Att bygga en startup-stad

Den andra dagen av GEC Milano fortsatte med samma intensitet som dag 1, med fler än 30 seminarier att välja ifrån.

Ett ämne som lyftes fram i flera sessioner var ”entreprenöriella städer”. Det pratades om vilka komponenter som behöver vara på plats för att bygga en riktigt modern stad, exempelvis: kontor och näringsliv, ekoturism, fritid, boende samt affärer.

I seminariet ”Building Competitive and Entrepreneurial Cities” visades olika modeller av moderna entreprenöriella städer. Den mest intressanta av dem presenterades av Xavier Arguello, vd för Clark Realty. Han berättade om deras projekt ”Start Up City” som de ska bygga på en tidigare flottbas i Puerto Rico. Projektet ska utveckla det i nuläget tomma området till en attraktiv startup-stad med möjligheter för boende, arbete och utbildning.

Dagen levererade också många råd till nyblivna och blivande entreprenörer, samt till dem som jobbar med att stödja entreprenörerna. Jag vill gärna lyfta fram det som jag tyckte var dagens mest inspirerande, det lyftes fram under ett seminarium om entreprenöriell utbildning:

”Any lesson or experience we provide should enable the aspiring entrepreneur to answer substantively this simple impact question: How will what I have learned today change what I will, or am able to, do tomorrow?”

Vi avslutade dagen med att samla alla svenska konferensdeltagare på en aperitivo.

/Jelena

Tre T:n i attraktiv

Häromdagen arrangerade vi en Estradföreläsning med Charlotta Mellander. Hennes forskning handlar bland annat om regional attraktionskraft, urbanisering och städernas betydelse.

Mellander menar att storstäder fungerar som magneter för kreativa företag och människor, och spelar en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen. För första gången i historien bor det fler människor i städerna än på landsbygden. I början av 1900-talet bodde ungefär 14% i städer, nu är det över 50%. I västvärlden bor ännu fler i städerna, där är hela 75% av befolkningen stadsbor.

Det här ställer stora krav på städerna, det ska finnas boende och jobb till alla som strömmar dit. Exempelvis flyttade ungefär 40 000 personer till Stockholm förra året.

Det medför också att det finns också en stor mängd platser som människor väljer att lämna. Det är främst unga människor som flyttar, de är av naturliga skäl en lättrörlig grupp. De har oftast inte hunnit skaffa familj och hus.

Det visar sig att det finns en gräns vid 25 000 individer. Bor det färre än så på en ort krymper den, bor det fler tenderar orten att växa befolkningsmässigt. Många kommuner tar inte utflyttningen på allvar, menar Charlotta. De förlitar sig på att de som flyttat återvänder när de blir äldre. Men så är det långt ifrån alltid.

Charlotta pratade om tre T:n som är nödvändiga för att en ort ska växa.

• Teknologi: hög investeringsvilja och produkter
• Talang: det behövs smarta personer för att attrahera andra och få orten att växa
• Tolerans: villighet att lyssna av nya idéer och acceptans för mångfald

Var kan då dessa tre T:n få fäste av egen kraft? Det räcker inte med att skapa jobb på en ort, även om det naturligtvis är en grundförutsättning, det gäller även att skapa en attraktiv livsstil. Och vad behövs då för att skapa en sådan? Vad skiljer en plats som växer från en som har stagnerat?

Jo, det behövs en variation av varor och tjänster. Variation gör oss glada, vi gillar olika matkulturer och människor med olika bakgrund. En plats där individer kan vara sig själva är öppen och tolerant och därmed mer attraktiv.

En estetisk och vacker omgivning är viktig. Affärer, fik, restauranger, sjukvård måste finnas, liksom platser där man kan träffas för att stimulera de sociala nätverken.

Sedan gäller det också att bygga på rätt sätt, att se till att service och mötesplatser är nåbara inom max en timme. Mindre orter kan förbättra sitt läge markant genom att bygga infrastrukturen så att man snabbt kan ta sig till en större ort för att få den eftersträvade variationen.

Visst låter det här intressant? Se hela föreläsningen via webb-tv

Vill du läsa mer om Charlottas forskning? Hon bloggar på Vertikals, finns med i ESBRIs forskardatabas ”Vem Gör Vad?” och vi skrev om hennes avhandling 2009.

/Helene