Grattis Hemfrid 20 år!

Kan pigdebatten ha varit det mest infekterade politiska getingboet någonsin? När Monica Lindstedt stack in huvudet där och startade rut-företaget Hemfrid 1996 hade tonläget i debatten varit högt i tre år. Och de politiska motståndarna fortsatte att gräla fram till 2007 då regeringen Reinfeldt drev igenom rutreformen.

I boken ”Slaget om rut – 20 år med Hemfrid” berättar entreprenören Monica Lindstedt om alla turer kring rutavdragets tillkomst. Och om företagsbygget. Och om hur Hemfrids tillkomst härrörde ur behovet av att få ihop livspusslet med två yrkesarbetande föräldrar och fyra barn i familjen.

Boken är också en levande berättelse om en entreprenörs dramatiska resa i med- och motgångar. Tillväxtresan var bitvis dramatisk och det tog flera år innan företaget gick med vinst. År 2015 omsatte Hemfrid 440,2 miljoner kronor. Hemservicebranschen sägs sysselsätta mer än 20 000 människor och har blivit hett stoff i debatten om nyanlända, eftersom vissa i debatten lyfter fram rutreformen som ett kostnadseffektivt sätt att skapa nya jobb.

Vi möter tongivande politiker - Maud Olofsson, Marita Ulvskog, Mona Sahlin - och deras berättelse kring ruts tillkomst. Men också Hemfridsanställda, kunder och fackliga företrädare. Och jag förstår att man vill ha alla röster kring företaget med i boken, men avsnitten där vi möter anställda och kunder andas mest reklamblad. Jag får också en dålig smak i munnen när det framkommer att ingångslönen på Hemfrid är 20 000 kronor per månad (dock enligt kollektivavtal). Nej, det är framför allt Monica Lindstedts livshistoria och turerna i pigdebatten som känns inspirerande och lärorika. Hon konstaterar: ”Jag skulle aldrig göra om det, men jag är glad att jag gjort det!”

/Maria

En reality check från ”utfallet”

På Småföretagsdagarna igår möttes politiker, företagare, riskkapitalister, myndighetsrepresentanter, innovatörer, en entreprenöriell prins och… tja, en massa annat löst folk. Att få till den blandningen är ju toppen. Det är vad vi också strävar efter när vi arrangerar evenemang på ESBRI.

För när så skilda grupper möts, och berättar om sina respektive ”verkligheter”, finns ju alla möjligheter att ett lärande kommer till stånd. Förutsatt att deltagarna är öppna för att lyssna på andra och inte bara försvara sina egna positioner, förstås.

Jonas beskrev i sin blogg några sådana möten: Mellan företagare och företagsfrämjande myndigheter, samt mellan forskare och politiker.

Under Småföretagsdagarna arrangerades också workshops, en av dem handlade om småföretagens internationalisering. Först levererade Gunnar Hökmark (M) och Jonas Eriksson (MP) sina respektive politiska perspektiv på frågan. Därefter kommenterade Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid och ordförande i Företagarna:

- Det ni säger är långt från verkligheten! Eller, det är långt från min vardag i alla fall.

- När jag startade Hemfrid ansökte jag om ett nyföretagarlån hos ALMI. Det visade sig att eftersom jag hade haft ett enmansföretag tidigare kunde jag inte få ett nyföretagarlån. Däremot kunde jag få ett litet fint ”kvinnolån”. Jag blev arg och ringde en politiker jag känner som sa: ”Vad bra att du ringer. Vi har så lite kontakt med utfallet”. Jag var alltså ett ”utfall”, konstaterade Lindstedt.

Nästa ESBRI-tillfälle att mötas och lära över organisationsgränserna är 18 mars. Då arrangerar vi en Estradföreläsning om attraktivitet, urbanisering och tillväxt. Vi välkomnar såväl storstadsvurmare som glesbygdskramare, och ser fram emot en bra diskussion!

/Åse