Ny forskning om hur forskning kommuniceras

Den tryckta boken är ett sätt att kommunicera. Men i dag finns så många andra vägar att nå ut med forskningsresultat.

”Det kanske viktigaste budskapet från forskningen om forskningskommunikation är att det inte finns en universell lösning för hur vetenskap bör kommuniceras. Man måste förstå sammanhanget, då kan man vara tydlig med sina mål och ärlig mot sina åhörare.”

Det säger Massimiano Bucchi, italiensk sociolog som forskar om forskningskommunikation. Han intervjuas i Vetenskapsrådets tidning Curie. Bucchi skriver just nu på en bok om hur Nobelpriset har påverkat allmänhetens uppfattning av vad forskning är under de senaste seklerna.

Forskningskommunikation är ju vad vi på ESBRI jobbar med dagligdags, bland annat i form av föreläsningsserien Estrad och tidningen Entré. Ändå har jag aldrig reflekterat över att det borde finnas ett forskningsfält som uteslutande studerar forskningskommunikation. Det var en glad nyhet för mig!

I artikeln diskuterar Massimiano Bucchi olika former av forskningskommunikation, exempelvis bloggar:

”Det handlar kanske om en liten målgrupp men kommunikationen sker utan mellanhänder och oftast i realtid. Dessutom finns, inte minst via sociala medier, möjligheten till interaktion och en dynamik. Det har inte varit möjligt i traditionella medier.”

Och det finns ju verkligen många roliga idéer därute för hur forskningsbaserad kunskap kan kommuniceras. I e-Entré har vi till exempel skrivit om Forskar Grand Prix, Forskarfredag och Dance your PhD. Hur tycker du att forskning bör kommuniceras? På traditionellt vis, eller mer utflippat? Kommentera gärna!

/Åse

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus