Viktigt med strategi kring immateriella tillgångar

En av programpunkterna under Immaterialrättsdagen var en paneldiskussion om ämnet ”Sveriges möjligheter och utmaningar - är vi rustade för att få fler små och medelstora företag att satsa internationellt?” Deltog gjorde Niklas Johansson, statssekreterare Näringsdepartementet, Katarina Wendin, direktör Global IP Management Assa Abloy, och Sebastian Navab, generalsekreterare Gröna städer, och Susanne Ås Sivborg, generaldirektör PRV. Moderator var Eleni Cronström.

I förra veckan arrangerade PRV Immaterialrättsdagen för första gången. Det skedde på World Intellectual Property Day, en dag för att uppmärksamma vilken roll immaterialrättigheter spelar för innovation och kreativitet. Generaldirektör Susanne Ås Sivborg inledde med att berätta om det regeringsuppdrag som PRV fick för ett år sedan. Det går ut på att öka kunskapen om just immaterialrätt, bland annat med extra fokus på små och medelstora företag.

- Den här dagen är en del i det uppdraget. Immateriella tillgångar skapas hela tiden, det gäller att förstå hur de ökar värdet i verksamheten. Annars missar vi något viktigt.

Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet, var första talare för dagen. Han poängterade att världsekonomin går från fokus på prylar mot ökad betoning av immateriella tillgångar. Och Sverige har klarat sig relativt bra i den övergången.

- Den svenska modellen levererar. Vi har en stark startupsektor, ett bra innovationsklimat och är en framgångsrik kunskapsekonomi. Vi är bra på strukturomvandling, har bra förutsättningar för att ta vara på digitaliseringen och har klarat den globala utvecklingen väl.

- Immaterialrättsintensiva företag står för mer än en tredjedel av arbetstillfällena i Sverige, och för över 40 procent av BNP. Som företag är det viktigt att ha en strategi kring immateriella tillgångar. Sedan är det inte säkert att man alltid ska välja att skydda sig med patent, men det är viktigt att tänka över frågorna redan från starten.

- Det är ofta svårare för små företag att hantera sådant här, de har inte samma resurser som stora företag. Men man kan ta in andra som sköter det.

Owe Pettersson som är vd för Plantagon berättade mer om immaterialrätt ur ett mindre företags perspektiv. Han höll med om att det är viktigt att ha en strategi för sina immateriella tillgångar, och ett av hans råd var just att ta hjälp av någon som kan frågorna. Plantagon är ett innovationsföretag som har tagit fram ett sätt att odla mat på höjden i städer. Det handlar om stora satsningar, som också kräver stora investeringar. Att ha ordning på sina patent är en förutsättning för att få bra kontakt med investerare och forskare runt om i världen.

- Som vd måste jag förstå varför vi har en strategi kring immateriella tillgångar, och vilken affärsnytta den gör. Detaljerna sköter våra rådgivare, men jag fattar besluten.

/Jonas

Smarta lösningar för digital hälsa

Under World Intellectual Property Day arrangeras evenemang över hela världen för att öka kunskapen om vilken betydelse immaterialrätt har för innovation. Jag deltog i ett intressant evenemang om e-hälsa, digitala verktyg och beslutsfattande arrangerat av PRV och Vinnova.

Hälso- och sjukvården är en rätt trög sektor där tekniska lösningar inte accepteras lika snabbt som i andra branscher. Det här är på gott och ont. Självklart måste det få ta tid eftersom det handlar om människors hälsa och liv, men samtidigt kan lösningar som underlättar för patienterna ta onödigt lång tid att få ut på marknaden. Företag inom området får vara beredda på att det tar lång tid att etablera ett samarbete med vården, det är en ledtid på många år innan nya lösningar accepteras.

Under seminariet presenterades två exempel på appar och hjälpmedel inom e-hälsa.

Företaget Careligo har utvecklat en produkt för hjärtsviktspatienter, Optilogg. Den här patientgruppen kräver oerhört mycket slutenvård och är i allmänhet en svår grupp att nå fram till eftersom de är äldre och oftast ovana vid tekniska lösningar. Företaget har arbetat fram en lättanvänd produkt för personer som aldrig har använt en dator eller en mobiltelefon. Den består av en läsplatta med enkla instruktioner, exempelvis att man ska väga sig. Sedan görs en beräkning av hur mycket vätskedrivande medel patienten behöver just den dagen. På så vis undviks många akuta läkarbesök och livskvaliteten förbättras för patienterna.

Man räknar med att ungefär 400 000 personer i Sverige har diabetes och antalet ökar tyvärr. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället, och svårigheter för de drabbade. Genom att engagera patienterna till att hålla koll på sin egen hälsa kan de få kontroll över sin sjukdom och därmed ökad livskvalitet. Diabetes Tools har utvecklat en app som hela tiden är uppkopplad mot vården. Om det uppstår problem syns en röd flagga i appen och patienterna blir kallade till ett läkarbesök. Många barn använder appen och målsättningen är att de och deras familjer ska kunna leva ett normalt liv. Tidigare gjordes kontrollerna manuellt och bokfördes på papper. Då var det svårt att följa variationer över tid på dygnet, vad patienten ätit, kroppens nivå av hormoner etcetera.

Smarta och funktionella lösningar! Vill du höra mer? Här finns mer information och länk till webbsändningen från seminariet.

/Helene