Ung Företagsamhet viktigt för samhällsutvecklingen

I dag fortsatte Småföretagsdagarna i Örebro. För min del inleddes dagen med workshopen ”Från lokal aktör till nationell entreprenör”. Här deltog bland andra Mikael Blix, grundare av Örebroföretaget Laget.se som erbjuder kostnadsfria webbplatser till idrottslag. Laget.se började som ett klassiskt källarföretag, i dag har de 47 000 registrerade lag och 1,2 miljoner unika besökare per vecka.

En av frågeställningarna på workshopen var hur man som företagare kan dra nytta av alla de organisationer som på olika sätt stöttar entreprenörskap. Blix själv har drivit UF-företag, men är i övrigt självlärd: ”Jag har inte tid att gå en massa kurser. Om jag behöver lära mig något, till exempel bokföring, googlar jag och läser på”.

På workshopen deltog även forskaren Per Frankelius (”i grunden är jag forskarmupp”). Han menade att det är för stort fokus på det tekniska kring att starta företag, till exempel starta eget-utbildningar. I stället bör mer krut läggas på kärnkompetensen i företaget och på kundnyttan, slog han fast.

Även nästa programpunkt rörde frågan om man kan lära sig bli entreprenör eller inte. Karl Wennberg från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur det går för entreprenörer som tidigare har drivit UF-företag. Resultaten visar att de är mer sannolika att starta företag i det tidiga skedet av sin karriär. Att ha deltagit i UF stärker också kvaliteten på företagsstarterna. Den här gruppen företag är även viktig för samhällsutvecklingen, omsättningen totalt mäts i miljarder kronor.

I en efterföljande panel deltog bland andra Maria Berghäll som själv varit UF-företagare. I dag driver hon eget. Hon menade att mod, initiativförmåga och tänket att ”vad är det värsta som kan hända?”, är hennes främsta behållning från tiden som UF:are. ”Jag tänkte aldrig bli företagare. Jag snubblade in i det och nu vill jag aldrig sluta”, sa Berghäll. När det gäller att lära sig bli företagare tror hon att man absolut kan lära sig bli entreprenöriell, men att man samtidigt kan få med sig ett ”företagstänk” från födseln.

Nästa anhalt i programmet var Sverigelanseringen av senaste GEM-rapporten (Global Entrepreneurship Monitor). Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm presenterade data som visar att 250 miljoner människor i de 59 länderna som ingår i undersökningen är inblandade i att starta eller driva företag. GEM är världens mest omfattande undersökning när det gäller entreprenöriell aktivitet. Under 2010 tillfrågades mer än 175 000 människor och över 3 000 nationella experter medverkade.

Ett annat resultat från rapporten är att 63 miljoner företagare planerar att anställa minst fem personer och 27 miljoner företagare planerar att anställa minst 20 personer. Entreprenörer skapar alltså jobb, om nu någon fortfarande tvivlade på det.

Stefan Fölster, chefekonom på Svensk Näringsliv var en av dem som var inbjuden att delta i nästa panel. ”De här frågorna är jätteviktiga, viktigare än de som diskuteras i Davos just nu. Örebro är viktigare än Davos.”

Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren satt i samma panel. Hon menade bland annat att vi har en del att göra strukturmässigt i Sverige. Om vi ska vara med att slåss på en internationell marknad måste vi bli bättre på att omsätta forskningskunskapen i reell nytta. ”Bland annat behövs det nya broar mellan nyföretag, gammelföretag och universitet”. Hon menade också att vi måste bredda begreppet innovation: ”Innovation är inte bara en teknisk pryl, det kan även var ökad effektivitet och nya affärsmodeller.”

Emilia Rovira Nordman och Sara Melén tilldelades det Unga forskarpriset.

Dagens sista programpunkt var att det Unga forskarpriset delades ut. Det tilldelas lovande unga forskare som har utmärkt sig genom sin forskning inom entreprenörskapsområdet. Årets vinnare blev Sara Melén och Emilia Rovira Nordman. De har bland annat intresserat sig för så kallade born global-företag. I Esbris Kunskapsbank finns artiklar om de båda. Läs även Åses artikel om priset.

/Jonas

Utlandsföddas företagsamhet viktig fråga på Småföretagsdagarna

Integrationsminister Erik Ullenhag

Jag och Jonas deltar i Entreprenörskapsforums Småföretagsdagar som genomförs i Örebro 26-27 januari. Den första konferensdagen bjöd på ministerfägring i form av både Erik Ullenhag och Maud Olofsson, och en hel del andra intressanta talare också.

Hans Lööf, KTH, var en av dem. Han ingick i en panel som diskuterade kapitalförsörjning i mindre företag. Lööf konstaterade att Joseph Schumpeter såg recessionen som ett reningsbad, och en öppning för nya företag. ”Bra i teorin, men i praktiken är det mycket svårt att hitta kapital i en sådan tid. Innovationer kräver finansiering, och bristen är störst i en recession”, sa Hans Lööf. Han menade vidare att ”Bristen på kapital leder till destruktion av kreativitet, inte kreativ destruktion som Schumpeter talade om”.

Anders Johnson

Nästa pass handlade om invandrares företagande, och inleddes av Anders Johnson. Han är bland annat författare till boken ”Garpar, gipskatter och svartskallar”. På sin tilldelade tid, 17 minuter, gick Johnson igenom 1 000 år av svensk invandrarhistoria. Till sin hjälp hade han en unicabox fylld av rekvisita som är resultat av invandrade svenskars företagsamhet. Cloetta, Felix, Modo (skogsbolaget!), Amelia, Göteborgs kex, Ramlösa, Banankompaniet, Zoéga, Abba, Mrs Cheng, Becker, Findus, Mazetti, Kvibille, Elite, Securitas, Weibulls och Zeta var bara några av exemplen.

Anders Johnsons nystande i den svenska företagshistorien visar att utlandsfödda har bidragit enormt mycket till framgången. Ofta som entreprenörer, men också för att de kunnat bidra med fyra viktiga k i befintliga företag: kompetens, kapital, kontakter och kreativitet.

Integrationsminister Erik Ullenhag höll med om att invandrade svenskars företagsamhet har varit historiskt viktig, och såg en stor potential i de människor som migrerar hit. ”Tänk bara på den dag mullaregimen faller. Det är en jättemarknad som öppnas, och vi har 60 000 iranier i Sverige som har koppling till den”, sa Ullenhag.

Han presenterade snabbt de ”Nystartszoner” som regeringen planerar att lansera. Det är ett försök att öka företagandet i mindre kapitalstarka områden genom skattelättnader och förenklade regler. ”Alla kommer att skälla på detta, men vi tycker att det är värt att pröva”, sa Ullenhag.

Tidigare doldisen, numera tv-kändisen, Wonna I de Jong berättade om sin resa från ung student (nyinvandrad från Polen), till self-made woman inom fastighetsbranschen. Hon kom till Sverige full av företagardrömmar och med en vilja att tjäna pengar, men en studievägledare gjorde klart för henne att hon borde satsa på att studera medicin i stället. Som invandrare och kvinna var det hennes enda chans att göra karriär. De Jong började på KI men hoppade av efter några år. ”Min företagarsjäl var för stark. Dessutom insåg jag att utbildning egentligen inte är något jag behöver. Den blir bara ett hinder i mitt liv”, sa hon.

Hennes råd till ungdomar gick därför på tvärs med dem som i alla lägen förordar utbildning: ”Ska man bli egenföretagare bör man starta så tidigt som möjligt. Det gäller att köpa och sälja. Det är ingen idé att vänta tills man är 25-30 år och står där med fina betyg”, sa Wonna I de Jong.

Vill du läsa mer om utlandsföddas företagande? ESBRI satsade mycket på kunskapsspridning inom detta område under 2010. Vi har samlat en mängd texter och webb-tv-klipp här.

Näringsminister Maud Olofsson

Näringsminister Maud Olofsson talade under rubriken ”Innovationer lyfter Sverige”. Hon redogjorde bland annat för sitt inhopp i en kinesisk talkshow där hon fick berätta om hur lilleputtlandet Sverige fått fram innovationer som skiftnyckeln, blixtlåset och kullagret. ”Jag pratade bland annat om vikten av frihet, öppenhet, inflytande och fri konkurrens”, sa hon.

För att vara stärka svensk konkurrenskraft framöver krävs ett innovationstänk som genomsyrar hela samhället, menade Olofsson. ”Företagen är extremt viktiga i detta.  Vi måste få fler att vilja bli företagare, och få dem att hitta nya produkter, tjänster och affärsmodeller”. Själv hoppas hon mycket på den unga generationen, och menade att deras åsikter är viktiga när en innovationsstrategi ska tas fram. ”Jag kommer jobba stenhårt med den här utmaningen, och vill bjuda in er att komma med idéer. Vi behöver en dialog om hur vi stärker innovationsförmågan i Sverige”, sa Maud Olofsson.

Professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, USA

Som sista programpunkt låg det vi alla har väntat på: offentliggörandet av årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Själv hoppades jag på någon som avvek från mönstret manlig-amerikansk-vit-medelålders-nationalekonom och blev väl lite besviken… Årets mottagare är professor Steven Klepper, Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA. Han kommer att ta emot priset under ICSB som arrangeras 15-18 juni i Stockholm. Läs mer om pristagaren i Jonas artikel.

/Åse

Årets Företagerska 2011 – en kvinna med ytterligare tillväxtambitioner

Årets Företagerska 2011 –  Helena Casserlöv-Kvist, Meritmind AB.

För mig som i början av 2000-talet arbetade med att lyfta fram frågor om tillväxtfinansiering och tillväxtstrategier för företagande kvinnor var det extra glädjande att Helena Casserlöv-Kvist blev Årets Företagerska. Hon har grundat och driver företaget Meritmind AB. Företaget startades år 2000 och omsätter i dag 160 miljoner per år, med ambitionen att om två år vara dubbelt så stort. Och lönsamt är företaget också!

Bakom Beautiful Business Awards, och utmärkelsen Årets Företagerska, står Driftig.nu och PWC. I går kväll var det prisutdelning inför en nästan fullsatt salong på Rival på Söder i Stockholm.

Pris delades även ut till Årets Tjänsteutvecklare. Catharina Tavakolinia, Kavat Vård AB, fick den utmärkelsen.

Det var en imponerande grupp entreprenörer som var gått till final. Riktigt bra förebilder med tillväxtambitioner – således jobbskapare! Här kan du kolla in alla.

/Magnus

Det behövs nya tag för företag!

I går kickade vi igång Estradvåren tillsammans med Ulf Petrusson från Göteborgs universitet, som pratade i en välfylld lokal. Han pratade om både akademiskt och ”vanligt” företagande i dagens expansiva kunskapssamhälle.

Han gav oss först en bild av hur han ser på samhällsutvecklingen. Efter att ha varit bondesamhälle hade vi en period av industrialisering och lever numera i ett kunskapssamhälle. Vi agerar i en globaliserad värld och därmed ställs det helt nya och föränderliga krav på både företagare och anställda. Tidigare var arbetsuppgifterna avgränsade och klart definierade, men i dag krävs det nya grepp för att hantera utmaningarna kring innovationer på en global arena.

Det är inte alls självklart vilka affärsmodeller vi kommer att ha i framtiden, vilka som är hållbara på sikt. Det behövs ett kreativt tänkande för att hitta modeller som är till nytta och skapar värde för alla inblandade parter. Just att skapa värden är en av de stora utmaningarna i kunskapssamhället, menade Petrusson.

Det är också viktigt att säkerställa kvaliteten. Han tog upp varumärkesintrång som ett exempel. Vi har alla sett kopior på olika märkesvaror, exempelvis Rolexklockor som säljs billigt. Dessa kopior innebär ju inte någon risk för individen, men om det i stället handlar om mediciner kan det bli livsfarligt.

Vi köper en medicin i tron att den har ”rätt” innehåll, men eftersom den inte är kontrollerad vet vi inte vad medicinen egentligen innehåller – och har för effekter.

Det står klart att det är klurigt det här. Vem ”äger” innovationen och hur samarbetar man på ett bra sätt så att det gagnar alla? Ulf gav oss en del svar men väckte också många frågor.

Om du vill ta del av presentationen kommer den inom kort att finnas via webb-tv, håll utkik på vår webbplats!

/Helene

God fortsättning med ESBRI

Nu är nästan hela ESBRI-styrkan tillbaka med på kontoret (minus Jonas som är och klämmer lagg i Alperna denna vecka). Vi ser fram emot ett nytt år med intressanta aktiviteter i samspel med er som utgör vårt nätverk.

Just nu planerar vi för kommande Entré och e-Entré, och i nästa vecka (18 januari) drar Estrad igång. Då kommer Ulf Petrusson från Handels i Göteborg för att prata om intellektuella tillgångar, och hur man bygger företag i en kunskapsekonomi. Det kommer nog bli intressant för både företagare och andra!

Vem vill du se som föreläsare på Estrad? Och vilken forskning tycker du att vi ska skriva om i Entré? Vi tar tacksamt emot alla tips, i kommentarsfältet nedan eller via mejl.

Precis före jul kom Entré nr 4-2010. Om du inte prenumererar hittar du den som PDF på webben. Vi lägger också successivt ut artiklarna i Kunskapsbanken. Läs till exempel om Lasse Lychnells forskning som visar på vikten av improvisation. I sin Åsikt argumenterar PRV:s gd Susanne Ås Sivborg för patentets fördelar. Hon skriver bland annat att ”Publicering och patent hänger ihop, och om man gör saker och ting i fel ordning kan man förstöra sina möjligheter att få tillbaka investeringarna i framtiden.” Håller du med, eller är du av en annan åsikt? Kommentera gärna de artiklar du läser.

Vi hörs och ses,

Åse

Forskning med (för)tjänst

När man pratar kommersialisering av forskning handlar det ofta om produkter. Men på Karolinska Institutet, KI, finns nu en kurs som specifikt inriktar sig mot tjänstekommersialisering: From science to service – business concepts for health care. Den kan ses som en systerkurs till From science to business – concepts in biotechnology, som har körts under SSES paraply i över 10 år. Båda kurserna belyser framförallt kommersialiseringsprocessen för idéer inom life science.

”Genom att fokusera på tjänster hoppas vi nå en studentgrupp som tidigare kanske inte varit så intresserad av den här typen av verksamhet. Det finns ingen tradition av entreprenörskap vid KI, och näringslivet är inte närvarande vid våra många yrkesutbildningar.”, säger Hanna Jansson, föräldraledig kursansvarig som var delaktig i utvecklandet av kursen.

Initiativet till att ta fram utbildningen togs av Adina Welander. ”Jag är läkare och doktorand och tog initiativet då jag själv letade efter information om just tjänsteinnovation/företagande. Diskussionen ledde till att UBE tog fram kursen jag letade efter. Jag har varit delaktig som biträdande kursledare, under såväl utvecklingsfas som under kursens lopp”, säger hon.

Kursen gavs för första gången nu under höstterminen 2010. Ett femtiotal studenter från bland annat KI och SU deltog, varav flera doktorander. Kursen har tagits fram i nära samarbete med inkubatorn SU Innovation. Upplägget har byggts runt inspirationsföreläsningar med experter från näringslivet, litteraturövningar och praktiskt arbete. Deltagarna har bland annat skrivit affärsplaner för tjänsteidéer som de har ”brainstormat” fram tillsammans med en kliniker. Flera av deltagarna visade sig även ha egna idéer som de ville utveckla, och såg kursen som den komplettering de inte visste att de behövde.

Kursen avslutades för en dryg vecka sedan genom att deltagarna fick pitcha sina idéer och grillas av riskkapitalisten Johan Bennarsten. Vinnarna Yashar Karimian Azari, Ihtiar Nur, Olivia Paul, Andreas Svensson, Jingwen Shi, och Åsa Thörnquist hade enligt Bennarsten ”en tjänsteprodukt som låg rätt i tiden, var skalbar och hade förutsättningar för att ta sig fram på marknaden internationellt.”

/Jonas

Äntligen!

Tyvärr har årets sista nummer av Entré blivit lite försenat från tryckeriet. Men nu har vi i alla fall äntligen fått besked om att det är på gång. Vi har leveransen här hos oss på måndag, och det når prenumeranterna innan jul. Ingen dålig julklapp!

Läs bland annat om kommersialisering av forskning, om disruptiv innovation, om japanska fans och om att innovationspolitiken missar kvinnorna. Vi porträtterar också Henry Etzkowitz, pappan till Triple Helix. PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg skriver på Åsiktssidan om att patent kan ge frihet och möjligheter.

/ Jonas

2 x storfrämmande i morgon

I morgon arrangerar vi årets mest välbesökta Estradföreläsning – åtminstone sett till antal talare. Det är nämligen inte mindre än åtta forskare som ställer sig på scen under denna årets sista Estrad.

Alla har de bidragit till boken ”(De)Mobilizing the Entrepreneurship Discourse. Exploring Entrepreneurial Thinking and Action”, som vill göra upp med några av de ”sanningar” som florerar kring entreprenörskap. Bland annat att det bara handlar om pengar, att det nästan bara är män som sysslar med detta eller att det bara är de stora hjältarna som kan bli entreprenörer.

Efter föreläsningen bjuder vi traditionsenligt på glögg. Det finns fortfarande platser kvar, anmäl er här.

I morgon anordnar vi även ett mindre policyseminarium med professor Johan Wiklund, Syracuse University, som är på tillfälligt Sverigebesök. Han kommer att prata om akademiskt entreprenörskap.

/Jonas

Helene på nyttforetag.com

Nyttforetag.com är en sajt för aktiva och blivande företagare. Här finns bland annat en mängd konkreta tips och guider om till exempel marknadsföring, bokföring, finansiering och juridik. Sajten driver också Entreprenörsbloggen, där bland andra Anna König Jerlmyr, Jack Hansen, Therese Albrechtson, Maroun Aoun, Rolf Laurelli, Camilla Littorin och ett 20-tal andra skriver om entreprenörskap utifrån sina perspektiv. Jag har också förmånen att regelbundet bidra med blogginlägg.

I mitt senaste bidrag skriver jag om hur en forskargrupp från Stanford bytte inriktning och uppfann något helt annat än de först tänkt: de gick alltså från plan A till B. Just detta – att våga byta inriktning – kan vara avgörande för att lyckas i ett företag.

Låter det intressant? Kolla gärna in bloggen!

/Helene

"Jag vill motverka fragmenteringen av kunskap"

6-8 december kommer ett antal världsstjärnor inom forskarvärlden till Lund. Då arrangerar forskningscentrumet CIRCLE workshopen Exploring the knowledge base of the knowledge economy (EXPLORE). Den handlar om att utforska kunskapsbasen i kunskapsekonomin. Professor Jan Fagerberg, CIRCLE och Universitetet i Oslo, är en av upphovsmännen. I denna bloggintervju berättar han bland annat om sin forskningmetod, workshopen och kopplingen mellan tre heta forskningsfält: innovation, entreprenörskap och forskningspolitik.

Vad är bakgrunden till Explore?

Som innovationsforskare har jag engagerat mig i att sammanfatta vad vi vet om innovation. Detta resulterade bland annat i Oxford Handbook of Innovation (2004) som jag var redaktör för tillsammans med David Mowery och Richard Nelson, och till vilken Bjørn Asheim och Charles Edquist också bidrog. I arbetet med boken stod det klart för mig att det inte är så lätt att avgränsa innovationsfältet, och bestämma vilka som är de centrala bidragen. Som en direkt följd av detta genomförde Bart Verspagen och jag en webbaserad undersökning av tusen forskare som själva uppgav att de jobbade med innovationsstudier (publicerad i Research Policy 2009). De fick säga vad de tyckte om bland annat fältets avgränsning.

2007-2008 ledde jag en forskargrupp vid Center for Advanced Studies vid Norska vetenskapsakademin i Oslo. Koson Sapprasert och jag fick en idé om att studera ett vetenskapligt fält genom att titta på översiktsartiklar. En naturlig start var så kallade ”handbooks”. 2008 började Koson och jag identifiera möjliga källor inom forskningsfältet innovation. Jag presenterade vårt arbete vid ett seminarium på CIRCLE, och Hans Landström såg att vår analysmetod skulle vara intressant att använda även inom entreprenörskapsforskningen. Hans har själv varit en av redaktörerna till en ”handbook” inom detta fält.

CIRCLE och Senter for Teknologi, Innovasjon og Kultur var båda medlemmar i EU-nätverket DIME. När möjligheten uppenbarade sig att lansera nya projekt inom ramen för DIME var Hans och jag eniga om att skicka in en ansökan. Vi fick med oss Önder Nomaler och Bart Verspagen (Maastricht/ECIS), samt Ben Martin och Paul Nightingale (SPRU, University of Sussex).

Vad var syftet?

Syftet med EXPLORE-projektet var helt enkelt att använda den metod vi utvecklat på tre olika fält: innovation, entreprenörskap och STS. Det senare står för Science, Technology and Society och handlar om förhållandet mellan vetenskap, teknologi och samhälle. Vi ville karaktärisera de tre fälten, jämföra dem och undersöka i vilken grad kunskapsförutsättningarna sammanföll eller skiljde sig åt.

Vilka är dina förväntningar inför workshopen?

Jag tror att vi redan nu kan slå fast att vi kommer att få höra bra presentationer av de tre fälten, baserade på den nya metod som vi har tagit fram. Metoden kan antagligen också användas på andra områden och bli ett användbart verktyg för forskare som vill analysera nya, problemorienterade forskningsfält. Utöver detta tror jag att vi kommer att få intressant kunskap och bra diskussioner om hur innovation, entreprenörskap och STS förhåller sig till mer etablerade discipliner och specialiseringar. Vår metod lämpar sig väl för att analysera även detta. Dessutom hoppas jag att vi ska komma en bit på vägen i analysen av vad som förenar och skiljer dessa forskningsfält ifrån varandra. Alla tre behandlar på olika sätt den roll som forskning, innovation och nya initiativ spelar i kunskapsekonomin.

Vilka av de internationella gästerna är du extra glad över att ha fått hit?

Jag är särskilt glad över att några forskare som har hållit på med detta i många år, och som tillhör de mest kända inom sina respektive fält, tycker att det är mödan värt att komma till Lund och vara med som kommentatorer. Jag tänker till exempel på Howard Aldrich, Maryann Feldman, Bengt-Åke Lundvall och Jim Utterback.

Varför är det så viktigt att sammanföra forskning om innovation, entreprenörskap och STS?

För teoretikern Joseph Schumpeter var entreprenörskap och innovation två sidor av samma fenomen. Så enkelt är det kanske inte, men i mångt och mycket hänger de ihop och bör därför studeras tillsammans. Detta ska vi inte förneka. Forskning är viktigt för innovation, och politiken kring detta är därför också relevant. Detta gör att vi måste bringa klarhet i hur de tre fenomenen hänger samman – och om forskningslitteraturen tar hänsyn till detta. Sociala mekanismer, nätverksstrukturer och organisatoriska förhållanden kan medföra att sambanden inte blir tillräckligt uppmärksammade. Jag ser en fara i detta. Det kan få negativa konsekvenser för möjligheten att utveckla politik inom dessa fält. Vårt initiativ – och Circles forskningsteman – är ett försök att motverka en sådan splittring och fragmentering av kunskapen. För att få en helhetsförståelse av kunskapssamhället krävs att vi kombinerar insikter från olika fält.

Jan Fagerberg nås på jan.fagerberg@tik.uio.no

/Åse