Att inte ta över pappas företag

Många små och medelstora familjeföretag i Sverige står just nu inför ett ägarskifte. Detta eftersom många av dessa företag ägs och leds av 40-talister.

Jag tillhör den tredje generationen i led att ”ta över” familjeföretaget. Frågan kom upp för ett par år sedan när pappa insåg hur nära pensionen han och hans bror var. Påföljden blev många, långa och intensiva diskussioner vid köksbordet om familj, tradition och kulturellt arv.

Det var under senare delen av 1940-talet som min farfar tröttnade på bondelivet, begav sig till staden och startade en mekanisk firma tillsammans med kompanjoner. Tio år senare köpte han ut sina partners och när tiden var mogen var det självklart att företaget skiftades till min far och farbror, som båda varit verksamma i företaget sedan ungdomsben. I företagsteamet finns i dag min faster och andra anställda. Tidigare har även brödernas kusin varit verksam. Men inga söner eller döttrar.

Diskussionerna fortsatte till och från under en period, men fastnade alltid vid två problem: i den yngre generationen fanns inget intresse, än mindre kunskap nog för att ta över.

Lyfter vi samma fråga till en nationell nivå är det ett faktum att större delen av ägarna till familjeföretag kommer att pensionera sig inom en snar framtid. Men det är inte det största problemet vårt samhälle, tillika min familj och jag, står inför. Problemen bottnar snarare i att det inte finns tillräckligt mycket kunskap kring ägarväxling. Många generationsskiften kommer därför att ske på ett mindre lyckosamt sätt.

Ägarskiften, i detta fall ägarbyte från förälder till barn, är viktiga. Så, hur många fler i min situation finns det därute? Enligt en rapport från 2007 gjord av NUTEK (nuvarande Tillväxtverket) kännetecknas 90 procent av alla företag i Sverige av att de ägs av en person, eller av ett fåtal personer som är släkt. Enligt en annan studie från samma organisation (från 2004) vill mellan 40 och 60 procent av nuvarande ägare i familjeföretag att barnen ska ta över företaget, helt eller delvis.

Familjeföretag har inneboende styrkor och en tradition som kan vara svår att uppnå i andra företag. Det finns mycket som visar på att företag av denna art skapar starka band, både inom och utom företaget. Familjeföretag är en viktig del för Sveriges tillväxt. I boken ”Ägarskifte i familjeföretag och slopade skatter” av Marcela Ramírez Pasillas, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, kan du läsa mer om ägarskiften, speciellt inom familjeföretag. Boken är skriven tillsammans med professor Leif Melin, verksam vid samma lärosäte, och vid CeFEO (Center of Family Enterprise and Ownership), på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Syftet är att sprida mer kunskap kring denna form av ägarbyten och hur de går till, i samband med slopandet av arvs- gåvo- och förmögenhetsskatter.

Christina Eriksson, projektledare på ESBRI

EU-ambassasdörer för kvinnors entreprenörskap utsedda

I början av veckan hölls en europeisk konferens om SME-policies i Stockholm, som en del av Sveriges ordförandeskap i EU. I samband med konferensen blev de första EU-ambassadörerna i nätverket för kvinnors entreprenörskap utsedda. Tio EU-länder, däribland Sverige, är med från början. Vid galamiddagen i Stadshuset fick en representant från varje land ta emot ett diplom ur Kronprinsessan Victorias hand.

Viss munterhet uppstod bland middagsgästerna när den polska ambassadören visade sig vara av manligt kön. Men varför ska inte en man kunna vara ambassadör för kvinnors företagande? Om en person, oavsett kön, på olika sätt arbetar för att fler kvinnor ska starta och driva företag, och personen därigenom går före (det är väl definitionen av en förebild?), borde väl personen i fråga kunna bli utsedd till ambassadör för kvinnors företagande?

Personligen har jag varit starkt engagerad i att vara med och initiera och bygga upp ett internationellt nätverk av forskare inom forskning om kvinnors företagande, tillväxt och finansiering – Diana International.

Ett par korta saker ur konferensens innehåll som är värda att nämna: Statssekreterare Jöran Hägglund lyfte fram att innovation är en hörnsten i ett mer entreprenöriellt Europa, och inte minst innovationer utanför tekniksektorn. Signhild Arnegård Hansen, ordförande för Svenskt Näringsliv och även ledamot av ESBRIs styrelse, påpekade i sitt anförande att hon under sina år som aktiv förkämpe för småföretagande i Sverige och Europa sett många bra dokument produceras. Hon nämnde bland annat den så kallade ”Small Business Act”.

Arnegård Hansen efterfrågade nu att alla medlemsländer skulle implementera detta dokument, med stark påhejning från EU-kommissionen. Och jag kan bara hålla med! Just ordet ”act” i dokumentnamnet, borde kunna leda till ”action”. Låt oss hoppas att EU-kommissionen fokuserar på implementeringen av innehållet i ”Small Business Act”, så att det kommer på plats innan de sätter igång med ny pappersproduktion.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI