli några innovationer. En annan viktig faktor är att det finns utrymme för att ta risker. Oftast väljer man det säkra före det osäkra och då finns det risk att man missar intressanta produkter och tjänster. I Sverige är det definitivt ingen karriärfördel att ha misslyckade innovationer i bagaget. Mats uttryckte det så här:

”Ett av de säkraste sätten att göra karriär är att inte göra misstag. Så vilka personer ser vi i företags ledningar? Jo, de som aldrig har misslyckats.”

Det kan innebära att ledare avstår från riskabla projekt eftersom det kan slå tillbaka på deras egen karriärutveckling, konstaterade Mats.

Om organisationen vill vara innovativ bör det finnas en tydlig målsättning som kommuniceras till alla. Det är nödvändigt att stötta experimenterande och tillåta misslyckande. Att våga ta risker kan vara svårt men det finns exempel på fungerande strategier. Mats nämnde exempelvis ett företag där medlemmarna i ledningsgruppen måste investera en viss del av sin årliga bonus i interna (riskabla) projekt.

Ett annat exempel är företaget Perstorp som inrättade en idéombudsman. Om de anställda fick nobben när de presenterade sin idé hos sin närmaste chef kunde de få en ”second opinion” hos idéombudsmannen – och kanske få ja. Detta ledde till betydligt fler innovativa projekt inom företaget. Mellancheferna ville inte riskera att tacka nej till projekt och sedan framstå i dålig dager om projekten ändå blev framgångsrika.

Det är väldigt svårt att räkna på om en innovation kommer att bli framgångsrik eller inte, eftersom så många olika faktorer spelar in. Det kan vara svårt att förutse hur teknologin kommer att fungera och hur de presumtiva kunderna reagerar. Ibland är det helt enkelt slumpen som avgör. Vid utvärdering av innovationer är det en fördel om det görs både individuellt och via gruppdiskussioner där många får bidra med sin kunskap. På det sättet får man en bredare bild av potentialen hos produkten/tekniken och kan undvika de värsta flopparna, menade Mats.

Jennie Björk lyfte fram några framgångsfaktorer för att lyckas med innovationsprojekt med hög nyhetshöjd. Utgångspunkten var en analys av ett stort antal intervjuer och ”project journey mapping”. Hon menade att det väldigt förenklat innebär att förtydliga erbjudandet så att alla förstår det och sedan övertyga om att det är värt att göra.

Men kör för allt i världen inte in radikala projekt i befintliga system och processer! Då brukar de dödas snabbt, varnade Jennie.

För att projekt med kritisk nyhetshöjd ska komma igenom den befintliga organisationen behövs mekanismer som kan hantera att den hamnar utanför rådande styrramar och strukturer. Dessa är påtaglighet, tolerans och frihetsgrad.

Påtaglighet innebär att lyfta fram utformningen, kundvärdet och att synliggöra ekonomiskt värde för organisationen. Utan den tydligheten skapas skepsis och förvirring, och projektet uppfattas som riskfyllt och osäkert. Påtaglighet kan uppnås genom intern och extern utbildning samt prototyper och visualiseringstekniker som kommunicerar syftet.

Man bör också sträva efter att öka toleransen för osäkerhet, poängterade Jennie. Där måste man ta hänsyn till marknad, varumärke, interna kompetenser och företagsstrategi. Det är en fördel att involvera experter med specifika kompetenser – gärna på ett tidigt stadium. Det är också nödvändigt att hantera beroenden av andra projekt/partners samt eventuella konsekvenser av prioritering mellan projekt.

Målet är att hålla en så hög grad av frihet som möjligt för att behålla det unika hos de nytänkande idéerna, men ändå anpassa dem så att de fungerar att arbeta med i den befintliga organisationen. Ett sätt är att delegera projektets administration till specifika roller och att ställa tydliga prestationsmål.

Och om det visar sig att en innovation tyvärr inte är lyckad bör man så tidigt som möjligt ta beslut om att lägga ner den. Så här sa Jennie:

”En viktig kompetens är att veta när innovationsprojekt som inte går bra ska läggas ner. Det är mindre kul när man har spenderat 100 miljoner.”

Vill du förkovra dig mer? På vår webbplats hittar du både talarnas presentationer och hela föreläsningen som webb-tv.

/Helene

De vackraste blommorna växer i dikeskanten

Vi lever i en tid med mycket osäkerhet, både när det gäller ekonomi, miljö, politik och konflikter. Jag har precis läst ”Ledarskap i osäkra tider – Exempel från Lützen, Poltava, Austerlitz och egna erfarenheter av entreprenörskap”, en bok skriven av Nils Bildt.

Boken vänder sig till entreprenörer och ledare som vill bli bättre på att hantera osäkerhet utifrån statistiska bedömningar, prognoser och militära metoder, men också till militärer som vill lära sig mer om företagares ledningsvillkor.

Författaren lyfter fram ett antal faktorer som extra viktiga för framgångsrikt företagande. Först och främst gäller det att företagen är snabba med att följa efter när kundernas behov förändras. Kundteamen måste direkt svara upp mot kundernas behov och agera så självständigt som möjligt. Ledningen bör sätta gränser och mål samt se till att koordinera verksamheten.

Vidare krävs öppenhet samt snabb och tydlig kommunikation för att nå framgång. Om alla på företaget vet hur situationen är ökar sannolikheten för att alla gör sitt bästa för företagets bästa. Ledaren är föredömet och ska vara tydlig med information om läget och ingjuta förtroende och förhoppningar.

I företagande är det ofta viktigare hur man gör något än vad man gör, menar Nils Bildt. En halvbra plan som utförs kraftfullt resulterar vanligen i större fördelar än en detaljerad plan som tar lång tid att skapa och därför riskerar att vara inaktuell när den genomförs. Men förmågan att sålla och säga nej till sådant som kan inverka negativt på den övriga verksamheten ökar självklart chansen till framgång.

Författaren lyfter även fram betydelsen av träning som en framgångsfaktor. Ett lysande exempel på att mycket träning lönar sig är tennislegenden Björn Borg som övade mot garageporten varje kväll och nådde en makalös framgång.

Avslutningsvis poängterar Bildt att inga blommor växer i asfalten på raksträckorna: De vackraste buketterna plockas i dikeskanten. Om man klarar av att hantera kurvor och dikeskörningar stannar man mycket längre på vägen.

/Helene