Problem? Ingen lösning? Ställ en annan fråga!

Förra veckan besökte jag studentstaden Lund och deltog i konferensen Innovation in Mind. Första dagen inleddes med en naken man i en ballong! Och sedan följde massor av intressanta presentationer, idéer och innovationer.

Det generella budskapet som jag tog till mig från alla spännande talare är positivt. Även om vi står inför en massa utmaningar i form av brist på rent vatten, mat och energi samt en allvarlig miljöförstöring som hotar vår existens så finns det hopp.

Glädjande nog är en massa spännande innovationer på gång som kan bidra till en lösning på alla ovanstående problem.  Många av dem är fortfarande på experimentstadiet men inom några år kommer de att finnas på marknaden. Ett av de viktigaste problemen med brist på rent vatten kan avhjälpas med miljövänlig vattenrening på lokal nivå. För att en ökande befolkning ska ha mat behövs ett hållbart jordbruk. Affärer i fattiga länder måste göras etiskt och hållbart. Solenergi måste bli billigare.

Jag berördes speciellt mycket av några innovationer:

Arthur Zang är en ung kenyansk ingenjör som har uppfunnit Cardiopad, en typ av Ipad som kollar hjärtverksamheten. Resultaten överförs trådlöst till specialister som kan tolka resultaten och rekommendera behandling. I Kenya finns få hjärtspecialister och i princip inga alls på landsbygden, vilket medför att en stor del av befolkningen står helt utan möjlighet att få hjälp. Med denna uppfinning sparas många liv.

Hal B. Gregersen är en amerikansk professor som var med via Skype. Han menar att om vi står inför ett problem som behöver en lösning kan vi enbart genom att ställa rätt frågor fyra minuter om dagen hitta en lösning på rätt kort tid. Har du ett problem som du inte hittar någon lösning på? Ställ en bättre fråga!

Han berättade en helt underbar historia om datortomografi i USA. De flesta tycker att det är ganska obehagligt att åka in i ett mörkt rör och vara tvungna att ligga helt stilla. Barn kan vara fullständigt skräckslagna inför den här typen av undersökning. En läkare som noterade detta började fundera över vad man skulle kunna göra i stället, och började ställa frågor till barnen om hur de skulle vilja att det såg ut. Slutresultatet blev en maskin vars insida ser ut som om den är tagen ur en Disneyfilm. En tid före sjukhusbesöket får barnen hem en bok med alla figurer de kommer att möta på sjukhuset. När det är dags för undersökningen vet de att de måste ligga blickstilla i maskinen för att inte krokodilerna ska äta upp dem. När de kommer hem längtar de tills får åka till sjukhuset igen. Det kallar jag kundnöjdhet!

Jag hade förmånen att luncha med en av talarna. Chander S Chawla berättade då om ett nytt verktyg som han har varit med och utvecklat. Enligt Chawla pratar man inte om sina problem i USA, varken med sin familj eller sina vänner. Många av invånarna besöker därför regelbundet psykolog, inte främst för att de har problem, utan för att de behöver någon att prata med. Många människor har inte möjlighet att betala ett dyrt psykologarvode och behöver ett alternativ.

Nu finns ett det. Vem som helst kan registrera sig som medmänniska i det här verktyget och därefter agera samtalspartner, ingen psykologutbildning behövs. De som tar kontakt för ett samtal betygsätter sina samtalspartners och på det sättet får man en kvalitetssäkring trots att formell utbildning saknas.

Kolla gärna in presentationerna från konferensen här.

/Helene

Årets studentföretagare

Denna vecka var det final av årets studenföretagare 2013, en nationell tävling anordnad av Tillväxtverket och Entreprenörskapsforum. Att ansöka om att vara med i tävlingen tar lite tid, men det förvånade mig ändå att bara åtta studenter, allt som allt, tagit sig tid att göra detta. Visst måste det finnas fler studenter som har intressanta företagsidéer vid sidan av sina studier runt om i landet?

Fyra av de sökande fick chansen att i tisdags presentera sig själva och sin affärsidé för inbjuden publik och en jury. Juryn kom med frågor och feedback innan de ajournerade sig och valde en vinnare.

Vinnaren, Joachim Ronneback Thomson, är en sann entreprenör med många bollar i luften. Förutom ekonomistudier på KTH driver han företaget Live+ som sysslar med utveckling av internettjänster, konsultuppdrag, e-handel samt är produktåterförsäljare. Prissumman är på 50.000 kronor. De kommer med stor sannolikhet att investeras in i företagets vidare utveckling. Joachim kommer också åka till Washington DC för att presentera sitt företag i den globala tävlingen GSEA, Global Student Entrepreneurship Award.

Bland de andra finalisterna var Mattias Kroon med sin e-tjänst Cook n’ Smile, där vi i framtiden ska hitta hälsosamma recept som dessutom är betygsatta efter den miljöpåverkan ingredienserna har.

Olle Norberg presenterade hur hans kurser i entreprenörskap för gymnasieelever fått medieuppmärksamhet och lett till att studenterna själva skapat sina sommarjobb.

Och sist men inte minst, Richard Bremer med företaget Inntrion, som vill hjälpa svenska forskare kommersialisera sina produkter eller tjänster – något som verkligen behövs.

Jag tycker alla dessa affärsidéer verkar spännande och önskar alla fyra lycka till i framtiden!

/Hanna

Samverkan kräver ny karta

I förmiddags var det release för antologin ”Är det nå’n innovation?! Att nyttiggöra hum/sam forskning” på VINNOVA. Jag var där.

Redaktörerna Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt presenterade, tillsammans med några av bokens författare, en alternativ världskarta där kontinenterna ”Humaniora och samhällsvetenskap” respektive ”Teknik och naturvetenskap” har ett världs(marknads)hav emellan sig. Där fanns också öar som Vinnova, Almi, Teknikbron och ”Los Business Angeles”.

Och seminariet handlade till stor del om den polarisering som finns – eller har funnits – mellan ”kontinenterna”. Innovation har traditionellt förknippats med teknologiska och naturvetenskapliga framsteg, och i mindre grad med nya landvinningar inom humaniora och samhällsvetenskap. De tekniska och naturvetenskapliga idéerna har också fått mest medel för att utvecklas.

Men flera av talarna såg en ljusning. I dag inser allt fler att för att lösa komplexa problem krävs kompetenser från olika håll. Bara teknik och naturvetenskap är inte tillräckligt.

Malin Lindberg, forskare i genus och innovation, konstaterade att väldigt mycket innovation – till exempel social och organisatorisk – inte rymdes i den tidigare innovationspolitiken. Och bland rådgivare och stödorganisationer har det saknats kunskap om hur man ska ta hand om humanistiska och samhällsvetenskapliga idéer. Lindberg menade att vi har satsat gigantiska summor på att cementera gamla traditioner om vem som står för innovationer i samhället. I den nya innovationspolitiken såg hon en chans att frångå den starkt maskulina normen.

En annan av författarna, Helena Bani-Shoraka, gör i sitt kapitel en historisk genomgång av universitetens relevans för samhället. Hon pekade på ett gap i debatten om relationer mellan lärosäten och det omgivande samhället. Den ena falangen anklagar humaniora för att inte vara samhällsnyttig, och inte bidra till tillväxt. ”Retoriken kläs i tydlig ekonomisk dräkt”, konstaterade Bani Shoraka.

Den andra falangen har sitt säte inom akademin och består mest av humanister. De menar att man måste respektera humanioras särdrag, och att allt inte kan handla om nyttiggörande.

”När man betraktar detta utifrån ser man en skyttegravsdebatt. Det är ett okonstruktivt dödläge som vi måste komma ur”, sa Helena Bani-Shoraka.

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, var en av kommentatorerna. Han uttryckte att boken är mycket angelägen och berättade att studier visar att både forskare och företagare vill samarbeta mer. Faktum är att forskare inom hum/sam är minst lika intresserade av näringslivet som forskare inom tek/nat. Varför kommer då inte mer samverkan till stånd?

”Jo, för det står inte i arbetsbeskrivningen, det är inte meriterande. Min slutsats är att vi måste se till att samverkan och nyttiggörande premieras mer. Vi har pratat om det länge nu, men det behövs ekonomiska incitament”, sa Krantz.

Hela lanseringsseminariet filmades, livesändes och kan ses i repris.

Mer läsning i ämnet:

DN Debatt i dag: ”Nyttomätning ger ängslig och kortsiktigforskning”

Länkar till två andra DN Debatt-artiklar i ämnet finns i ett äldre blogginlägg

Diskussionen om humanioras roll i samhället går vidare i morgon, då Mötesplats Humanisten arrangeras i Göteborg. Läs mer i pressmeddelandet som också innehåller länkar till fler debattartiklar i ämnet.

/Åse

”Fånga vågen” i Silicon Valley

Höstens första Estradföreläsning hölls igår i för oss helt nya lokaler, nämligen 7A Odenplan. Det blev fullsatt och var väldigt uppskattat, men nästa gång (redan 30 september) är vi tillbaka i Unionens konferenslokal på Olof Palmes gata 17.

Nåväl, tillbaka till gårdagen. Martin Kenney, professor från UC Davis och Berkeley, pratade om Silicon Valleys framgångsfaktorer under titeln ”Always Looking for the ”New” New Thing – How Silicon Valley evolved and what Sweden can learn from it”.

- Silicon Valley är ett surfarnas paradis där det handlar om att fånga vågor i precis rätt tid. Inte för tidigt, men heller inte för sent, sa Kenney.

Kalifornien ligger i framkant i världsekonomin, och anledningarna är förstås flera. Kenney listade bland annat att 10 av världens 50 främsta universitet ligger i regionen. Men det finns ingen enskild förklaring till varför Silicon Valley är så framgångsrikt. Hela kulturen är entreprenöriell, och det genomsyrar hela det område som kallas Bay Area.

Förutom universiteten finns här kapital och investerare samt – det som Kenney själv röstar på som största framgångsfaktorn – tekniskt kunnande. Han framhöll även fint väder som en anledning att många kan tänka sig att bo i området.

- Vi är ständigt på jakt efter det ”nya” nya. Inte det nya Google eller Facebook, utan något helt nytt att satsa på. Säg inte ens ”sökverktyg”, det är så i går!

Det finns också problem i dalen, främst den stora klyftan mellan rika och fattiga. Men även policyproblem, som kan hindra företagens framfart.

- Många i the Valley tycker till exempel att patentlagarna är för hårda, sa Kenney.

Det är den entreprenöriella kulturen som lockar så många till området, inte bara amerikaner, utan tekniskt kunniga, smarta människor från hela världen, inklusive Sverige. Universiteten har möjlighet att handplocka smarta människor som får möjlighet att stanna i landet. Kulturen innefattar en tro på möjligheten att ”förändra världen”, öppna nätverk där alla känner någon och en tillit till den individ som kan leverera.

- Gör du fel blir du inte straffad här, för det spelar ingen roll vad som hände i går. Riskkapitalisterna vill inte tänka på förlorade pengar, i stället frågar de vad som är nästa projekt.

Hela föreläsningen filmades och kommer inom kort ligga som webb-tv.

/Hanna

Always looking for the “new” new thing – How Silicon Valley evolved and what Sweden can learn from it (del 2)

Always looking for the “new” new thing – How Silicon Valley evolved and what Sweden can learn from it (del 1)

Fullsmockat på första Estraden

I morgon är det dags för höstens första Estradföreläsning. Det känns kul! Det ska bli intressant att höra professor Martin Kenney dela med sig av sina erfarenheter från Silicon Valley och det blir säkerligen bra diskussioner eftersom det är i princip ”utsålt”. Kenney kommer bland annat att ge oss en inblick i de entreprenörsvänliga kaliforniska lagarna och bjuda på en hel del osminkade sanningar om regionen vi ständigt återkommer till. Kenney kommer också att diskutera vad Sverige kan lära av Silicon Valley. Spännande!

Det är bara om vi får avbokningar som vi kan släppa platser. Men hör av dig om du vill komma så sätter vi upp dig på väntelistan. Det brukar bli en del avbokningar i sista stund. Om du inte kan delta går det bra att se föreläsningen live på www.esbri.se eller via Bambuser. Sändningen startar strax före kl 15 i morgon.

/Helene

KKN: Peppa som Pichler

Daniel Hjorth pratar om inkubatorer. Foto: Åse Karlén.

I morse var jag på Tillväxtverkets lärkonferens ”Affärsutveckling för kreatörer eller kreativa affärsutvecklare?”. Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av inkubatorer som är särskilt anpassade till kulturella och kreativa näringar (KKN). Nu har man jobbat med det i 1,5 år och arbetet kommer att fortsätta, berättade Anneli Sjögren och Klas Rabe på Tillväxtverket.

- Under de kommande tre åren ska vi bland annat stötta branschorganisationerna och sprida kunskap, sa Rabe.

Han nämnde korskopplingar mellan KKN och andra näringar som ett intressant område. Stöd till born global-företag, till exempel inom spelbranschen, är ett annat.

En av talarna under förmiddagen var Daniel Hjorth, en gång i tiden min kollega på ESBRI men numera professor vid Copenhagen Business School. Han är också dagsaktuell, tillsammans med professor Pierre de Guillet Monthoux, med en replik på DN Debatt. Forskarna håller med Robert Weil som för några dagar sedan skrev att ”Humaniora är nödvändigt för ett kreativt näringsliv”. Hjorth och Guillet de Monthoux konstaterar i sin artikel bland annat att: ”Om man ängsligt vill bevara bestående ekonomiska maktstrukturer blir konst och humaniora lätt till ett flummigt hot. Vill man skapa något nytt blir de i stället spännande och lustfyllda titthål in i en möjlig framtid.”

Under konferensen berättade Daniel om sin följeforskning på The Creative Plot, en pilotsatsning riktad mot KKN-företag. The Creative Plot är en inkubator, men också så mycket mer. Man arrangerar till exempel olika evenemang, konferenser och workshops. Initiativet kommer inte från Ideon Innovation, men The Creative Plot sitter i samma miljö. Det innebär att KKN-företagarna får rika möjligheter att interagera med entreprenörer från andra sektorer. Och detta är en framgångsfaktor, om man får tro Daniel Hjorth.

Ofta tänker vi oss inkubatorer som kuvöser, där de nya företagen skyddas i en plastbubbla. En annan vanlig bild är äggen som ruvas under en värmelampa. Men det gäller att komma bort från det där varma, mysiga och skyddande, menade Daniel.

- Att se inkubatorn ses som en ruvande höna är lite knasigt egentligen. Företagen behöver inte en skyddande miljö, snarare behöver de exponeras mer för den marknad de kommer att vistas på, sa han.

En inkubator borde i stället vara lite mer som skidskyttetränaren Wolfgang Pichler, konstaterade Daniel. Springa bredvid, peppa, introducera relevanta nätverk och förmedla viktig kunskap: ”Det här ser bra ut!”, ”Du måste öka!” eller ”Snart svänger det höger!” Det är först när företagaren kommer ut i hetluften som idén kan testas.

Fast helst vill Daniel att vi skrotar inkubatorsbegreppet, och pratar om exkubatorer istället. Han menar att det är processer som ska exkuberas, snarare än personer som ska inkuberas. Entre-entreprenörer ska se till att de institutionella förutsättningarna stöttar blivande företagare. Och kontroll ersättas av proroll – för mer rörelse.

- Det är inte kreativitet utan kreAKTIVitet som leder till nya jobb, sa Daniel Hjorth.

Dagen filmades och kommer att finnas tillgänglig på Tillväxtverkets webbplats.

/Åse

Boktips om nya möjligheter i välfärden

Jag har precis läst boken Snäll rebell, skriven av Håkan Eriksson, Almega. Boken innehåller intervjuer med 32 entreprenörer inom vård, skola och omsorg. Gemensamt för de olika företagen är att de har sett något som inte fungerar tillfredsställande vilket genererat en idé om hur det kan göras bättre. Oftast har de fått strida för att få igenom sina idéer, och eftersom de kämpar för något gott har de därför fått den passande beskrivningen ”snälla rebeller”.

Alla de här företagen är uttryck för externa drivkrafter som gör allt tydligare avtryck i den svenska välfärden. Dessa drivkrafter uppmanar till entreprenörskap, menar författaren. Ett exempel är inom äldrevården. Där nöjer man sig till exempel inte längre med färska blommor på rummet. De ”nya” äldre vill kunna fortsätta leva med den livsstil de är vana vid även om de bor på ett äldreboende. Eller som en av de intervjuade företagarna sa: ”Beställer man en gin och tonic vill man ju inte ha den i en plastmugg”.

Ung Omsorg är ett företag där unga människor bidrar till att äldre människor får en mer meningsfull vardag. Dagens hemtjänst präglas av tidspress och det finns oftast tid bara för de elementära behoven. De anställda inom Ung Omsorg kan till exempel ta promenader, spela spel eller samtala med de äldre. Man skapar ett möte över generationsgränserna, de unga kommer in på arbetsmarknaden - och de äldre mår bättre.

Individualiseringen syns även i skolan. Fokus ligger alltmer på den enskilde eleven, hans eller hennes personliga förmågor och utvecklingsmöjligheter. I takt med denna förändring behövs ett nytt sätt att tänka när det gäller undervisning. Vittraskolan vid Telefonplan i Stockholm arbetar annorlunda med allt som har med lärande att göra. De har utvecklat IUP, den individuella utvecklingsplanen för eleverna. Skolans lärmiljö är öppen och byggd efter teman. Lärarens roll är att vara pedagog. Där finns till exempel ”The Lab”, där eleverna kan leva ut sin experimentlusta, och ”The Cave”, en plats för enskild koncentration.

Något helt nytt kom också företaget Helianthus med. De tillhandahåller specialbyggda bussar som bedriver förskoleverksamhet enligt ett särskilt pedagogiskt koncept som företaget utvecklat. Tanken är att med hjälp av bussarna visa barn från utsatta områden ett smörgåsbord av alternativa verkligheter. Det kan vara muséer, vackra naturområden eller brandstationer. Sedan får barnen hjälp att fördjupa sina kunskaper och bearbeta det man sett. Tanken är att öppna barnens ögon för alla valmöjligheter som finns - möjligheter som de kan ha svårt att se i sin vardag.

Inom sjukvården finns det flera exempel på företag med annorlunda arbetssätt, ett är Resursteamet. Företaget hjälper personer med en förvärvad hjärnskada, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller en medfödd fysisk funktionsnedsättning att fungera bättre i vardagen. De arbetar långsiktigt och tar oftast vid när klienterna är färdigbehandlade inom den vanliga sjukvården. Deras målsättning är att utgår från klienternas resurser och se vilken utveckling som är möjlig.

Nya Karolinska sjukhuset i Solna byggs med patienterna i fokus. De placeras i enkelrum med egen dusch, wc och med utrymme för en säng där anhöriga kan övernatta. Patienterna flyttas mindre mellan olika avdelningar. På det sättet hoppas man minska smittorisken, bli mer effektiva - och på köpet får man en bättre patientmiljö.

Alla de intervjuade företagen vänder sig emot den rådande bilden av giriga företag som tar ut höga vinster. De menar att det krävs stora investeringar och fortlöpande satsningar för att verksamheten ska kunna fortsätta att fungera tillfredsställande. De föreslår också att det i högre grad ska ingå entreprenörskap både i vård- och lärarutbildningar. På det sättet kan vi i större utsträckning möta de nya behov som finns.

Läs gärna boken Snäll rebell, den är inspirerande och tankeväckande.

/Helene

Se potentialen i det nyaste nya

Foto: Johanna Hanno.

Hoppas att ni alla har haft en härlig sommar! Nu börjar vi på ESBRI att komma tillbaka i vanliga gängor, och vi ser fram emot höstens alla aktiviteter.

Vi sparkar igång Estradhösten 12 september, föreläsaren heter Martin Kenney och är professor vid University of California, Davis. Några av er hörde honom kanske på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2011. I samband med det intervjuade jag honom för en porträttartikel i Entré. Han sa bland annat att ”Den som inte levererar är rökt” och syftade på den ganska hårda tillvaron i Silicon Valley.

Kenney har växt upp i Kalifornien och forskat om riskkapitalindustrins rötter, framväxten av bioteknik- och IKT-företag samt hur industrin och akademin samverkar. Han har djup kunskap om mekanismerna i Silicon Valley och kommer att diskutera de spridda mytbilderna. Missa inte det! Anmälan är öppen.

Så här säger Martin Kenney om sin Estradföreläsning:

“In many respects, the debate about regional innovation systems has been framed by the success of Silicon Valley.  Despite the many reports, articles and books written about Silicon Valley, the complex history of the region is often reduced to a simple recipe based on a snapshot in time.  Such simplistic accounts often omit the role of the federal government particularly in the early days of the region, while other accounts attribute the entire success of the region to government policy.  This presentation seeks to provide a historically nuanced and balanced account of the region’s evolution.  This account, in some respects, finds the success unique and therefore irreproducible. However, we also believe that there are lessons that other regions can apply to their own unique endowments to encourage entrepreneurship and innovation.

Building upon our previous work, we describe a model of the Silicon Valley innovatory economy based upon what we term “Economy One” and “Economy Two.”  Economy One is composed of existing firms and entrepreneurs intent upon building firms that will produce goods and services for businesses and individuals.  This is the normal economy that firms and consumers inhabit.  However, Silicon Valley has built another economy, Economy Two, which consists of various intermediaries whose role is to facilitate entrepreneurs in commercializing new technologies or business models through the medium of new firms.  This is the economy of venture capitalists, lawyers, accountants, etc. that specialize in providing services to new firms.  These intermediaries assist in recruiting managers and executives, making introductions to potential customers, and providing the myriad of other services that a fledgling firm requires to grow rapidly.  Their product is new firms that can be sold to either existing firms or public stock markets for enormous capital gains. It is these intermediaries that are the gatekeepers looking for the “new” new thing that will lead to these capital gains.

The key to an economy such as Silicon Valley is to be able to “peer over the horizon” and see the newest technology.  For this ability it is necessary to attract the brightest, most highly motivated engineers and managers in the world.  Having three of the top ten universities, Stanford, University of California, Berkeley, and the University of California, San Francisco – an unrivaled concentration – is important.  The concentration of powerful technological leaders such as Cisco, Google, Intel, Oracle, Yahoo!, to name the recent leaders, is vital.  These are the sources of trained managers and entrepreneurs.

This presentation discusses the history and development of Silicon Valley and some unique features of the California legal system, such as an inability to enforce non-compete agreements and ease of filing bankruptcy, that further lower barriers to entrepreneurship.  Finally, we speculate on potential lessons applicable to Nordic nations.”

Glad höst!

/Åse