Tänk efter före resan till Hawaii

Foto: Kiarash Mansouri/Unsplash 

Det kan ställa till med stora problem om man som företagare blir sjuk. Det har jag egen erfarenhet av, eftersom min sambo är egenföretagare med enskild firma. Förra vintern råkade vi båda ut för en rejäl influensa och han fick dessutom lunginflammation så det var helt omöjligt för honom att arbeta under en period. Tack och lov hade vi en liten buffert som räddningsplanka så både vi och företaget kom på fötter igen.

Det här har också författaren Stefan Ekberg tänkt på. I boken ”Om jag tar en enkel resa till Hawaii” är tanken att du själv ska skriva ner företagets ansvariga personer, leverantörer, marknadsföringskontakter och åtaganden. Dessutom ska det framgå var alla viktiga saker finns och hur man kommer åt företagets tillgångar. För om något händer dig – eller om du får för dig att plötsligt dra till Hawaii ett halvår – vet någon annan vilka lösenord och rutiner du har?

Det finns andra som också har tänkt i de här banorna. Ekberg beskriver hur den norske affärsmannen Stein Erik Hagen – bland annat storägare i Orkla – hade en övning med sina barn. Namnet på övningen var ”Pappa døde i går” (Pappa dog i går). Syftet var att barnen skulle få en chans att se vad de behövde göra om deras pappa plötsligt blev oförmögen att sköta företaget. Det var en praktisk och smart övning eftersom de fick chansen att bolla med sin pappa hur de skulle göra om något skulle hända.

Tänk efter före du också – även om du inte tänker resa till Hawaii!

/Helene

Det behövs broar mellan duktiga människor

Hela gänget på ESBRIs första Estrad:tema.

ESBRI har nyligen introducerat ett helt nytt koncept, Estrad:tema. Syftet är att två gånger per år skapa ett större event kring en aktuell fråga, där vi samtidigt med Estradföreläsningen lanserar det senaste numret av tidningen Entré med samma tema.

Den första Estrad:tema genomfördes 11 april. Då var hälsoinnovationer och nya utmaningar för vårdens entreprenörer i fokus. Huvudtalare var Jeaneth Johansson och Jens Nygren, båda professorer vid Högskolan i Halmstad. Vi hade också bjudit in en mycket kunnig panel för att tillsammans med talarna diskutera hinder och möjligheter för entreprenörer inom den här sektorn. Panelen bestod av Maria Kaaman, Vinnova, Filippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Hälsoinnovationer omfattar produkter, tjänster, organisationer och spridning av ny kunskap som ger människor möjlighet att främja välbefinnande och förebygga ohälsa. Det kan exempelvis vara digitala tjänster och verktyg för att öka patienters delaktighet. Trots stora investeringar har det varit svårt att tillämpa nya lösningar i klinisk praktik. För att lyckas med det krävs bland annat nya strategier för implementering och utvärdering.

Jens Nygrens forskningsområde är barn och unga som konsumenter av sjukvård, kopplat till deras upplevelse och inflytande. Han har sett ett behov av att underlätta kommunikation mellan vårdpersonal och barn med cancer. Det resulterade i en app som möjliggör för barn att uttrycka sig och påverka. När barn görs delaktiga i sin vård ökar vårdsäkerhet, kvalitet och nöjdhet, menar Nygren. Chansen att vårdpersonalen lyssnar ökar markant och därigenom minskas stressen hos barnen. Han poängterade att det finns en hög potential för digital teknik men att den hämmas av implementeringssvårigheter.

Jeaneth Johansson ser hälsoinnovationer som ett sätt att skapa mervärde i form av inre och yttre effektivitet, alltså att göra rätt saker på rätt sätt. Det är viktigt att ha effektiva och kvalitetssäkrade processer och att tillvarata kompetens. Johansson poängterade att innovationer behöver resurser och även att man måste ge dem tid. Inom medicinteknik tar nämligen innovationer i snitt 17 år från idé till färdig produkt. Flera finansiella dödsdalar ska hanteras på vägen och varje utvecklingssteg innebär nya utmaningar. Det är viktigt att tänka på vem som är beredd att finansiera.

För att få fler perspektiv på hinder och möjligheter för entreprenörer inom vårdsektorn avslutades föreläsningen med en paneldiskussion. Där medverkade talarna tillsammans med de fyra paneldeltagarna.

Jag har hört från olika håll att det är lätt att fastna i hindren i stället för att se de möjligheter som faktiskt finns, men diskussionen på Estrad:tema var konstruktiv och lösningsinriktad. Här är några av de synpunkter som kom fram:

- De som jobbar inom svensk vård har inte tid avsatt för utvecklingsarbete, sa Filippa Kull. Tid är en bristvara inom svensk sjukvård. Hon gjorde en jämförelse med israeliska kliniker där en tredjedel av tiden är öronmärkt för innovations- och utvecklingsarbete.

- Åsa Wallin pratade om betydelsen av att våga. Hon lyfte fram att entreprenörskap handlar om mod, att våga ta steg när det inte finns säkerhetslinor. Det ser olika ut i olika delar av landet och därför behövs nationell samverkan.

- Ylva Ryngebo, som är röntgensjuksköterska, uppfinnare och entreprenör, poängterade att samverkan är nyckeln: ”Vi behöver bygga broar mellan duktiga människor, och bygga nerifrån och upp”, sa Ylva.

- Maria Kaaman betonade vikten av att ha slutkunden med i processen när hela systemet ska innovera tillsammans. Det är en djungel att förstå vem som är betalande kund.

Under det efterföljande minglet gav en av deltagarna ytterligare ett värdefullt tips: Man får inte glömma bort de anhöriga när innovationer ska utvecklas. De är en mycket viktig grupp som har stor kunskap om patienters behov.

Visst låter det här spännande? Ta gärna del av presentationerna och diskussionerna via webb-tv.

Vill du läsa mer om hälsoinnovationer i påsk? Tidningen Entré finns som pdf.

Vill du ha en kostnadsfri prenumeration i din brevlåda? Det är lätt ordnat! Här registrerar du din adress.

Glad påsk!
/Helene

LIVE 15:00 | Tema: Hälsoinnovation

I dag är det Tema: Hälsoinnovation som gäller på Estrad! 15.00-16.30 kör vi föreläsningen "Nya utmaningar för vårdens entreprenörer" som genomförs i samarbete med profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad.

Talare är professorerna Jeaneth Johansson och Jens Nygren, Högskolan i Halmstad. De presenterar aktuell forskning, och kommenteras av Maria Kaaman, Vinnova, Flippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Utmanande och utvecklande att arbeta i team

Jag har precis läst boken Teamutveckling i teori och praktik skriven av Christian Jacobsson och Maria Åkerlund. Med utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap förklarar författarna hur man formar – och arbetar i – ett effektivt team. De definierar ett team som två eller flera personer som har ett eller flera gemensamma mål och någon form av utbyte med varandra, verbalt eller på andra sätt.

Man tänker sig att team ska bli mer effektiva, och uträtta mer, ju större de är. Men det finns flera faktorer som kan medföra att den samlade gruppen får mindre gjort än om teammedlemmarna arbetar var för sig.

Det kan till exempel bli samordningsproblem när ett antal individer ska komma överens och koordinera sitt arbete. Ibland uppstår ett fenomen som kallas ”social maskning”, och det innebär att människor tenderar att gradvis sänka sin grad av ansträngning ju fler som ingår i gruppen. Ett team bör inte ha fler än sex medlemmar eftersom det visar sig att effektiviteten minskar när grupperna är större, konstaterar Jacobsson och Åkerlund.

Bristande informationsöverföring är en annan faktor man måste ha i åtanke. Det räcker inte med att ”prata igenom” saker. Finns det konflikter bör de lyftas upp och gemensamt försöka lösas i gruppen. Sammanhållning och tillit är viktiga både när det gäller arbetsmiljön och leveransen av produkter och tjänster, visar författarna. Målet är att forma teamet till en sammanhållen enhet bestående av mångfald och olikheter.

Gemensamma mål är viktiga för att team ska samarbeta effektivt. Men teamarbete ställer också krav på medlemmarna att de ska kunna förstå och stödja dessa gemensamma mål och sätta sina egna behov åt sidan. De ska kunna skapa relationer och samtidigt agera med integritet.

Författarna framhåller att det kan vara frustrerande att arbeta i team men samtidigt innebär det en fantastisk grogrund för medlemmarnas personliga utveckling.

/Helene

Hälsa och innovation präglar våren på ESBRI

Hur ser innovationsklimatet ut inom vård- och omsorgssektorn? Vilka behov finns? Och hur kan entreprenörer få in en fot i vårdsystemen? Det är några av de frågor som vi söker svar på nu i vår.

ESBRI har identifierat hälsoinnovation som ett aktuellt och angeläget ämne, och vi gör därför en större satsning på att sprida forskningsbaserad kunskap om det nu i vår. Vi kör ett sexsidigt tema om hälsoinnovation i Entré nr 1, 2019 som är på väg från tryckeriet i dag. Diskussionerna fortsätter sedan på Estrad 11 april.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, medverkar både i tidningen och på föreläsningen. Han menar att de intressantaste utmaningarna inom hälsoinnovation är att kombinera forskning kring identifieringen av behov med tekniska möjligheter och organisationsutveckling, till exempel nya arbetsprocesser. Ökad användning av hälso- och sjukvårdsdata för individanpassning av vården, är ett annat område med potential.

- Metodologiskt är det en utmaning att använda sig av hälso- och sjukvårdsdata och AI för att ställa bättre diagnoser och individanpassa behandling, och samtidigt planera behandlingen tillsammans med patienten – utifrån patientens behov, säger Nygren.

Jag sitter just nu och väntar på tidningsleveransen från tryckeriet – alltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…

Vill du smygläsa det nya numret av Entré? PDF:en ligger ute.

Vill du delta i Estrad 11 april? Anmäl dig snabbt, inbjudan gick ut i går och vi fick in en massa anmälningar direkt.

Har du idéer om vilka teman vi bör uppmärksamma framöver? Vi är öppna för stora och små samarbeten. Hör av dig!

Trevlig helg
/Åse

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.

Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

Grattis Luleå, Göteborg och Stockholm – här skrevs de bästa innovationsuppsatserna

Glada pristagare och prisutdelare.

Alldeles nyss avslutade vi en intressant Estradföreläsning med en spännande prisutdelning: Äntligen var det dags att avslöja vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt!

Hela 69 uppsatser, skrivna under läsåret 2017–2018 vid de flesta av landets universitet och högskolor, har varit med och tävlat. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Simon Eriksson och Ebba Vidén från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Thriving in a Business Ecosystem. A study of role and capability alignment”. Uppsatsen berör olika insatser i ekosystem kring företag.

Andra pris gick till Sofie E A Persson, som har skrivit uppsatsen ”Big Data within Innovation Processes. A Quantitative Study of Fortune 200 Global Companies” vid Göteborgs universitet. Hon belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. I uppsatsen undersöks företagens användning av big data för att underlätta marknadsorientering i samband med innovativa processer.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, KTH, som skrivit uppsatsen ”Introducing Innovation Readiness Levels. A Framework to Evaluate Innovation Efforts”. Den belyser hur man genom att använda NASAs verktyg TRL (Technology Readiness Level) kan förbättra utfall från innovationsprocesser.

Fyra av de fem pristagarna, Simon Eriksson, Sofie Persson, Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Anne Lidgard, Vinnova, och Magnus Aronsson, ESBRI.

- Emelie och Carl-Magnus, er uppsats har en ambitiös titel. Berätta vad ni har skrivit om, sa Anne Lidgard.

- Vi har utvecklat ett verktyg för att utvärdera innovationsprocesser. Verktyget underlättar kommunikationen mellan olika affärsområden och mäter hur innovationsprocessen fortskrider, sa Emelie Worrman.

- Vi började med att titta på NASAs verktyg TRL, som många företag använder i dag. Teknologi är ju bara en del av innovationen, vi studerade affärsbiten och användarna också, berättade Carl-Magnus Lunner.

Magnus Aronsson vände sig till Sofie Persson och bad henne att berätta om sin uppsats.

- Jag har studerat företag som jobbar med big data, och det var väldigt intressant. Jag fann att de är mer intresserade av vad vi faktiskt gör online, än vad vi tycker om deras produkter. Företag som använder sig av big data har snabbare innovationsprocesser och levererar mer värde till sina kunder, sa Sofie Persson.

Slutligen fick Simon Eriksson berätta om sin och Ebba Vidéns uppsats.

- Vi har studerat vilka förmågor som företag behöver ha när de arbetar tillsammans med andra i ett ekosystem. Vi fann att det beror på vilken roll de har, men det finns några övergripande förmågor som krävs för att skapa bra samarbeten, win-win-situationer och för att driva innovationsagendan framåt. Vi kallar dem för ”ecosystem intelligence capabilities”, sa Simon Eriksson.

- Lägg begreppet ”ecosystem intelligence” på minnet, det lär vi nog höra talas om fler gånger, konstaterade Anne Lidgard.

Juryn tilldelade också två uppsatser hedersomnämnanden:

”Business Models for Distributed Cloud. Application of Crowdsourcing for Business Model Development – a Study at Ericsson AB” skriven avMarko Ivanovic och Johan Selin, Chalmers.

”Start-ups’ motives, approaches, and opportunities for using Open Innovation. A study of why and how start-ups practice open innovation as a survival approach and long-term business strategy” skriven av Carolina Garcés och Tea Mkheidze, Lunds universitet.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att spana in på ESBRITV på Youtube. Om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder går det bra att mejla mig.

Snart är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 27 juni.

/Helene

LIVE 15.00: Estradföreläsning och prisutdelning i Nytt&Nyttigt!

I dag bjussar vi både på färska forskningsresultat och spännande prisutdelning! Vi börjar med Estradföreläsningen "Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem" som genomförs i samarbete med forskningsprojektet DigIn. Talare är Vinit Parida och David Sjödin, Luleå tekniska universitet.

Direkt efter föreläsningen, ca 16.30, är det dags att avslöja vilka som står som vinnare i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Första-, andra-, och tredjepristagarna kommer att vara på plats – men de vet ännu inte vem som har vunnit vilket pris. Jag kan avslöja att alla tre uppsatserna imponerade på juryn, och stod ut i den tuffa konkurrensen. Nytt&Nyttigt genomförs av ESBRI och Vinnova, projektledare är Helene Thorgrimsson. Kontakta henne om du vill ta del av pressbilder och/eller sammanfattningar av vinnaruppsatserna. Deadline för nästa tävlingsomgång är 27 juni.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Smält intrycket och gör något av det

Möten och mingel på UF:s mässa i Stockholm.

Vi på ESBRI tycker att det är oerhört viktigt med entreprenörskap i skolan, och har vid flera tillfällen lyft fram det i vår tidning Entré. 2018 arrangerade vi, tillsammans med Skolverket, för första gången idétävlingen Deca Idea Challenge. Den genomförs under en vecka i november och är ett utmärkt komplement till Ung Företagsamhet (UF) som bedrivs under ett helt läsår. Vi är kontorsgrannar med Ung Företagsamhets Stockholmsregion och jag besökte nyligen deras regionala mässa. Nu har UF:s Aylin Dagdelen skrivit en gästblogg om varför hon brinner för att arbeta med Ung Företagsamhet. /Helene

Årets höjdpunkt håller just nu på att processas av 2 700 gymnasieelever. De har under 2018/2019 tagit sina idéer till verklighet genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag – och i processen ställt ut företagen på världens största UF-mässa. Totalt har närmare 6000 gymnasieelever drivit UF-företag i Stockholmsregionen innevarande läsår.

Vi på Ung Företagsamhet arrangerar årligen en mässa där monterplatserna fylls upp i ungefär samma takt som biljetterna till Håkan Hellström har en tendens att sälja slut. Det är en chans för UF-företagare att ställa ut sina affärsidéer, knyta värdefulla kontakter med näringslivet och vinna tävlingar i kategorier som Årets Samhällsentreprenör, Årets Innovation, Årets UF-företag och Årets Säljare. Läs gärna mer om alla vinnare i Stockholmsregionen.

Känner man minsta otrygghet inför framtiden och har svårt att se vad dagens ungdomar kommer att göra av det som väntar, så finns glädjande nog ytterligare ett tillfälle som ger alla nyfikna en generös inblick i ungdomars passion, driv och kapacitet. Det är ett tillfälle som får mig att vilja bli minst 120 år gammal (jag återkommer till detta men till dess: Save the date 6–7 maj och sikta in dig på Stockholmsmässan)!

Aylin Dagdelen heter jag och jobbar som projektledare på Ung Företagsamhet (UF) som är en ideell, rikstäckande utbildningsorganisation inom området Entreprenörskap i skolan. Vi har funnits sedan 1980 och är en del av den globala organisationen Junior Achievement som finns i över 120 länder. Forskning visar att UF-företagande skapar företagsamma samhällsmedborgare, fler företag som överlever längre, omsätter mer och har fler anställda. En person som har drivit UF-företag har också färre arbetslöshetsdagar.

Aylin Dagdelen, Ung Företagsamhet Stockholm

På det regionala UF-kontoret i Stockholm jobbar mina kollegor och jag dagligen för att finnas där för alla lärare, rektorer och näringslivet i Stockholmsregionen som vill arbeta med att utveckla elevers entreprenöriella förmågor, på såväl grundskolan som gymnasiet, genom våra metoder. Vi är mest kända för UF-företagande på gymnasiet men ju tidigare vi börjar att träna våra unga i att hitta sin inre motivation, kreativitet och ansvarskänsla, desto bättre.

Jag är själv utbildad gymnasielärare och har många års erfarenhet från rollen som butikschef. Mitt hjärta bankar hårt för att hjälpa skolan med ett av sina uppdrag; entreprenörskap i skolan.

En fråga som jag ofta får är: ”Varför driver inte alla gymnasieelever UF-företag?” Historiskt sett är det elever på Ekonomi- och Handelsprogrammet som driver UF-företag men traditionen har utvecklats. Vi vill att även andra gymnasieprogram erbjuder sina elever detta då vi ser att UF-företagande utvecklar elever på individnivå. På sikt leder det till samhällsnytta utifrån flera perspektiv. Antalet UF-företagare har numera börjat öka på Samhälls-, Teknik- och Yrkesprogrammen. Det är glädjande, men vi är inte i mål. Vi ser även stor potential hos nyanlända elever som läser Språkintroduktion. De har kommit till Sverige, saknar ofta kontaktnät och språk men har en stark inneboende drivkraft. UF-företagande kan vara en enorm möjlighet även för dem.

På UF jobbar vi med att förena teori med praktik. Det bästa du kan göra nu, för att verkligen känna vad du precis har läst, är naturligtvis att ta tillfället i akt och uppleva SM i UF-företagande 6–7 maj. Då samlas alla vinnare från våra 24 olika regioner i landet på Stockholmsmässan, och Sveriges representant för att tävla vidare i EM koras.

Jag passar i förväg på att gratulera samtliga UF-företagare i landet oavsett tävlingsresultat: Ni är en bärande del av Sveriges framtid! Och till dig som besökare: Varning för gåshud och inspirationsbomb…

Hoppas att vi ses! Hör av dig om du har några frågor.
/Aylin

Att följa forskning

Som "följeforskare" gäller det att ha kraftiga bokhyllor...

Jag har insett att jag idkar följeforskning, fast i ordets orätta bemärkelse... Jag är ju ingen forskare som följer projekt och kommer med input i processen. Nej, min ”följeforskning” handlar i stället om att jag följer forskare och den kunskap de utvecklar, från doktorsavhandlingen och vidare genom karriären.

En av många forskare som jag följer är Ulla Hytti, University of Turku i Finland. 2003 intervjuade jag henne efter att hon hade disputerat. Artikeln fick rubriken ”Entreprenörer är också människor”. Ulla pratade bland annat om vikten av att avmystifiera entreprenörskapet – och därigenom göra det tillgängligt för fler. Hon sa:

”I Finland pratas det mycket om att vi behöver fler entreprenörer, men jag tycker att policymakarna lägger för stor vikt vid tillväxt. Folk i allmänhet är välvilligt inställda till entreprenörskap, men de tycker att det verkar väldigt svårt och riskfyllt – och det är synd! Vi måste fråga oss om tillväxt är ett självändamål.”

Ulla Hytti har behållit sitt intresse för entreprenöriella identiteter och vill fortsätta att bredda bilden av vad entreprenörskap är. I en ny studie har hon till exempel undersökt finländska, manliga techentreprenörer – som visar sig fokusera mer på sina familjer än vad man kanske skulle tro.

Häromveckan fick jag tillfälle att intervjua Ulla igen. Hon är nämligen högaktuell som mottagare av 2019 års European Entrepreneurship Education Award, och kommer att vara en av huvudtalarna vid European Entrepreneurship Education Workshop i Lund, 28-29 mars. Workshopen arrangeras av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship.

Intervjun med Ulla kommer att publiceras i Entré nr 1-2019. Tidningen landar i prenumeranternas brevlådor i slutet av mars. Fortsättning följer, alltså!

/Åse