torsdag, september 01, 2016

”En god patient ifrågasätter inte”

I går hade Estrad premiär för hösten och först ut var professor Amar Bidhé från Tufts University, USA.  Han har studerat innovation och entreprenörskap i mer än 25 år och fått flera utmärkelser för sitt arbete. Han presenterade sin senaste forskning som handlar om bristen på innovationer inom sjukvården.

Att tekniska innovationer har förändrat beteendemönster hos varenda kotte på jordklotet under många år är inget nytt. Människors entreprenörsanda och innovativa idéer förändrar och underlättar ständigt vår vardag (well, gör oss även tokiga när tekniken inte fungerar), både hemma och på jobbet. Informationsteknologin har haft en enorm genomslagskraft inom många områden. Men läkare, sjuksköterskor, kirurger och barnmorskor exponeras inte för nya produkter och tjänster på jobbet i samma utsträckning som vi kontorsråttor gör. Och det finns en anledning till det, enligt Amar Bidhé.

Under sin föreläsning konstaterade han att innovationsprocessen är mer demokratisk i dag, jämfört med under den industriella revolutionen. Tusentals människor är ofta inblandade i processen, i en ”massively multiplayer innovation” som Bidhé uttrycker det. Och enligt honom tar vi för givet att allting kommer att fortsätta bli bättre, snabbare och billigare.

Men sjukvården halkar efter. Och förklaringen till det är bland annat att sjukvården inte är öppen för innovation där många olika aktörer bidrar. Dels på grund av att branschen har föråldrade begränsningar kring vem som kan utföra sjukvård; ”outsiders” är exkluderade. Dels inbjuder inte relationen läkare-patient till entreprenörskap och nytänkande – en bra patient är någon som inte ifrågasätter.

HIV/Aids-medicinens uppkomst är dock ett undantag, menar Amar Bidhé. Alla aktivister som engagerade sig i HIV-frågan hade en avgörande roll i utvecklingen av medicinen. Tillsammans med hundratals andra aktörer, såsom hälsoorganisationer och laboratorier, tvingade de fram nya lösningar. De kämpade mot FDA-reglementet (den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten) och utvecklingen av HIV-medicinen är enligt Bhidé ett bra exempel på ”multiplayer innovation”. Men detta är som sagt ovanligt inom sjukvården.

Hur kan vi då få fram fler medicinska innovationer, som får brett genomslag och höjer livskvaliteten för många? För Amar Bidhé handlar det om att öppna upp. Exempelvis:

- FDA:s rigida regelsystem behöver ses över. De ska såklart se till folkets säkerhet men kanske just bara det. I övrigt öppna upp för att fler företag – utan stor plånbok – ska få en chans.
- Immaterialrätten måste stödja kontinuerlig innovation. Om patentskyddet är för starkt kan det innebära ett hinder för innovation.
- Släpp kravet på specifika akademiska meriter. Det är inte bara läkare och medicinska experter som kan skapa innovationer inom hälso- och sjukvården.


/Maria

2 kommentarer:

  1. Tack för intressant artikel. Tror dock att begreppen "hälso- och sjukvård" blandas ihop med "läkemedelsindustri". Olika utmaningar och affärsmodeller.

    SvaraRadera
  2. Maria09:41

    Hej AC, tack för din kommentar! Såvitt jag förstod pratade Amar Bhidé brett, om både produkter och tjänster som kan förbättra sjukvården för oss alla. I sin beskrivning uttryckte han det som att föreläsningen skulle ge "lessons on how to make life science and health care more innovative and venturesome."

    SvaraRadera