I går fick jag veta att fem goda vänner har fått pris för sin framstående forskning inom entreprenörskapsområdet, nämligen forskarna som står bakom Diana-projektet. Jättekul!
Extra glädjande är att vi på ESBRI har haft förmånen att arbeta nära forskarna bakom "The Diana Project" de senaste 5-6 åren. Tillsammans har vi utvecklat nätverket "Diana International" som till största delen består av forskare som intresserar sig för tillväxtfrågor rörande kvinnors företagande. Medlemmarna i nätverket kommer från hela världen.
Kvinnors företagande är en viktig fråga, som ligger ESBRI och mig själv nära om hjärtat. Bland annat anordnar vi i oktober i år ”The 2nd Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs” Det är också en fråga som jag lyft fram ett antal gånger på bloggen tidigare. Till exempel här och här.
Så ett stort grattis idag till: Candida Brush, Babson College, Nancy Carter, University of St. Thomas and Catalyst Inc, Elisabeth Gatewood, Wake Forest University, Patricia Greene, Babson College och Myra Hart, Harvard Business School. De är årets pristagare av ”The FSF-NUTEK Award”. De är också de första kvinnorna som får detta pris – det var på tiden!
Här kan du läsa en kort artikel om prisvinnarna.
Här kan du läsa en längre artikel om fjolårets lyckade konferens: ”The 1st Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs”
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
fredag, januari 26, 2007
fredag, januari 19, 2007
Maud Olofssons engagemang bådar gott
I förra veckan hade jag möjlighet att på nära håll se Näringsminister Maud Olofsson (även om jag fortfarande tycker att hon borde byta titel till Företagsamhetsminister..!) i samband med hennes besök i Washington DC.
Ett tillfälle var ett möte med representanter från två organisationer som arbetar för att främja kvinnors företagande. Ett annat tillfälle var på US Chamber of Commerce som ordnade ett seminarium med Maud Olofsson som inledande talare.
Efter detta har jag hopp om att hon kommer att kunna driva fram ett bättre klimat för företagare och småföretag genom sin roll i den nya regeringen. Det engagemang och intresse som jag kunde observera bådar gott!
Våren 2006 medverkade jag i ett program, i regi av US State Department, kring kvinnors företagande. En reflektion jag gjorde då var att det i USA finns ett mycket stort privat engagemang för att främja kvinnors företagande. Denna bild bekräftades under mötet i Washington DC i förra veckan. Vi fick bland annat höra att flera finansiella aktörer såsom banker och kreditkortsföretag profilerar sig med program specifikt riktade mot kvinnliga entreprenörer.
Detta kommer vi på ESBRI att lyfta fram när vi i höst är med och arrangerar ett globalt symposium om tillväxtstrategier för kvinnliga entreprenörer. Mer information om detta kommer att publiceras på vår webbplats inom kort, tills vidare kan du gärna läsa om The 1st Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs som genomfördes våren 2006.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Ett tillfälle var ett möte med representanter från två organisationer som arbetar för att främja kvinnors företagande. Ett annat tillfälle var på US Chamber of Commerce som ordnade ett seminarium med Maud Olofsson som inledande talare.
Efter detta har jag hopp om att hon kommer att kunna driva fram ett bättre klimat för företagare och småföretag genom sin roll i den nya regeringen. Det engagemang och intresse som jag kunde observera bådar gott!
Våren 2006 medverkade jag i ett program, i regi av US State Department, kring kvinnors företagande. En reflektion jag gjorde då var att det i USA finns ett mycket stort privat engagemang för att främja kvinnors företagande. Denna bild bekräftades under mötet i Washington DC i förra veckan. Vi fick bland annat höra att flera finansiella aktörer såsom banker och kreditkortsföretag profilerar sig med program specifikt riktade mot kvinnliga entreprenörer.
Detta kommer vi på ESBRI att lyfta fram när vi i höst är med och arrangerar ett globalt symposium om tillväxtstrategier för kvinnliga entreprenörer. Mer information om detta kommer att publiceras på vår webbplats inom kort, tills vidare kan du gärna läsa om The 1st Global Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs som genomfördes våren 2006.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, januari 10, 2007
Företagsamhetsminister Maud Olofsson
Vid årsskiftet gjordes en bodelning i Regeringskansliet. Några nya departement skapades, andra försvann, slogs ihop eller blev mindre. En del namnbyten skedde också, till exempel ändrades den engelska översättningen på Näringsdepartementet. Den tidigare översättningen ”Ministry of Industry, Employment and Communcations” ändrades till ”Ministry of Enterprise, Energy and Communications” och Näringsminister Maud Olofsson är numera på engelska ”Minister for Enterprise and Energy”.
Men varför togs inte steget fullt ut? Varför blev inte Olofsson ”Minister of Enterprising and Energy”? Om det blir mer företagsamhet blir det ju per automatik fler företag. Och vår nuvarande näringsminister pratar ju mer än gärna om företagarna och företagande.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Men varför togs inte steget fullt ut? Varför blev inte Olofsson ”Minister of Enterprising and Energy”? Om det blir mer företagsamhet blir det ju per automatik fler företag. Och vår nuvarande näringsminister pratar ju mer än gärna om företagarna och företagande.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
måndag, januari 08, 2007
Företagande: det nya svarta?
I slutet av helgerna bläddrade jag igenom årets sista nummer av Veckans Affärer. I en mindre artikel förespås vilka trender som kommer att gälla 2007. En av trenderna rubriceras: ”Nu spricker modebubblan.” Där sägs följande utifrån en ny rapport (pdf):
Låt oss vrida lite på perspektivet. De som inte ”överlever” kanske uppstår i annan skepnad, med de viktiga lärdomar och erfarenheter som det första försöket för med sig. Vi måste börja se nyföretagande som en experimentverkstad. Alltså: pröva din idé! Gick det inte som tänkt? Pröva igen! Osv.
Då kanske företagandet kan bli det nya svarta…
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
”…små modemärken har bara fått det tuffare att överleva. En tredjedel av dem överlever inte ens tre år och majoriteten av de svenska modeföretagen liknar mer hobbyverksamheter med omsättningar på under en halv miljon kronor. Ska 2007 bli året då den svenska lilla svarta spricker?”
Låt oss vrida lite på perspektivet. De som inte ”överlever” kanske uppstår i annan skepnad, med de viktiga lärdomar och erfarenheter som det första försöket för med sig. Vi måste börja se nyföretagande som en experimentverkstad. Alltså: pröva din idé! Gick det inte som tänkt? Pröva igen! Osv.
Då kanske företagandet kan bli det nya svarta…
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 27, 2006
Gillar du inte andra människor – starta företag!
Alla som ger råd till nya företag bör se på Jullovsmorgon i år. Där har Häxan Surtant startat firma, närmare bestämt ett aktiebolag. Motivet? Jo, att hon inte gillar andra människor och vill slippa umgås med arbetskamrater. Kunder – ja, de hatar hon!
Är inte det en intressant bild av entreprenörskap som visas på ”bästa” sändningstid för framtidens företagare!? Och så undrar en del varför inte fler startar företag i Sverige. Men det är säkert så att jag är för gammal för att förstå poängen med årets jullovsmorgonprogram…
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Är inte det en intressant bild av entreprenörskap som visas på ”bästa” sändningstid för framtidens företagare!? Och så undrar en del varför inte fler startar företag i Sverige. Men det är säkert så att jag är för gammal för att förstå poängen med årets jullovsmorgonprogram…
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
torsdag, december 21, 2006
Entreprenörskap ger bättre kvalitet i utbildningen
På dagens DN Debatt skriver utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen tar krafttag för att undanröja kvalitetsbrister i lärarutbildningen. En del i paketet är att åtgärda examinationsprocessen. Enligt Leijonborg är det viktigt att kunna bedöma ”den individuella prestationen”. Det verkar som att han ser de traditionella proven (jag läser tentor) som den viktigaste examinationsformen.
Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:
Läs ett refererat från föreläsningen här.
Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.
Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.
Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:
”Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning-tenta, föreläsning-tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989.”
Läs ett refererat från föreläsningen här.
Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.
Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.
Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 20, 2006
Erfarenheter från dem som gjort det!
Läste precis en kul artikel på Knowledge@Wharton från 2006 Wharton Entrepreneurship Conference.
I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 13, 2006
Den frånvarande entreprenören
Företagande, entreprenörer och entreprenörskap är ofta frånvarande i den nationalekonomiska diskussionen. Årets nobelpristagare i ekonomi, Edmund Phelps, har en teori om varför. I en intervju (Windows Media Player) på Nobelstiftelsens hemsida säger han att den kreativitet som entreprenörer står för saknas i de nationalekonomiska standardkurserna (efter 13 min in i intervjun om du inte vill se på hela).
Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.
På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.
Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.
På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.
Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 06, 2006
Näringsministern satsar på kvinnors företagande
I går var jag inbjuden till ett diskussionseminarium på Näringsdepartementet. Det var näringsminister Maud Olofsson som bjöd in företagare, forskare och representanter för organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kvinnors företagande. Seminariet utgjorde startskottet för den satsning som regeringen gör på kvinnors företagande.
Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.
Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.
I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.
Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.
Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.
Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.
Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.
I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.
Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.
Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.
Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
söndag, november 19, 2006
Silicon Valley + Hollywood = SiliWood
Presentationen (se tidigare inlägg) som Manuel Castells, gjorde var intresseväckande. Initialt gav han en exposé av framväxten av Silicon Valley. Det var glädjande att höra att hans berättelse stämde överens med den artikel jag skrev i tidningen Entré (nr 1/2002). Enligt Castells är en viktig del i Silicon Valleys framgång, och förmåga till återhämtning, att det finns en djupt förankrad entreprenörskultur i det lokala samhället. Samtidigt finns en rad baksidor. Castells nämnde bland annat att det är en väldigt ojämlik miljö där vinnarna tar allt.
En annan del i Silicon Valleys framgångskoncept är förmågan att leda vägen och hela tiden ta till sig ny teknik. Det började med halvledare. Sedan kom telekom, datorer (hårdvara), mjukvara (program) och internet. Nästa stora grej är, enligt Castells, SiliWood – Hollywood och Silicon Valley i skön förening. De två regionerna utvecklar i allt större utsträckning produktioner tillsammans.
Paul Saffo, Consulting Associate Professor, Stanford University och Roy Amara Fellow, Institute For The Future, bjöd även han på en intressant presentation. Enligt honom bottnar Silicon Valleys framgång i en flykt in i framtiden. Man ligger hela tiden i fronten, ibland framför fronten, när det gäller att pröva nya kombinationer av nya tekniker. Anledningen är att i Silicon Valley vet de hur man misslyckas – så tidigt som möjligt!
Människor misslyckas, det blir konsekvenser, men det finns goda möjligheter att komma igen! En annan observation från Saffo är att nationer som vi är vana att se dem, håller på att förlora sin betydelse. Framtidens ekonomiska och kulturella motorer är vad han kallar för ”City-States”. De så kallade framgångsrika länderna är alltså framgångsrika på grund av sina framgångsrika städer och regioner.
Jag vill också passa på att tacka Björn Falkenhall, kontorschef för ITPS i Los Angeles, samt hans medarbetare Marcus Zackrisson och Irene Tegelvik för en bra arrangerad delegationsresa.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
En annan del i Silicon Valleys framgångskoncept är förmågan att leda vägen och hela tiden ta till sig ny teknik. Det började med halvledare. Sedan kom telekom, datorer (hårdvara), mjukvara (program) och internet. Nästa stora grej är, enligt Castells, SiliWood – Hollywood och Silicon Valley i skön förening. De två regionerna utvecklar i allt större utsträckning produktioner tillsammans.
Paul Saffo, Consulting Associate Professor, Stanford University och Roy Amara Fellow, Institute For The Future, bjöd även han på en intressant presentation. Enligt honom bottnar Silicon Valleys framgång i en flykt in i framtiden. Man ligger hela tiden i fronten, ibland framför fronten, när det gäller att pröva nya kombinationer av nya tekniker. Anledningen är att i Silicon Valley vet de hur man misslyckas – så tidigt som möjligt!
Människor misslyckas, det blir konsekvenser, men det finns goda möjligheter att komma igen! En annan observation från Saffo är att nationer som vi är vana att se dem, håller på att förlora sin betydelse. Framtidens ekonomiska och kulturella motorer är vad han kallar för ”City-States”. De så kallade framgångsrika länderna är alltså framgångsrika på grund av sina framgångsrika städer och regioner.
Jag vill också passa på att tacka Björn Falkenhall, kontorschef för ITPS i Los Angeles, samt hans medarbetare Marcus Zackrisson och Irene Tegelvik för en bra arrangerad delegationsresa.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Prenumerera på esbribloggen