Esbrikompisar i media

Shelly Porges. Foto: Sofia Ernerot.

På höstens första Estrad föreläste professor Amar Bhide, Fletcher School of Law and Diplomacy, Tufts university, om medicinska innovationer. I samband med det intervjuade Veckans affärer honom till deras ”innovationstvodd”. Intervjun har precis kommit upp på nätet.

I början av veckan arrangerade vi även det 13:e Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. En av talarna var Shelly Porges som bland annat varit med och grundat Entrepreneurs for Hillary. SVT:s Kulturnyheterna träffade henne för en intervju och den visades i går kväll under de tre sista minuterna i inslaget (notera Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum-affischen i bakgrunden :)).

17 oktober är det dags för nästa Estradföreläsning. Då handlar det om hur anställda kan involveras i innovationsarbetet. Estradörerna är docent Jennie Björk, KTH, och Magnus Karlsson, adjungerad professor på KTH, samt Director Innovation Management, Ericsson. Det är redan över 90 anmälda så passa på att knipa din kostnadsfria plats.

/Magnus

”En god patient ifrågasätter inte”

I går hade Estrad premiär för hösten och först ut var professor Amar Bidhé från Tufts University, USA.  Han har studerat innovation och entreprenörskap i mer än 25 år och fått flera utmärkelser för sitt arbete. Han presenterade sin senaste forskning som handlar om bristen på innovationer inom sjukvården.

Att tekniska innovationer har förändrat beteendemönster hos varenda kotte på jordklotet under många år är inget nytt. Människors entreprenörsanda och innovativa idéer förändrar och underlättar ständigt vår vardag (well, gör oss även tokiga när tekniken inte fungerar), både hemma och på jobbet. Informationsteknologin har haft en enorm genomslagskraft inom många områden. Men läkare, sjuksköterskor, kirurger och barnmorskor exponeras inte för nya produkter och tjänster på jobbet i samma utsträckning som vi kontorsråttor gör. Och det finns en anledning till det, enligt Amar Bidhé.

Under sin föreläsning konstaterade han att innovationsprocessen är mer demokratisk i dag, jämfört med under den industriella revolutionen. Tusentals människor är ofta inblandade i processen, i en ”massively multiplayer innovation” som Bidhé uttrycker det. Och enligt honom tar vi för givet att allting kommer att fortsätta bli bättre, snabbare och billigare.

Men sjukvården halkar efter. Och förklaringen till det är bland annat att sjukvården inte är öppen för innovation där många olika aktörer bidrar. Dels på grund av att branschen har föråldrade begränsningar kring vem som kan utföra sjukvård; ”outsiders” är exkluderade. Dels inbjuder inte relationen läkare-patient till entreprenörskap och nytänkande – en bra patient är någon som inte ifrågasätter.

HIV/Aids-medicinens uppkomst är dock ett undantag, menar Amar Bidhé. Alla aktivister som engagerade sig i HIV-frågan hade en avgörande roll i utvecklingen av medicinen. Tillsammans med hundratals andra aktörer, såsom hälsoorganisationer och laboratorier, tvingade de fram nya lösningar. De kämpade mot FDA-reglementet (den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten) och utvecklingen av HIV-medicinen är enligt Bhidé ett bra exempel på ”multiplayer innovation”. Men detta är som sagt ovanligt inom sjukvården.

Hur kan vi då få fram fler medicinska innovationer, som får brett genomslag och höjer livskvaliteten för många? För Amar Bidhé handlar det om att öppna upp. Exempelvis:

- FDA:s rigida regelsystem behöver ses över. De ska såklart se till folkets säkerhet men kanske just bara det. I övrigt öppna upp för att fler företag – utan stor plånbok – ska få en chans.

- Immaterialrätten måste stödja kontinuerlig innovation. Om patentskyddet är för starkt kan det innebära ett hinder för innovation.

- Släpp kravet på specifika akademiska meriter. Det är inte bara läkare och medicinska experter som kan skapa innovationer inom hälso- och sjukvården.

Vill du veta mer? Se hela föreläsningen som webb-tv

/Maria

Innovation in health care – Lessons from the venturesome economy

Välkommen tillbaka Amar!

Amar Bhidé är professor på Tufts University i USA och en ganska flitig Sverigebesökare. 2008 porträtterade vi honom i Entré som en ”framtidsoptimist som sticker ut hakan”. Nu är han på ingång igen och vi på ESBRI är glada över att han vill komma och föreläsa om sin nya forskning på Estrad. 29 augusti är datumet, och föreläsningen markerar starten på Estradhösten.

Temat denna gång är innovationskraft (eller bristen på sådan) inom hälsosektorn. Amar kommer att presentera sin pågående forskning om medicinska innovationer, och diskutera den i skenet av ”the venturesome economy”, ett begrepp som han har använt i många år och även skrivit en bok om.

Detta blir hans andra Estradföreläsning, 2010 talade han på temat ”Financing the Venturesome Economy”. 2011 deltog han i ett seminarium arrangerat av ESBRI och näringsdepartementet. Då konstaterade han bland annat att ”porrindustrin har spelat en jättestor roll för utvecklingen av den moderna IKT-industrin”. 29 augusti får vi veta om även hälsoindustrin kan tänkas få en skjuts från oväntat håll.

Välkommen med din anmälan till Estrad!

/Åse

Studenter driver innovation från två håll

Jonathan Levie presenterar resultat från senaste GEM-undersökningen. Foto Pernilla Heed, Entreprenörskapsforum.

GEM-undersökningen är den största kartläggningen av det entreprenöriella klimatet världen över. På ett seminarium under ICSB-konferensen i dag presenterade Donna Kelly, Babson College och Jonathan Levie, Strathclyde University, den senaste upplagan. Resultaten visar bland annat att i skrivande stund är 250 miljoner människor i färd med att starta eller driva nya företag.

En imponerande siffra, får man ju säga. Sedan är såklart frågan, som kommentatorn Lars Jagrén från Företagarna också påpekade, hur det går för alla dessa företag. Vad skulle resultaten av en uppföljning fem år senare bli? Hur många finns kvar? Hur många jobbtillfällen har de skapat?

Jonathan Levie presenterade spännande resultat från ett antal av GEMs valfria tilläggsfrågor, som en del av de 59 deltagande länderna valt att ha med. De handlar om innovation, och om hur mottaglig ett lands befolkning är för nya innovationer. Tanken är att utveckla ett nytt mått för detta. Man har tittat på hur benägna ett lands konsumenter är att köpa nya produkter och tjänster, att testa ny teknologi och deras tro på att ny teknologi kan förändra deras liv.

Frågeställningarna är delvis inspirerade av Amar Bhidés idéer om konsumentens betydelse för ett lands innovativa klimat.

Resultat visar att många av de länder som har hög tilltro till innovation är sådana med traditionella värderingar, som Egypten. Många av dessa länder räknas samtidigt till de fattiga i världen. Ändå är det relativt många som har den senaste mobiltelefonen.

Hur ska man tänka kring det här: handlar det om att fattiga människor exploateras och luras att lägga sina surt förvärvade slantar på saker de egentligen inte behöver? Nja, i alla fall inte enbart. Det verkar också som att det finns en positiv psykologisk effekt i det att man genom att satsa på ny teknik gör ett av de få egna val man kan göra, och genom det visar något om vem man är.

Danmark är ett av få länder med moderna värderingar som samtidigt har hög tilltro till innovation.

Ett annat spännande resultat är att gruppen studenter är viktiga för både tillgång och efterfrågan för ny innovation. De är med och skapar nya, spännande innovationsföretag, samtidigt som de är teknikintresserade konsumenter i framkant av utvecklingen. Studenter driver alltså innovation från två håll kan man säga.

/Jonas

Begränsa bankernas verksamhet

ESBRI har under några dagar haft besök av professor Amar Bhidé från Tufts University, USA. I går föreläste han på Estrad under rubriken ”Financing the Venturesome Eonomy”. Bhidé har precis släppt en bok om finanskrisen, och om hur en fungerande finansmarknad för en dynamisk ekonomi ska se ut. Under föreläsningen argumenterade han för att bankernas verksamhet bör begränsas starkt. Detta för att undvika finansiella härdsmältor i framtiden.

En artikel som bygger på boken ”A Call for Judgment” finns i septembernumret av Harvard Business Review.

I sin förra bok, ”The Venturesome Economy”, beskriver Bhidé den dynamiska ekonomin och hur kunskapsspridning sker via ”risktagande konsumtion”. En klart läsvärd bok för dig som är intresserad av innovation och företagande! Huvudbudskapet är att det inte spelar någon roll var kunskapen ursprungligen har producerats. Det som betyder något är att ha förmågan att göra något med kunskapen. Ett boktips på svenska finns här, och ännu mer läsning om boken finns i The McKinsey Quarterly

Förutom att föreläsa på Estrad höll Amar Bhidé i några seminarier för policymakare på VINNOVA och för tjänstemän på närings- och utrikesdepartementet.

Estradföreläsningen finns som webb-tv inom kort.

/Magnus