Stordata kan lösa stora problem

Hans Rosling in action

I dag deltar jag, Christina, Hanna och Jonas i SSES årliga inspirationskonferens Good Morning. Och vi är långt ifrån ensamma. Mer än 670 företagare, studenter och andra entreprenörskapsintresserade är anmälda till denna heldag om trender och innovation. På talarlistan finns forskare, entreprenörer och inspiratörer.

Moderator är, precis som förra året, Simon Dingle. Dagen till ära är han iförd nagellack i SSES gröna färg.

Den första talaren, professor Hans Rosling från Karolinska institutet, visade att gammal är äldst och placerade ribban högt för dagens övriga talare. Rosling är flitigt anlitad som föreläsare dessa dagar – med rätta. Enorma mängder engagemang, angelägenhet och humor i denne ”gamle man” (Hans epitet, inte mitt) som med sin edutainment vill bekämpa fattigdom.

Rosling konstaterade att han har gjort det mesta i livet – utom entreprenörskap i betydelsen växande företagande:

- Det är jag helt enkelt inte lämpad för.

Hans Roslings son är också hans chef, och han har försökt pränta in i sin far att ”Entreprenörskap handlar om att göra saker, inte att prata”. Själv tycker jag att vi behöver både ”doers” och viktiga ”pratprenörer” som Rosling den äldre…

Därefter fick jag lära mig en del om stordata , eller ”big data”. Med det menas alltså de enorma datamängder som genereras varje dag – hela tiden – av telefoner, kameror, sensorer, mikrobloggar… Sanningen att säga är detta inget jag har funderat särskilt mycket på tidigare. Men Jameson Toole, doktorand på MIT, bidrog med en del ögonöppnare.

Jameson Toole vill gå från "big data" till "good data"

- Big data har blivit ett buzzword, man ser kanske framför sig surrande datorhallar och möjligheter att skicka direktreklam. Som amerikan har jag inget problem med riktad marknadsföring, men stordata kan också användas för att lösa stora samhällsproblem, sa Toole.

Han visade en stadskarta där de digitala spår som hans egen mobiltelefon har lämnat visualiserades.

- I dag kan vi samla in de här uppgifterna från miljoner människor som bor i en stad. När vi tittar på mönstren kan vi göra förbättringar för dem.

Hälsa, utbildning och infrastruktur är några viktiga områden som kan förändras genom att utnyttja stordata.

- Det finns faktiskt ingen anledning att vara långsam längre. Läroböcker kan anpassas för individen, med information som han eller hon behöver just nu.

- Genom att titta på hur sociala strukturer påverkar lärandet kan vi anpassa utbildningen, sa Toole.

Under pauserna finns många möjligheter att få sig en workshop, speeddate eller pratstund med talarna till kaffet. Under en sådan ”kaffesession” utvecklade Toole sina tankar.

- Via Facebook och andra tjänster samlar vi också in en massa värdelös data. Hur ska vi veta vad vi bör spara, undrade Magnus Höij, Internetworld, som modererade sessionen.

- Om jag visste det skulle jag vara rik. Den största utmaningen nu är hur man ska kuratera informationen. Som forskare försöker man spara så mycket som möjligt, för man vet aldrig vilket dataset som kan kommer få användning för, sa Jameson Toole.

Det var lite problem med livestreamingen i början av konferensen, men nu är den igång! Följ också twitterflödet via #GM12

/Åse

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större…

Så står det med stora bokstäver utanför den pampiga universitetsaulan i Uppsala där årets (som synes välbesökta) Anders Wall-föreläsning hölls i går. Eftermiddagen var fylld av presentationer och paneldebatter och jag fastnade speciellt för vad ett par av talarna sa.

Hans Rosling från Gapminder gav som vanligt en mycket underhållande och intresseväckande presentation av den ekonomiska utvecklingen i världen. Han kan konsten att visualisera siffror så att man förstår.

Rosling berättade om hur det var när han arbetade som läkare i Afrika under några år på 1980-talet. Förhållandena var mycket svåra, de var en eller två läkare som skulle ta hand om 300 000 människor. 3 000 barn per år dog. Vid samma tidpunkt i Sverige var förutsättningarna helt annorlunda, i en region med samma folkmängd fanns uppemot 800 läkare och det dog endast tre barn per år.

Det är fortfarande mycket ojämlikt, i stora delar av världen råder extrem fattigdom. Om vi kan underlätta deras villkor genom att ge förutsättningar för egen försörjning, då förbättrar vi världsekonomin rejält.

Senare under eftermiddagen berättade Linnea Söderström om sin resa till Indien och sitt möte med kvinnor som har fått mikrolån via Hand in Hand. Totalt har 100 kvinnor fått lån via organisationen, och de går ihop i grupper om 15-20 kvinnor i åldrarna 20-60 år. De startar verksamheter av olika slag i sitt närområde, några har skaffat kor som förser byn med mjölk, andra reparerar motorcyklar eller startar skönhetssalong. Dessa små företag lyfter hela familjer och byar. Dessutom är återbetalningsförmågan av lånen 100 procent.

Det kanske är just detta som är att tänka rätt! Genom att förbättra villkoren för de allra fattigaste i världen ger vi plats åt entreprenörer som skapar lösningar på vardagens problem.

Läs gärna boken ”Jag vill förändra världen” skriven av Percy Barnevik, grundare av organisationen Hand in Hand. Ta också gärna en titt på Hans Roslings blogg.

/Helene

”Tvättmaskinen gjorde mig till professor”

Hans Rosling, professor i public health, höll ett livligt framträdande på ICSB-konferensen. Foto Magnus Aronsson.

Entreprenörskap har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Inga konstigheter alls, det vet vi alla vid det här laget. Men få kan visa det på ett så visuellt tilltalande och livligt sätt som Hans Rosling med sitt Gapminder-verktyg.

Jag hade nyss förmånen att se honom live för första gången på ICSB-konferensen – helt klart en upplevelse!

- Det är kul att vara här för att prata om världen och om entreprenörskap. För mitt entreprenörskap är ju just att prata om världen, inledde han.

Han menade att vi måste vara polygamiska för att förstå det här med utveckling. Vi behöver företagande, teknologi, stat och civilsamhället för att något ska hända.

- Regeringens första uppgift är att inte hindra entreprenörskap. Sedan kan man ha tur och bo i ett samhälle där regeringen till och med uppmuntrar entreprenörskap.

Och tack vare just entreprenörskapet har utvecklingen i hela världen varit otrolig. Hans Rosling hävdade att inkomstutvecklingen som sker i många länder kan tillskrivas det man brukar kalla pillow talk. Det handlar om familjer som satsar på framtiden genom att betala för sina barns utbildning och bygga ett nytt hus.

- Det spelar ingen om man är buddhist, muslim eller katolik – de religiösa ledarna kommer inte in i människors sovrum. Och det ska de inte göra heller.

George Bush med huvudvärk, enligt Hans Rosling.

Han tog också tillfället i akt att ge USAs förre president George Bush lite cred för sitt kreativa tänkande. När USA var mitt i krisen, hade slut på pengar och inte fick några lån från sitt vanliga nätverk, ringde han Brasiliens president Lula för att få ett lån.

- Jag beundrar verkligen Bush för vad han gjorde här. Och det är inget skämt, jag menar det. Det är inte helt vanligt för en amerikansk president att be en Latinamerikansk socialist om ett lån.

Rosling pratade också en hel del om skiften i världen. Om Kina såklart som växer så det knakar, med länder som Indien och Brasilien strax efter. Men även många afrikanska länder söder om Sahara har sett en stark tillväxt de senaste åren. De kapitaliserar på sina satsningar på entreprenörskap, teknisk utveckling och infrastruktur. Och tillgång till saker som vaccin och myggnät har varit jätteviktigt. En del länder är fortsatt fattiga, som krigshärjade Kongo. Hans Rosling pekade på att det är samma utveckling som vi såg i Asien tidigare: några länder exploderar i ekonomisk utveckling medan andra, de krigsdrabbade, hamnar låååångt efter.

Rosling tog också upp klimatfrågan. Han deklarerade att han tidigare var klimatskeptiker, men för ungefär tio år sedan blev han övertygad av forskare att vi går mot klimatförändringar som kommer att påverka oss i stor utsträckning. Till exempel pratas det en hel del om att tillväxtländer som Kina och Indien är stora utsläppare totalt sett. Om man däremot ser till utsläpp per person blir resultaten helt annorlunda. Här ligger USA fortfarande ohotat i topp.

- Man måste se utsläppen per person. Att räkna totala utsläppet totalt är som att räkna ett folks övervikt totalt sett. Det säger ingenting!

Energi är en nyckelfråga, slog Rosling fast. I dag har två miljarder människor i världen tillgång till en tvättmaskin. Målet är att alla ska ha en.

- Min mamma tvättade för hand. Jag Kommer ihåg vår första tvättmaskin som vi fick 1952. Mamma la i en tvätt, sedan gick vi till biblioteket och lånade böcker som hon läste för mig. Tvättmaskinen gjorde mig till professor!

Han uppmanade alla entreprenörer att jobba för att ta fram billigare tvättmaskiner. För att det ska bli verklighet, måste vi öka tillgången till energi – både grön och annan.

- Energi är fantastisk. Alla måste få tillgång till energi, även om den är fossil. Om ni inte tycker det, säg det till kvinnan i Vietnam som tvättar för hand.

Han påpekade att vi i Sverige har snabbare tillgång till data om hur ekonomin går, och om hur många vargar som föds i landet, än om hur stora utsläppen av koldioxid är.

- Det här är ju löjligt. Varför är inte koldioxidutsläppen lika viktigt som vargar? Energidebatten är inte på samma nivå i samhället. Det ger inte rätt budskap till entreprenörerna. Jag tror att entreprenörskap har en stor roll i att hitta lösningar till detta.

- Bush did it, you can do it!

/Jonas