En vinnare berättar

Foto Felice Hapetzeder.

I tre år har Esbri tillsammans med Vinnova arrangerat uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Nu har vi inlett fjärde omgången, fortfarande med 65 000 i resestipendier i potten! Fram till den 21 juni 2013 går det att vara med och tävla. Vinstpengarna kan användas till resor i kompetensutvecklande syfte. Det gjorde förra årets förstapristagare Lina Ahlin som reste på konferens till Kalifornien. Efter avslutad utbildning började hon som doktorand på forskningscentrummet CIRCLE vid Lunds Universitet. Nedan följer hennes gästblogg om upplevelserna under prisresan. Vill du ansöka eller känner du någon som skriver uppsats om innovation? Mer info finns på www.innovationsuppsats.se /Christina

Efter att ha vunnit första pris i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2011/2012, ett resestipendium på 30 000 kr funderade jag långt och länge på vad som skulle vara en passande studieresa inom den (för den vana student jag är) väldigt stora resebudgeten jag hade att röra mig med. I samråd med min handledare Martin Andersson, kom jag fram till att det kunde vara en bra idé att åka på en konferens som kanske vanligtvis är för kostsam att åka på.

Så i slutet av februari åkte jag till Santa Barbara i Kalifornien för att presentera en forskningsartikel på konferensen som innefattar Western Regional Science Associations årliga möte. Att komma fram till Kalifornien sådär mitt i den svenska vintern var helt fantastiskt - solen sken, det var cirka 15 grader varmt de första dagarna och det gick att gå omkring utomhus med en tunnare tröja. 20 graders temperaturskillnad gör verkligen under för själen!

Utsikt från kullarna.

De första dagarna, innan konferensen började, tillbringade jag mycket tid med att förbereda min presentation, studera lite på doktorandkursen jag läser just nu, samt nätverka med andra forskare så mycket som möjligt. Tillsammans med min handledare, och en kollega som medverkade från CIRCLE, passade jag även på att göra en del utflykter. Bland annat till en shoppingmall och till kullarna bakom Santa Barbara. Näringslivet bland kullarna bestod av en hel del mindre och större vingårdar (det är föga förvånande i efterhand att inse att filmen Sideways som kom ut för några år sedan utspelade sig just där) samt en ”dansk by” vid namn Solvang. Det var ett aningen disneyfierat samhälle bestående av korsvirkeshus och danska bagerier, som gjorde sitt bästa för att ge sken av att vara ett danskt samhälle. Som doktorand inom ett projekt som undersöker hur förhållandet och samspelet mellan stad och landsbygd ser ut var det väldigt spännande att se hur dessa näringar interagerade med Santa Barbara som stad i regionen. Eftersom mycket forskning sker med just USA som utgångspunkt ger det bra perspektiv på hur samspelet kan skilja sig åt i olika länder.

Konferensen inleddes med mingel dagen innan alla presentationer satte igång. Jag tillbringade en stund med att prata med en hel del mer eller mindre kända forskare inom området regional forskning, innovation och arbetsmarknad, och fick även höra saker som ”När man varit inom akademin så länge som jag...”. Det var väldigt inspirerande att få ansikten till de många forskningsartiklar jag har läst under de senaste åren.

Konferensen i form av presentationer höll på i tre dagar och det var svårt att välja sessioner att gå på ibland, då det fanns mycket intressant att lyssna på. Jag försökte gå på de sessioner som hade flest presentationer inom mitt område och fick en del uppslag på vad man kan göra.

Presentation pågår. Tack till Tina Wallin för bilden!

Sista dagen på konferensen presenterade jag forskningsartikeln som jag arbetat på både före och under tiden som jag blev doktorand. Presentationen gick bra trots att jag tycker att det kan vara lite olustigt att presentera inför personer jag inte känner sedan tidigare, men det är också en del av lärandeprocessen. Vi fick flera bra kommentarer på artikeln och möjlighet att prata vidare med några av de mest inflytelserika forskarna på området, vilket var ovärderligt för att kunna utveckla artikeln, och för framtida forskning.

På hemresan var både jag och min handledare väldigt inspirerade och fulla av idéer av vad vi hade hört och började bolla nya uppslag. Dessa har resulterat i att vi skickat in ett abstract till en ny forskningsartikel till European Regional Science Associations konferens på Sicilien i sommar. Nu hoppas jag få möjlighet att presentera min forskning där också!

Just att träffa forskare inom mitt intresseområde, samt att få nya influenser och uppslag till kommande forskning tidigt i min doktorandkarriär, var det jag uppskattade mest med möjligheten att medverka i konferensen.

Allt som allt var det en mycket lyckad resa och jag tackar ESBRI och VINNOVA för möjligheten att kunna åka! Och till alla som funderar på att söka till tävlingen kommande år: Lycka till och hoppas att det går lika bra för er!

Lina Ahlin nås på lina_ahlin@hotmail.com

To grow or not to grow…

I onsdags hade vi besök av professor Frédéric Delmar på Estrad. Den något provocerande titeln på föreläsningen var ”Därför är tillväxt i nya företag dåligt”.

Delmar har forskat om tillväxt, lönsamhet och överlevnad i många år och han menar att växandet alltid innebär ett risktagande för företagen. Det krävs stora satsningar för att kunna investera, kanske utöka personalstyrkan och skaffa ytterligare maskiner.

Yngre och mindre företag tenderar att växa i betydligt större utsträckning än äldre och större företag. Det här beror på flera saker, men en orsak är att yngre företag har mindre att förlora. Som Delmar sa: ”det är lättare att riskera att bli fattig när man har varit rik i tio dagar än i tio år”…

Strukturen i unga företag har heller inte hunnit ”sätta sig” på samma sätt. Det gör det lättare att genomföra förändringar.

Omgivningen har stor betydelse för om ett företag inriktar sig på att växa. Finns det företagsamhet och tillväxtkultur bland familj och släktingar, vänner och grannar, då är sannolikheten större att man satsar på tillväxt i det egna företaget. Även attityderna till företagande och tillväxt i samhället i stort spelar en viktig roll.

Nåja, är då tillväxt dåligt i nya företag? Nja, det är såklart att ta i. Och visst finns det positiva saker med att växa, som att chansen till överlevnad ökar i takt med att företaget växer. Men, det är också vettigt att vara medveten om riskerna.

Vill du veta mer finns föreläsningen nu att se via webb-tv, kostnadsfritt såklart!

/Helene

Därför är tillväxt i nya företag dåligt (del 2)

Därför är tillväxt i nya företag dåligt (del 1)

Därför är tillväxt i nya företag dåligt

Politiker och andra beslutsfattare pratar ofta om hur viktigt det är med tillväxt i företag. Men forskningen visar att det kanske inte är det man bör satsa på i första hand, åtminstone inte i nystartade företag.

Professor Frédéric Delmar menar att det i stället är lönsamhet som bör eftersträvas. Då har man bäst chans att uppnå både överlevnad och tillväxt. På onsdag föreläser han om ämnet på Estrad. Han kommer också att prata om hur entreprenörers riskvillighet påverkar lönsamhet, tillväxt och risken för att misslyckas.

För er som inte kan delta på plats i Stockholm, direktsänder vi föreläsningen via Bambuser. I efterhand läggs den ut i vårt eget webb-tv-bibliotek, då med lite bättre kvalitet. Under föreläsningen kan du också följa oss på hashtaggen #estrad på twitter.

Hoppas vi ses på onsdag!

/Jonas

Kreativitet är framtidens främsta vapen

Milla & Marius Martin som tillsammans startat Bullhjälpen.
Foto: Hanna Andersson

Jag har varit på ännu ett inspirerande, välarrangerat och livesänt TEDx-event, denna gång i Södertälje. Ett flertal intressanta talare pratade en kvart var under rubriken "Kreativitet - det främsta vapnet att ta med sig in i framtiden". Passande då att första talaren, Donnie Lygonis, startade sin karriär inom det militära...

Lygonis är entreprenör och innovatör som bland annat sitter i juryn i TV4-programmet Uppfinnarna. Han hade många bra tips till företagsledare. Bland annat pratade han om att vi behöver ett ramverk att hålla oss i, men att en bra ledare alltid ger individerna frihet att själva hitta lösningar, något som i militären kallas uppdragstaktik - "mission command".

- Snälla, säg inte till folk "hur" utan ge dem bara ett "varför" så kommer de själva komma på sitt "hur då?", sa Lygonis.

Efter Lygonis kom Elisabeth Thand Ringqvist upp på scenen. Hon har bland annat varit rådgivare till Maud Olofsson och startat ett par egna företag. Hon pratade om något som hon kallade nerdonomics, en för mig ny term på ett välkänt begrepp. Det handlar om personer som gör ekonomi av människors största passion. I en sådan ekonomi kan en entreprenör hitta sätt att tjäna pengar på någons specialintresse. Och det finns specialintressen om precis allt! Ringqvist presenterade flera riktigt bra exempel på sådana företagare. I Södertälje finns till exempel The Beach, en beachvollybollstrand inomhus startad av några som tröttnade på svenska vintrar och kommunens långsamma gensvar. I dag inte bara en plats för beachvollynördar, utan en mötesplats, konferensanläggning och restaurang.

Bland de mest inspirerande talarna var inte Alexander Bard, även om han var där. Nej i stället var det de allra yngsta TEDx-talarna jag någonsin sett som inspirerade mig mest. Bland dem den lokala kändisen Björn Runow som, trots att han gick ut gymnasiet för bara två år sedan, startat Mattepunkten för att öka barns intresse för matematik.

Och syskonen Milla och Marius Martin som startat Bullhjälpen, där de säljer kanelbullar till förmån för svältdrabbade områden i Afrika. Milla, då bara nio (nu elva) år, är min nya idol. Med hjälp av en blogg och Facebook har hon och brorsan uppmuntrat andra barn att göra liknande aktioner och samlat in 350 000 kronor! Det om något visar väl att även om man är liten på jorden kan man, med hjälp av lite kreativitet, nå långt och uppnå stora mål. Det inspirerar i alla fall mig.

Något annat väldigt inspirerande är att TEDx-eventen blir fler och fler i Sverige. Denna månad händer det också saker i Växjö, Lund och Stockholm. Håll utkik på din ort!

/Hanna

Entreprenörskap på riktigt

Entreprenörskap är ett ämne som ingår i den nya gymnasieskolan. Ett sätt att hjälpa eleverna att nå kursmålen är UF-företagande, då eleverna får starta, driva och avsluta företag under ett läsår. Tanken är att eleverna under den tiden ska lära sig mycket om företagande, få kontakter och utveckla kompetenser som de har nytta av både under och efter skoltiden. Erfarenheterna kan vara till nytta även om de senare inte driver eget företag, de kanske i stället blir aktiva i någon förening eller driver projekt i någon form.

Jag har precis läst läroboken ”UF-företagande: Entreprenörskap på riktigt”, skriven av Michael Lindquist. Den här boken används som ett stöd för gymnasieeleverna i processen att starta och driva UF-företag.

Boken är lättläst och pedagogiskt upplagd med teori varvat med praktiska exempel och tips. Den ger en beskrivning av vad företagande innebär, de olika stegen och vad man bör tänka på.  Dessutom ger den också tips på hur man kan hantera de problem som eventuellt kan dyka upp, och hur man avslutar företaget när läsåret är slut.

Det finns ett uttalat fokus på hållbart företagande i boken, och det gillar jag väldigt mycket. Till exempel finns en checklista för företag som vill jobba hållbart, E5:an. De faktorer som tas upp är Empati, Ekologi, Etik, Estetik och Ekonomi. Frågor som diskuteras är exempelvis omtanke om miljön, livet och världen, och om produkten är etiskt försvarbar.

/Helene

Hur blir det grönt för finansiering av grönt?

I morse var jag på ett frukostseminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum. Temat var finansiering av gröna innovationer och både forskare, riskkapitalister och företagare medverkade i seminariet.

För 5-6 år sedan var det lätt att få finansiering till företag inom cleantech-området i Sverige. Numera är det betydligt svårare, vilket beror på olika faktorer. Men enligt både Per Strömberg, Marie Reinius och Magnus Rehn kan orsakerna exempelvis vara att den här typen av företag har höga kostnader initialt och de tar lång tid att bygga upp. Venture capital-fonder har i allmänhet en investeringsperiod om 5-10 år, sedan vill fonderna ha tillbaka sina investerade pengar.

Under seminariet fick vi veta att många svenska företag med innovationer inom solenergi har lagt ner sin verksamhet. På senare tid har dock Kina etablerat sig på den marknaden och lanserat billiga produkter. Detta har i sin tur har skapat nya marknader för svenska innovationer, vi är duktiga på att utveckla kringprodukter för solenergi.

Det skulle vara bra med några riktiga success-stories bland cleantech-företagen, då ökar viljan att investera, menade talarna. Finansiärerna måste se att det går att tjäna pengar på den här typen av företag. En sådan utveckling är ingen omöjlighet heller, enligt Magnus Rehn har det skett en utgallring bland företagen inom cleantech. De som finns kvar har absolut potential att växa och bli framgångsrika.

Miljöproblemen i världen växer och det är nödvändigt att lösa dem. Genom att söka finansiering utomlands kan företag etablera sig globalt – snabbt. Biogasteknik är stort, liksom avfallshantering och reningsanläggningar.

MyFC nämndes som exempel på att en bra affärsidé säljer med rätt förutsättningar och mycket hårt arbete. Företaget startade 2005 och tillverkar portabla bränslecellsladdare som används exempelvis till datorer och smartphones. Den enda restprodukten är vatten och sand. Transporterna orsakar ju såklart utsläpp med produkterna är i alla fall gröna. Priset är anpassat till marknader i tredje världen, där elförsörjningen ofta är ett problem. MyFC:s produkter säljs numera i över 40 länder. Företaget har varit i kontakt med 250 internationella investerare, som gärna investerar i företag som kan lösa problem i utvecklingsländerna.

Det ska bli spännande att se hur företagandet inom gröna innovationer utvecklas i Sverige. Staten kan fylla en viktig funktion som köpare av produkterna. I stället för att ge bidrag eller subventioner bistår de med ”riktiga” affärer. Företagen bör i sin tur fokusera på affärsidén som naturligtvis ska vara bra, paketerad på rätt sätt och inriktad på en bra marknad. Att innovationen/produkten dessutom är grön blir en bonus.

För några år sedan arrangerade vi en Estradföreläsning om gröna innovationer som fortfarande är aktuell, den finns att se via kostnadsfri webb-tv. Vill du hellre läsa om den hittar du ett referat från föreläsningen här.

/Helene

Konstbefruktad konferens

Den avslutande panelen, från vänster till höger: Klas Rabe, Ulrika Holmgaard, Marita Ljung, Lars Lindkvist, Berit Högman, Bo-Erik Gyberg, Catalina Langborn och Magnus Aronsson.

Hur kan vi förbereda studenter som går konstnärliga utbildningar på den hårda tillvaron efter plugget? Var finns mötesplatserna där konstnärer får lära sig business, och näringslivet blir ”konstbefruktat”? Och hur kreativt är det att allt är ”kreativt” i dessa dagar?

Detta var bara några av de många intressanta frågeställningar som ventilerades under gårdagens ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”. Konferensen arrangerades gemensamt av ESBRI och Tillväxtverket. Vi hade närmare 200 deltagare på plats i Stockholm, ett hundratal tittare på Bambusersändningen och ett ganska livligt Twitterflöde (se #kknkon).

Under dagen hann vi med såväl panelsamtal som parallella seminarier, och ett gäng korta pitchar. Keynotetalare var Gerald Lidstone från Goldsmiths, University of London. Han har utvecklat flera olika masterutbildningar i skärningspunkten konst/entreprenörskap och även exporterat utbildningar till länder som Ryssland, Egypten, Rumänien, Korea, Vietnam, Frankrike, Hongkong och Indien – för att bara nämna några. Ändå tyckte han att det nog varit svårast att implementera tänket i hemlandet Storbritannien…

Lidstone menar att entreprenörskap handlar om att skapa värde. Ett starkt entreprenörskap stödjer sig på tre ben: det sociala, det estetiska och det ekonomiska.

- Estetik är jätteviktigt. En snygg affärsplan funkar alltid bättre än en ful, sa han.

Enligt Lidstone besitter studenter en massa kunskap och potential – men de vet inte alltid hur mycket de kan. Eller vad de kan åstadkomma med kunskapen.

- Vi hjälper dem att förstå vad de har att erbjuda, oavsett om de vill ha en anställning eller starta ett företag, sa Gerald Lidstone.

Men det gäller att ställa rätt frågor, och fokusera på entreprenöriellt tänkande i stället för på start av företag. Frågar man en historiker om hen är entreprenör, får man förmodligen ett nekande svar. Frågar man i stället: ”Vad skulle du vilja förändra i världen?” får man ta del av en massa spännande idéer.

- Fint, då är han eller hon entreprenör, konstaterade Lidstone.

Konferensen avslutades med en bred paneldebatt, med bland annat politiker, konstutövare och akademiker. Några highlights:

Catalina Langborn, barockviolinist och grundare av Operabyrån: ”På konsthögskolorna får man en enorm konstnärlig kompetens. Det måste vi värdesätta, den är också vår marknadsföring.”

Ulrika Holmgaard, vd svensk Scenkonst: ”Jag ser en stagnation i de offentliga anslagen till KKN-projekt. Den kultur vi har i dag har inte skapats i går, den har formats under många år. Vad kommer vi ha för kultur år 2030?”

Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet: ”Ju mer du äter, desto hungrigare blir du när det gäller kultur. Det är en stor skillnad mot till exempel Ben&Jerry’s-glass...”

Berit Högman, riksdagsledamot (S): ”Kulturen är ett mått på samhällets värdighet.”

Bo-Erik Gyberg, rektor för Stockholms dramatiska högskola: ”Vi får inte tappa sikte på det konstnärliga. Konsten är utgångspunkten, medan entreprenörskap är en väg för att nå ut med konsten.”

Vill du ta del av hela debatten? Hela konferensen, förutom de parallella seminarierna, filmades och finns inom kort som webb-tv.

Med anledning av kulturtemat i Entré nr 1-2013 har vi också samlat ihop en mängd artiklar, boktips, filmer och länktips i ämnet på en egen webbsida. Enjoy!

/Åse

Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag (del 2)