Staten och riskkapitalet

Det här med riskkapital har varit ett hett ämne den senaste tiden. Nyligen kom en rapport från Riksrevisionen som visade att statligt riskkapital investeras för sent, trots att målsättningen varit att investera i sådd- och expansionsfas. Det är just i dessa tidiga skeden den största bristen på privat kapital finns.

ESBRI arrangerade i samma veva en Estradföreläsning om riskvilligt kapital, och presentationerna finns att se i sin helhet via webb-tv. Även under föreläsningen framkom kritik, främst mot att statligt kapital satsas i senaste laget. Det behövs definitivt en ändring av strategierna för att investeringarna ska fungera bättre. Läs gärna bloggen som jag skrev efter Estrad.

ALMI Invest publicerade i förra veckan ett debattinlägg där de menar att det faktiskt finns kapital som investeras i de allra tidigaste faserna av ett företags start.

ALMI Invest skriver att de är landets mest aktiva investerare i unga tillväxtbolag, de har för närvarande en portfölj med 300 bolag. Ramböll har utvärderat ALMI Invests investeringar. Resultatet visar att pengarna hamnar rätt, och att företagen har nytta av rådgivningen i managementfrågor som de får ”på köpet”.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen av statens roll som finansiär. Det är viktigt att hitta modeller som passar de regionala förutsättningarna, och där finansieringen inte riskerar att tränga ut privata investerare.

För den vetgirige finns det också en hel del läsning om riskkapital i vår Kunskapsbank.

/Helene

Born globals och mentorskap på Estrad

”Årets mentor för befintliga företagare” fick ta emot sitt pris på ESBRIs Estrad. Prisutdelare var näringsminister Annie Lööf.

I förrgår körde vi en Estrad special där vi fick lära oss om både born globals och mentorskap för företagare.

Vi inledde som en ”vanlig” Estrad, där Svante Andersson och Hélène Laurell, Högskolan i Halmstad, berättade om forskningsläget kring born globals. Och med det menas alltså företag som från start drar nytta av resurser och säljer på flera olika marknader.

- Ofta erbjuder de en kombination av tjänster och produkter. De är viktiga att studera av många olika anledningar, inte bara för att se hur man växer internationellt. Globaliseringen har både för- och nackdelar – born global-företagen ser det positiva med den och drar nytta av globaliseringen, konstaterade Svante Andersson.

- I en studie inspirerades vi av Henry Mintzbergs tidsstudier. Vi följde efter vd:ar i internationaliserade respektive traditionella företag och noterade vad de gjorde. Vi såg en tydlig skillnad. De internationaliserade vd:arna la mer tid på strategiskt arbete än på operativt, de var sällan ute i verkstaden. De byggde upp en organisation som kunde fungera utan att de var närvarande – 100 dagar om året var de ju ute och reste, fortsatte han.

Hélène Laurell är doktorand och fokuserar i sitt avhandlingsarbete på medicinsk teknik. Redsense är ett av hennes fallföretag, och hon tog med sig vd:n Patrik Byhmer som delade med sig av sina erfarenheter. Redsense säljer ett larmsystem för att upptäcka om vennålen lossat i samband med dialys.

- Idén har utvecklats väldigt lokalt, i Halmstad, men marknaden är global, förklarade Byhmer.

Estrads andra del handlade om mentorskap. Monica Äijä Lenndin fick ta emot ALMI Företagspartners pris Årets mentor för befintliga företag. Prisutdelare var näringsminister Annie Lööf.

De båda, samt Äijä Lenndins adept Anita Gebhard och förra årets vinnande mentor/adeptpar förde en intressant diskussion som modererades av ESBRIs Magnus Aronsson. Några lärdomar:

1. När man som adept letar mentor kan det vara vettigt att försöka hitta någon som är ens totala motsats – som alltså kan bidra med kompetens som man själv saknar.

2. Samtidigt är personkemin viktig. Den måste också stämma, annars kan man inte bygga en långvarig relation.

3. Mentorn kan tillföra kunskap, erfarenhet, nätverk och struktur. Hen kan sätta upp ramar för mötena, stämma av och blicka framåt. Ändå är det alltid adeptens intresse som styr. Mentorn ska vara lyhörd.

4. Att ställa upp som mentor helt ideellt kan ses som ett sätt att ”betala tillbaka” om man själv fått hjälp och stöd i tidiga skeden. Men att träffa en ung företagare kan också ge mentorn otroligt mycket: man får inblick i en annan företagares vardag, möjlighet att testa teorier och se effekter i praktiken. Och inte minst chansen att hjälpa en annan människa att växa.

Annie Lööf poängterade vikten av ärlighet och tillit, och menade att mentorskapet måste kännas rätt. Hon uppskattade att få ta del av mentorernas och adepternas berättelser.

- I samtal som de här får jag med mig konkreta exempel på att programmen fungerar. Och det behövs livslevande exempel, inte bara enkätsvar och statistik. Förutom de 6 200 mentor/adeptpar som deltagit i ALMIs mentorprogram, som startade för sex år sedan, finns ju även en rad andra initiativ. Här har vi ett engagemang som är värt att ta vara på. Det kommer av sig själv, och det gör att människor växer, sa Lööf.

Föreläsningen kunde ses via Bambuser och kommer som webb-tv i ännu bättre kvalitet om några dagar. Nästa Estradtillfälle är 12 november, kom och diskutera professor Sverker Sörlin: Är det bara innovation vi vill ha?

/Åse

Regionalt = genialt

I går deltog jag i Tillväxtverkets och Almis konferens om EUs satsning på regionalt riskkapital, ett projekt som pågår mellan 2007-2013. I tolv regionala riskkapitalfonder ska offentliga och privata investerare på lika villkor gå in med ägarkapital i små och medelstora företag.

Under dagen medverkade många olika talare, förutom arrangörerna fick vi lyssna på både representanter från de olika regionala riskkapitalfonderna och företag som fått finansiering. Moderator var ESBRIs Magnus Aronsson. Vi fick också ta del av slutsatserna från halvtidsutvärderingen av projektet.

Alla parter var överens om att EU:s satsning på regionala riskkapitalfonder i Sverige har blivit lyckad. Företag efterfrågar pengarna, mer privat kapital än förväntat satsas genom fonderna och nya personer går in som affärsänglar. Positivt är också att riskkapital har investerats utanför storstäderna, vilket annars är det vanliga.

En framgångsfaktor har varit att fonderna har verkat regionalt. Investerare vill gärna investera i sitt närområde, och här har de beretts möjlighet att gå in som delfinansiärer i företag som varit regionalt verksamma. En större andel privata finansiärer än väntat har gått in med pengar, hela 64 procent har satsat kapital. Det ursprungliga kravet var 50 procent.

Med dagens modell har det inte varit möjligt att flytta överblivna pengar från en region till en annan – mer behövande – sådan. För att kunna ta hänsyn till individuella variationer i olika regioner skulle man kunna ha en nationell beslutsinstans med regional närvaro. Det är dock svårt att få regionerna att gå in med pengar till en nationell finansieringsfond, de vill att deras pengar ska komma till nytta i den egna regionen.

Att ha samma avkastningskrav från offentliga och privata finansiärer är nödvändigt, annars får man inte med några privata investerare. De kan/vill inte investera i ett företag där de endast får tillbaka sina pengar eller till och med drabbas av en förlust.

Sedan är det viktigt att snabbt få besked om vad som händer när denna projektperiod är slut 2014. En stor osäkerhet om vad som ska hända efter projektets slut medför att finansiärer tvekar att gå in med pengar.

Förhoppningen är att ett beslut om framtida EU-pengar ska komma i november. Jag ser fram emot fortsättningen av denna lyckade satsning!

/Helene