Folklig forskning

Colette Henry och Elizabeth Gatewood.

Dag 2 av konferensen Global Symposium on Women’s Entrepreneurship inleddes med en forskartung panel som diskuterade ”How can research contribute to practice and policy?”

Först ut var Colette Henry, Royal Veterinary College, Storbritannien. Hon betonade att hon själv inte är veterinär (trots att hon är verksam vid en veterinärhögskola) men att hon granskat branschen ur ett entreprenörskapsperspektiv.

Henry konstaterade att veterinärbranschen rör sig från mansdominans till kvinnodominans. Bland dagens yrkesverksamma veterinärer i Storbritannien är hälften män och hälften kvinnor. Men hos de sökande – och antagna – till veterinärutbildningen är 80 procent kvinnor.

- Kommer feminiseringen av yrket att förändra det? Ja, det tror jag. Många veterinärer driver små praktiker och detta kommer påverka kvinnors företagaraspirationer, sa Colette Henry.

Elizabeth Gatewood, Wake Forest University, USA, diskuterade kvinnors företagsamhet i olika delar av världen utifrån GEM-data. Hon konstaterade att andelen kvinnor som är företagare minskar när utvecklingsländer blir mer innovationsdrivna. Man kan ju fråga sig vad det beror på.

- En sak är säker: vi får inte reda på svaret genom att fråga entreprenörer. Vi måste inrikta forskningen på dem som inte är entreprenörer, som i stället väljer en anställning eller en tillvaro som hemmafru.

- Vi behöver också ta reda på mer om hur kultur och kontext påverkar entreprenörskapet. En av mina studier handlar om betydelsen av tro. När vi frågade entreprenörer om hur de fått sina affärsidéer svarade flera att de fått idén direkt från Gud, berättade Gatewood.

Nyprisade svenska professorerna Elisabeth Sundin och Carin Holmquist ingick också i panelen.

Sundin menade bland annat att det är vår plikt att forska om entreprenörskap. Forskare är anställda av staten och forskning om företagande är av stor nytta för medborgarna. Hon sa också att fakta och siffror är mycket kraftfulla, och att det därför är viktigt att förse politiker med dem. Till exempel för att visa på könade strukturer i samhället.

Elisabeth Sundin och Carin Holmquist har forskat och skrivit ihop länge. För ett par år sedan kom de med ett debattinlägg där de varnade för att den samhällsvetenskapliga forskningen är självmordsbenägen. Alla forskare måste skriva på engelska och publicera sig i de ”rätta” tidskrifterna för att kunna hävda sig i den akademiska världen. Denna hets gör att forskningen kommer allt längre ifrån det den studerar – det vill säga samhället och människorna.

- I den här processen blir forskarna mer och mer lika Rain Man – en slags korkade genier, sa Holmquist.

- Forskning måste börja och sluta i praktiken. Vi ska hämta våra problem från praktiker, och våra resultat ska ha bäring på entreprenörskap, slog hon fast.

Under förmiddagen talade också Liz Cullen, WEConnect International, USA, Louisa Mojela, Wiphold, Sydafrika, samt Lisa Emelia Svensson som är CSR-ambassadör på utrikesdepartementet. Hela symposiet filmades, livesändes på webben och ligger kvar på ESBRIs Bambuser-sida.

/Åse

Så attraherar du kunder och finansiärer

Mai-Li Hammargren, grundare och vd för Mutewatch.

Eftermiddagen på Global Symposium on Women’s Entrepreneurship fortsatte i samma höga tempo. Bland talarna fanns statssekreterare, forskare, myndighetsrepresentanter, forskare, företagare, rådgivare, finansiärer, policymakare och ambassadörer. Vi fick bland annat lära oss att Carin Holmquist är som koriander (enligt egen utsago), att Turkiets kvinnor fick rösträtt och blev valbara redan 1934, och att mikrofinansiering i utvecklingsländer kan gå till att köpa en andrafru om man inte ser upp.

Det sistnämnda togs upp av Malin Tillmar, Linköpings universitet, som har stor erfarenhet av företagande i Tanzania. Jag intervjuade henne för tio år sedan, när hon just kommit ut med sin avhandling, och minns att jag var mäkta imponerad över att hon lyckats lära sig swahili under den tid då hon vistades i landet.

– En del pratar om att man måste skapa en mer positiv attityd till entreprenörskap i Afrika. Jag förstår inte vad de menar - den positiva attityden finns redan där! Jag tror att utvecklade länder har mycket att lära av utvecklingsländer, och vice versa, sa Malin Tillmar.

En av eftermiddagens höjdpunkter var passet ”How do you present your company to attract customers and investors?”. En imponerande Mai-Li Hammargren, grundare och vd för Mutewatch, presenterade sitt företag för den rutinerade panelen Kimberlie Cerrone, Tiatros, Nell Merlino, Count Me In, och Cindy Padnos, Illuminate Ventures.

Medan Mai-Li presenterade bröt Kimberlie, Nell och Cindy in med frågor för att visa vad som rör sig i investerarens huvud: Vad är visionen? Hur ser ditt team ut? Vad är det du säljer? Och hur vill du positionera ditt företag?

En del av feedbacken var ganska specifik för den amerikanska kontexten, och situationen att stå inför en riskkapitalist. Men många av råden var mer generella och viktiga för många företagare, i många olika situationer. Till exempel:

• Förklara din företagsidé så att man förstår 
• Berätta vilket problem du kan lösa 
• Glöm inte att nämna ditt eget namn – och vad företaget heter 
• Var inte rädd för siffror: Vad kostar produkten? Vad tjänar företaget i dag? Vad vill du att det ska omsätta? 
• Ju kortare tid du har på dig, desto viktigare att du är förberedd. Missa inte en möjlighet att pitcha ditt företag! 
• Företagande handlar om att sälja. Har du nöjda kunder, eller andra referenser? Lyft fram dem. Namndroppa! 
• Vilka ingår i ditt team? Kom ihåg att ingen kan göra allt själv! 
• Hur skiljer du dig från konkurrenterna? Hur ser immaterialrättigheterna ut? 
• Och – sist men inte minst – ta det lugnt med negationerna... 

Fredagen 1 juni avslutades med att vi delade ut det fjärde ”ESBRI-priset – För entreprenörskap”. Mottagare blev våra två svenska pionjärer inom forskningsfältet kvinnors företagande: Carin Holmquist och Elisabeth Sundin.

Känns det som att du missade något bra? Hela konferensen filmades, direktsändes och går att hitta i efterhand på ESBRIs Bambuser-sida

/Åse

”Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren”

Elisabeth Sundin

Redan 1994 kunde man läsa i en rapport från Nutek (nuvarande Tillväxtverket) att kvinnor startar företag till 94 procent inom tjänstesektorn. ”Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom kvinnor ofta har tidigare erfarenhet från just tjänstenäringarna”, skriver rapportförfattarna. Det handlar också om hinder för kvinnors företagande: Den traditionella kvinnorollen kommer i kollision med företagarrollen och företagsvärlden är mycket mansdominerad.

I dag vill regeringen fortfarande se fler kvinnor starta och driva företag. Detta speciellt i välfärdssektorn. Men gäller dagens frågor fortfarande, arton år senare, en syn på kvinnors företagande som hobbyverksamheter, annorlunda affärsidéer och en segregerad kvinno- och mansvärld? Eller har det kommit att bli en debatt om företagande inom hushållsnära tjänster som en ny typ av kvinnofälla? Det var några frågor som diskuterades i onsdags när SNS ordnade ett frukostseminarium med utgångspunkt i antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?”.

Bland annat frågade sig Eva Blomberg, professor i historia vid Södertörns högskola tillika en av tre redaktörer till antologin, om varför alla vill se fler kvinnor i näringslivet. Beror det på maktspelet i samhället eller på att kvinnor ses som en företagarreserv som borde utnyttjas bättre?

– Något man inte tar upp när man diskuterar kvinnors företagande i den politiska debatten är frågor om vinst, sa Eva Blomberg.

Hon menade att företagande ofta beskrivs som ett självförverkligande för enskilda kvinnor och frågade sig vilken typ av företag kvinnor förväntas starta, lågvinstföretagen?

Många gånger hör vi debatter om kvinnor och företagande, läser om stödprogram och extra finansiering. Exempelvis ska den nya lagen om valfrihetssystem i välfärdssektorn, LOV, göra det möjligt för fler kvinnor att starta företag.

Precis som 1994 är det ingen hemlighet att många kvinnor arbetar inom hushållsnära tjänster och därför är det inte heller orimligt att det är inom just denna sektor som många kvinnor vill bli företagare. Men enligt en studie av Elisabeth Sundin, professor vid Linköpings universitet, levereras 97 procent av hemtjänsterna i privat regi, av stora företag som kontrolleras av män.

Hon menade under seminariet på SNS att det krävs stora investeringar för att starta konkurrenskraftiga företag, även inom denna sektor.

– Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren. Men hjälp med att handla kräver inga investeringar, sa Elisabeth Sundin.

Idén om kvinnors företagande ses ofta som lösningen på olika samhällsproblem. De ska skapa sysselsättning på glesbygden och tillväxt för landet. Ojämställda ekonomiska villkor och arbetsmarknadens könssegregering spelar inte sällan in i debatten.

Antologin ger en disciplinär, nutida och historisk bredd på ämnet. Här går att läsa vidare om familjeföretag, LOV, genus och kvinnliga förebilder samt föreställningar om entreprenörskap. För visst finns det fortfarande många anledningar att diskutera förutsättningar för företagande, både för kvinnor och män.

ESBRI har uppmärksammat frågor om kvinnors företagande på många olika sätt. Du kan läsa mer på vår samlingssida.

Antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?” är utgiven av SNS. Läs också Håkan Boströms referat och Maria Ludvigssons blogginlägg.

Nuteks rapport från 1994 heter ”Småföretagen – Sveriges framtid?” (NUTEK B 1994:4).

/Christina