Tre T:n i attraktiv

Häromdagen arrangerade vi en Estradföreläsning med Charlotta Mellander. Hennes forskning handlar bland annat om regional attraktionskraft, urbanisering och städernas betydelse.

Mellander menar att storstäder fungerar som magneter för kreativa företag och människor, och spelar en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen. För första gången i historien bor det fler människor i städerna än på landsbygden. I början av 1900-talet bodde ungefär 14% i städer, nu är det över 50%. I västvärlden bor ännu fler i städerna, där är hela 75% av befolkningen stadsbor.

Det här ställer stora krav på städerna, det ska finnas boende och jobb till alla som strömmar dit. Exempelvis flyttade ungefär 40 000 personer till Stockholm förra året.

Det medför också att det finns också en stor mängd platser som människor väljer att lämna. Det är främst unga människor som flyttar, de är av naturliga skäl en lättrörlig grupp. De har oftast inte hunnit skaffa familj och hus.

Det visar sig att det finns en gräns vid 25 000 individer. Bor det färre än så på en ort krymper den, bor det fler tenderar orten att växa befolkningsmässigt. Många kommuner tar inte utflyttningen på allvar, menar Charlotta. De förlitar sig på att de som flyttat återvänder när de blir äldre. Men så är det långt ifrån alltid.

Charlotta pratade om tre T:n som är nödvändiga för att en ort ska växa.

• Teknologi: hög investeringsvilja och produkter
• Talang: det behövs smarta personer för att attrahera andra och få orten att växa
• Tolerans: villighet att lyssna av nya idéer och acceptans för mångfald

Var kan då dessa tre T:n få fäste av egen kraft? Det räcker inte med att skapa jobb på en ort, även om det naturligtvis är en grundförutsättning, det gäller även att skapa en attraktiv livsstil. Och vad behövs då för att skapa en sådan? Vad skiljer en plats som växer från en som har stagnerat?

Jo, det behövs en variation av varor och tjänster. Variation gör oss glada, vi gillar olika matkulturer och människor med olika bakgrund. En plats där individer kan vara sig själva är öppen och tolerant och därmed mer attraktiv.

En estetisk och vacker omgivning är viktig. Affärer, fik, restauranger, sjukvård måste finnas, liksom platser där man kan träffas för att stimulera de sociala nätverken.

Sedan gäller det också att bygga på rätt sätt, att se till att service och mötesplatser är nåbara inom max en timme. Mindre orter kan förbättra sitt läge markant genom att bygga infrastrukturen så att man snabbt kan ta sig till en större ort för att få den eftersträvade variationen.

Visst låter det här intressant? Se hela föreläsningen via webb-tv

Vill du läsa mer om Charlottas forskning? Hon bloggar på Vertikals, finns med i ESBRIs forskardatabas ”Vem Gör Vad?” och vi skrev om hennes avhandling 2009.

/Helene

Attraktiva städer – var vill vi egentligen bo, och hur påverkar det tillväxten?

Stort intresse för riskkapital

Sofia Avdeitchikova och Anders Isaksson föreläste på Estrad 13 februari 2014.

 I går var temat riskvilligt kapital på Estrad. Sofia Avdeitchikova och Anders Isaksson pratade i en fullsmockad konferenslokal.

Anders inledde med en överblick av riskkapitalmarknadens utveckling. Han visade att de flesta investeringarna har skett inom life science samt data- och konsumentelektronik. De senaste åren har det skett en kraftig minskning av satsat kapital, investeringsvolymerna har minskat med över 60 procent. Utvecklingen är generell, det har inte gått bättre eller sämre i någon bransch. Avkastningen på investeringarna har också varit dålig, till och med negativ.

Den här typen av investeringar sker under en begränsad tid, sedan säljs bolaget, återköps, eller i värsta fall – likvideras. Anders jämförde riskkapitalinvesteringar med ett äktenskap som redan har skilsmässan inplanerad. Han sa: ”Går det bra skiljer man sig efter fem år, men om det går dåligt kommer skilsmässan redan efter ett år”. Här lovar parterna definitivt inte att älska varandra för evigt.

Sofia gav en bild av hur den statliga riskfinansieringen ser ut i Sverige. Cirka 17 miljarder kronor förvaltades 2011 av offentliga riskfinansiärer av typen Almi Invest, Industrifonden och Norrlandsfonden. I takt med att andelen privat kapital har minskat, har det offentliga i stället ökat. Sofia menade att offentlig finansiering medför stora möjligheter men det är viktigt att välja rätt modell och att ta hänsyn till både marknaden och regionala skillnader.

Det är också viktigt att ha stabila spelregler. Om staten går in med plötsliga insatser som förändrar marknaden finns risken att privata investerare drar sig för att satsa pengar. Riksrevisionen har nyligen kommit med en rapport som visar att statligt riskkapital investeras alltför sent. I och med det riskerar privat kapital att trängas undan, menade Sofia.

De här resultaten är viktiga att ta fasta på och åtgärda, tycker jag. Den offentliga finansieringen kan ju tyvärr motverka sitt eget syfte. I stället för att bidra till ett ökat företagande kan resultatet bli en stagnerad marknad. Jag hoppas att man inom kort hittar effektiva finansieringsmodeller, modeller som är anpassade för svenska förhållanden.

Anders forskning är tillgänglig via Google Scholars. Läs också gärna Entréartikeln om Sofias avhandling, den handlar om förekomsten av affärsänglar i Sverige. Vill du se hela föreläsningen i repris kan du göra det via webb-tv inom kort.

Nästa Estradtillfälle är 18 mars, då kommer Charlotta Mellander att prata om Attraktiva städer. Hoppas vi ses!

/Helene