Årets Företagerska 2011 – en kvinna med ytterligare tillväxtambitioner

Årets Företagerska 2011 –  Helena Casserlöv-Kvist, Meritmind AB.

För mig som i början av 2000-talet arbetade med att lyfta fram frågor om tillväxtfinansiering och tillväxtstrategier för företagande kvinnor var det extra glädjande att Helena Casserlöv-Kvist blev Årets Företagerska. Hon har grundat och driver företaget Meritmind AB. Företaget startades år 2000 och omsätter i dag 160 miljoner per år, med ambitionen att om två år vara dubbelt så stort. Och lönsamt är företaget också!

Bakom Beautiful Business Awards, och utmärkelsen Årets Företagerska, står Driftig.nu och PWC. I går kväll var det prisutdelning inför en nästan fullsatt salong på Rival på Söder i Stockholm.

Pris delades även ut till Årets Tjänsteutvecklare. Catharina Tavakolinia, Kavat Vård AB, fick den utmärkelsen.

Det var en imponerande grupp entreprenörer som var gått till final. Riktigt bra förebilder med tillväxtambitioner – således jobbskapare! Här kan du kolla in alla.

/Magnus

Det behövs nya tag för företag!

I går kickade vi igång Estradvåren tillsammans med Ulf Petrusson från Göteborgs universitet, som pratade i en välfylld lokal. Han pratade om både akademiskt och ”vanligt” företagande i dagens expansiva kunskapssamhälle.

Han gav oss först en bild av hur han ser på samhällsutvecklingen. Efter att ha varit bondesamhälle hade vi en period av industrialisering och lever numera i ett kunskapssamhälle. Vi agerar i en globaliserad värld och därmed ställs det helt nya och föränderliga krav på både företagare och anställda. Tidigare var arbetsuppgifterna avgränsade och klart definierade, men i dag krävs det nya grepp för att hantera utmaningarna kring innovationer på en global arena.

Det är inte alls självklart vilka affärsmodeller vi kommer att ha i framtiden, vilka som är hållbara på sikt. Det behövs ett kreativt tänkande för att hitta modeller som är till nytta och skapar värde för alla inblandade parter. Just att skapa värden är en av de stora utmaningarna i kunskapssamhället, menade Petrusson.

Det är också viktigt att säkerställa kvaliteten. Han tog upp varumärkesintrång som ett exempel. Vi har alla sett kopior på olika märkesvaror, exempelvis Rolexklockor som säljs billigt. Dessa kopior innebär ju inte någon risk för individen, men om det i stället handlar om mediciner kan det bli livsfarligt.

Vi köper en medicin i tron att den har ”rätt” innehåll, men eftersom den inte är kontrollerad vet vi inte vad medicinen egentligen innehåller – och har för effekter.

Det står klart att det är klurigt det här. Vem ”äger” innovationen och hur samarbetar man på ett bra sätt så att det gagnar alla? Ulf gav oss en del svar men väckte också många frågor.

Om du vill ta del av presentationen kommer den inom kort att finnas via webb-tv, håll utkik på vår webbplats!

/Helene

God fortsättning med ESBRI

Nu är nästan hela ESBRI-styrkan tillbaka med på kontoret (minus Jonas som är och klämmer lagg i Alperna denna vecka). Vi ser fram emot ett nytt år med intressanta aktiviteter i samspel med er som utgör vårt nätverk.

Just nu planerar vi för kommande Entré och e-Entré, och i nästa vecka (18 januari) drar Estrad igång. Då kommer Ulf Petrusson från Handels i Göteborg för att prata om intellektuella tillgångar, och hur man bygger företag i en kunskapsekonomi. Det kommer nog bli intressant för både företagare och andra!

Vem vill du se som föreläsare på Estrad? Och vilken forskning tycker du att vi ska skriva om i Entré? Vi tar tacksamt emot alla tips, i kommentarsfältet nedan eller via mejl.

Precis före jul kom Entré nr 4-2010. Om du inte prenumererar hittar du den som PDF på webben. Vi lägger också successivt ut artiklarna i Kunskapsbanken. Läs till exempel om Lasse Lychnells forskning som visar på vikten av improvisation. I sin Åsikt argumenterar PRV:s gd Susanne Ås Sivborg för patentets fördelar. Hon skriver bland annat att ”Publicering och patent hänger ihop, och om man gör saker och ting i fel ordning kan man förstöra sina möjligheter att få tillbaka investeringarna i framtiden.” Håller du med, eller är du av en annan åsikt? Kommentera gärna de artiklar du läser.

Vi hörs och ses,

Åse

Forskning med (för)tjänst

När man pratar kommersialisering av forskning handlar det ofta om produkter. Men på Karolinska Institutet, KI, finns nu en kurs som specifikt inriktar sig mot tjänstekommersialisering: From science to service – business concepts for health care. Den kan ses som en systerkurs till From science to business – concepts in biotechnology, som har körts under SSES paraply i över 10 år. Båda kurserna belyser framförallt kommersialiseringsprocessen för idéer inom life science.

”Genom att fokusera på tjänster hoppas vi nå en studentgrupp som tidigare kanske inte varit så intresserad av den här typen av verksamhet. Det finns ingen tradition av entreprenörskap vid KI, och näringslivet är inte närvarande vid våra många yrkesutbildningar.”, säger Hanna Jansson, föräldraledig kursansvarig som var delaktig i utvecklandet av kursen.

Initiativet till att ta fram utbildningen togs av Adina Welander. ”Jag är läkare och doktorand och tog initiativet då jag själv letade efter information om just tjänsteinnovation/företagande. Diskussionen ledde till att UBE tog fram kursen jag letade efter. Jag har varit delaktig som biträdande kursledare, under såväl utvecklingsfas som under kursens lopp”, säger hon.

Kursen gavs för första gången nu under höstterminen 2010. Ett femtiotal studenter från bland annat KI och SU deltog, varav flera doktorander. Kursen har tagits fram i nära samarbete med inkubatorn SU Innovation. Upplägget har byggts runt inspirationsföreläsningar med experter från näringslivet, litteraturövningar och praktiskt arbete. Deltagarna har bland annat skrivit affärsplaner för tjänsteidéer som de har ”brainstormat” fram tillsammans med en kliniker. Flera av deltagarna visade sig även ha egna idéer som de ville utveckla, och såg kursen som den komplettering de inte visste att de behövde.

Kursen avslutades för en dryg vecka sedan genom att deltagarna fick pitcha sina idéer och grillas av riskkapitalisten Johan Bennarsten. Vinnarna Yashar Karimian Azari, Ihtiar Nur, Olivia Paul, Andreas Svensson, Jingwen Shi, och Åsa Thörnquist hade enligt Bennarsten ”en tjänsteprodukt som låg rätt i tiden, var skalbar och hade förutsättningar för att ta sig fram på marknaden internationellt.”

/Jonas

Äntligen!

Tyvärr har årets sista nummer av Entré blivit lite försenat från tryckeriet. Men nu har vi i alla fall äntligen fått besked om att det är på gång. Vi har leveransen här hos oss på måndag, och det når prenumeranterna innan jul. Ingen dålig julklapp!

Läs bland annat om kommersialisering av forskning, om disruptiv innovation, om japanska fans och om att innovationspolitiken missar kvinnorna. Vi porträtterar också Henry Etzkowitz, pappan till Triple Helix. PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg skriver på Åsiktssidan om att patent kan ge frihet och möjligheter.

/ Jonas

2 x storfrämmande i morgon

I morgon arrangerar vi årets mest välbesökta Estradföreläsning – åtminstone sett till antal talare. Det är nämligen inte mindre än åtta forskare som ställer sig på scen under denna årets sista Estrad.

Alla har de bidragit till boken ”(De)Mobilizing the Entrepreneurship Discourse. Exploring Entrepreneurial Thinking and Action”, som vill göra upp med några av de ”sanningar” som florerar kring entreprenörskap. Bland annat att det bara handlar om pengar, att det nästan bara är män som sysslar med detta eller att det bara är de stora hjältarna som kan bli entreprenörer.

Efter föreläsningen bjuder vi traditionsenligt på glögg. Det finns fortfarande platser kvar, anmäl er här.

I morgon anordnar vi även ett mindre policyseminarium med professor Johan Wiklund, Syracuse University, som är på tillfälligt Sverigebesök. Han kommer att prata om akademiskt entreprenörskap.

/Jonas

Helene på nyttforetag.com

Nyttforetag.com är en sajt för aktiva och blivande företagare. Här finns bland annat en mängd konkreta tips och guider om till exempel marknadsföring, bokföring, finansiering och juridik. Sajten driver också Entreprenörsbloggen, där bland andra Anna König Jerlmyr, Jack Hansen, Therese Albrechtson, Maroun Aoun, Rolf Laurelli, Camilla Littorin och ett 20-tal andra skriver om entreprenörskap utifrån sina perspektiv. Jag har också förmånen att regelbundet bidra med blogginlägg.

I mitt senaste bidrag skriver jag om hur en forskargrupp från Stanford bytte inriktning och uppfann något helt annat än de först tänkt: de gick alltså från plan A till B. Just detta – att våga byta inriktning – kan vara avgörande för att lyckas i ett företag.

Låter det intressant? Kolla gärna in bloggen!

/Helene

"Jag vill motverka fragmenteringen av kunskap"

6-8 december kommer ett antal världsstjärnor inom forskarvärlden till Lund. Då arrangerar forskningscentrumet CIRCLE workshopen Exploring the knowledge base of the knowledge economy (EXPLORE). Den handlar om att utforska kunskapsbasen i kunskapsekonomin. Professor Jan Fagerberg, CIRCLE och Universitetet i Oslo, är en av upphovsmännen. I denna bloggintervju berättar han bland annat om sin forskningmetod, workshopen och kopplingen mellan tre heta forskningsfält: innovation, entreprenörskap och forskningspolitik.

Vad är bakgrunden till Explore?

Som innovationsforskare har jag engagerat mig i att sammanfatta vad vi vet om innovation. Detta resulterade bland annat i Oxford Handbook of Innovation (2004) som jag var redaktör för tillsammans med David Mowery och Richard Nelson, och till vilken Bjørn Asheim och Charles Edquist också bidrog. I arbetet med boken stod det klart för mig att det inte är så lätt att avgränsa innovationsfältet, och bestämma vilka som är de centrala bidragen. Som en direkt följd av detta genomförde Bart Verspagen och jag en webbaserad undersökning av tusen forskare som själva uppgav att de jobbade med innovationsstudier (publicerad i Research Policy 2009). De fick säga vad de tyckte om bland annat fältets avgränsning.

2007-2008 ledde jag en forskargrupp vid Center for Advanced Studies vid Norska vetenskapsakademin i Oslo. Koson Sapprasert och jag fick en idé om att studera ett vetenskapligt fält genom att titta på översiktsartiklar. En naturlig start var så kallade ”handbooks”. 2008 började Koson och jag identifiera möjliga källor inom forskningsfältet innovation. Jag presenterade vårt arbete vid ett seminarium på CIRCLE, och Hans Landström såg att vår analysmetod skulle vara intressant att använda även inom entreprenörskapsforskningen. Hans har själv varit en av redaktörerna till en ”handbook” inom detta fält.

CIRCLE och Senter for Teknologi, Innovasjon og Kultur var båda medlemmar i EU-nätverket DIME. När möjligheten uppenbarade sig att lansera nya projekt inom ramen för DIME var Hans och jag eniga om att skicka in en ansökan. Vi fick med oss Önder Nomaler och Bart Verspagen (Maastricht/ECIS), samt Ben Martin och Paul Nightingale (SPRU, University of Sussex).

Vad var syftet?

Syftet med EXPLORE-projektet var helt enkelt att använda den metod vi utvecklat på tre olika fält: innovation, entreprenörskap och STS. Det senare står för Science, Technology and Society och handlar om förhållandet mellan vetenskap, teknologi och samhälle. Vi ville karaktärisera de tre fälten, jämföra dem och undersöka i vilken grad kunskapsförutsättningarna sammanföll eller skiljde sig åt.

Vilka är dina förväntningar inför workshopen?

Jag tror att vi redan nu kan slå fast att vi kommer att få höra bra presentationer av de tre fälten, baserade på den nya metod som vi har tagit fram. Metoden kan antagligen också användas på andra områden och bli ett användbart verktyg för forskare som vill analysera nya, problemorienterade forskningsfält. Utöver detta tror jag att vi kommer att få intressant kunskap och bra diskussioner om hur innovation, entreprenörskap och STS förhåller sig till mer etablerade discipliner och specialiseringar. Vår metod lämpar sig väl för att analysera även detta. Dessutom hoppas jag att vi ska komma en bit på vägen i analysen av vad som förenar och skiljer dessa forskningsfält ifrån varandra. Alla tre behandlar på olika sätt den roll som forskning, innovation och nya initiativ spelar i kunskapsekonomin.

Vilka av de internationella gästerna är du extra glad över att ha fått hit?

Jag är särskilt glad över att några forskare som har hållit på med detta i många år, och som tillhör de mest kända inom sina respektive fält, tycker att det är mödan värt att komma till Lund och vara med som kommentatorer. Jag tänker till exempel på Howard Aldrich, Maryann Feldman, Bengt-Åke Lundvall och Jim Utterback.

Varför är det så viktigt att sammanföra forskning om innovation, entreprenörskap och STS?

För teoretikern Joseph Schumpeter var entreprenörskap och innovation två sidor av samma fenomen. Så enkelt är det kanske inte, men i mångt och mycket hänger de ihop och bör därför studeras tillsammans. Detta ska vi inte förneka. Forskning är viktigt för innovation, och politiken kring detta är därför också relevant. Detta gör att vi måste bringa klarhet i hur de tre fenomenen hänger samman – och om forskningslitteraturen tar hänsyn till detta. Sociala mekanismer, nätverksstrukturer och organisatoriska förhållanden kan medföra att sambanden inte blir tillräckligt uppmärksammade. Jag ser en fara i detta. Det kan få negativa konsekvenser för möjligheten att utveckla politik inom dessa fält. Vårt initiativ – och Circles forskningsteman – är ett försök att motverka en sådan splittring och fragmentering av kunskapen. För att få en helhetsförståelse av kunskapssamhället krävs att vi kombinerar insikter från olika fält.

Jan Fagerberg nås på jan.fagerberg@tik.uio.no

/Åse

Ny bok av Muhammad Yunus

I början av veckan var jag på ett annorlunda boksläpp. Boken som släpptes heter Socialt företagande och är skriven av nobelpristagaren Muhammad Yunus.

Författaren var med på inspelad video. Mer intressant i det här fallet var dock att Jan Lapidoth Sr, förlagschef på Bookhouse som ger ut Muhammad Yunus på svenska, tog tillfället i akt och arrangerade en idékonferens om socialt företagande.

En rad talare gjorde korta presentationer om sitt perspektiv på socialt företagande.

Bland annat berättade Anders Wijkman, som nyligen varit i Indien, om exempel på avarter på mikrolån med räntor på uppemot 30 procent.

Joyce Kimwaga Lundin som driver Mikrofinansieringsinstitutet ser mikrokrediter som ett medel att ge individen egen makt. Med andra ord att individen får möjlighet att bestämma själv vad de vill göra i stället för ”systemet” bestämmer.

En rad företagare berättade om sitt arbete med olika varianter av socialt företagande. Stefan Krook, grundare av Stiftelsen GoodCause som äger bland annat GodEl. Grundidén bakom GoodCause är att äga företag som arbetar utifrån modellen: Business as usual – men där hela avkastningen går till välgörenhet. Stefan Kook, säljare som han är, uppmanade alla deltagare på konferensen att bli kunder hos GodEl.

Johan Ununger, vd för Saltå kvarn berättade kort om sin resa från miljöaktivist via doktorshatt i biologi till IHR. Resan innebar också att han gick från att tycka att kapitalisten var banditen, till att nu vara vd för ett så kallat gasellföretag. Johan Ununger poängterade att framgångsrikt företagande måste adressera de frågor som är aktuella just nu. Och där får man väl säga att Saltå kvarn har lyckats rätt bra.

Konferensen direktsändes via Bambuser och finns att se efteråt här

Och Muhammad Yunus bok hamnar helt klart i julläshögen.

/Magnus

Socialt och grönt entreprenörskap

De senaste veckorna har jag besökt ett antal olika evenemang. Jag har imponerats av många kreativa och driftiga personer med kluriga affärsidéer och uppfinningar.

Den uppfinning som har gjort störst intryck på mig är Solvatten, en vattenrenare som drivs av solenergi. Den kan bokstavligen vara livsavgörande för många människor, främst barn i utvecklingsländer som ofta dör av sjukdomar på grund av smutsigt vatten.

Vattenrenaren består av en tiolitersdunk som får stå i solen 2-6 timmar och sedan är vattnet filtrerat och drickbart. Förutom att det är en billig lösning har det ytterligare en positiv effekt. Ungefär en halv miljard människor renar vatten genom kokning och då används kol, fotogen eller ved. Genom att man inte behöver koka vattnet bidrar Solvattendunken även till en bättre miljö. Man ställer bara ut den i solen i några timmar.

Kan det bli smartare och enklare?

/Helene