Gästblogg: Så drog vi igång en vinstdrivande affärsidé på en vecka

Glada vinnare i Start-Up Challenge. Foto: Sammie Chimusoro.

Hur fattar entreprenörer beslut i osäkra situationer? Och hur bygger de upp sin verksamhet med begränsade resurser? Karolina Rondahl, Gabriel Glänte, Magdalena Lindén och Hanna Wegelius, studenter på Chalmers Entreprenörskola, har färska och konkreta erfarenheter. Direkt när de påbörjade sin utbildning kastades de in i en startup-utmaning som de hanterade med bravur. Det var stressigt och osäkert – men hårt arbete och bra magkänsla ledde dem rätt. Läs studenternas berättelse. Gästbloggen publiceras i samarbete med Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers./Åse

I början av september startade årets entreprenörsutbildningar vid Chalmers School of Entrepreneurship och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship i Göteborg. Vi är fyra studenter med bakgrunder inom juridik och ingenjörskonst som kom dit med stora förväntningar. Vi kände spänning inför vad som komma skulle, och vi var alla väldigt ivriga att få anta rollen som entreprenörer. Denna iver skulle snabbt besvaras.

Under den första kursens första dag fick vi uppgiften att med 100 kronor som startkapital tjäna så mycket pengar som möjligt under en veckas tid. Utmaningen heter Start-Up Challenge och ges varje år till nya studenter med syfte att ge erfarenheter kring beslutsfattande under osäkerhet. Studenterna delas in i lag och de som en vecka senare tjänat mest pengar vinner.

I år blev vi det lag som lyckades tjäna mest någonsin. På mindre än en veckas tid gick vi från att för första gången ha hälsat på varandra till att ha skapat ett projekt från grunden med en omsättning på över 100 000 kronor. Den kontanta vinsten vid deadline var 43 903 kronor.

Projektet som ledde oss till vinstplatsen var Kvinnokalendern; en kalender som uppmärksammar att det nästa år är 100 år sedan Sveriges riksdag fastslog rösträtt för Sveriges kvinnor. För att lyfta fram kvinnor som förändrat samhället valde vi att göra Kvinnokalendern som varje månad presenterar en svensk pionjär. Vi valde att lyfta fram kvinnor med olika bakgrunder som varit framstående inom vitt skilda områden, för att samla en tilltalande och inspirerande mångfald. Kalendern är bortsett från tryckningen helt gjord på egen hand, inklusive all design, formgivning och författande av texter.

Eftersom vi bara hade en vecka på oss var det ett väldigt stressigt och tidskrävande arbete, vi ägnade i stort sett all vår vakna tid åt att skapa, marknadsföra och sälja kalendern. Ett tag var vi osäkra på om vi skulle hinna bli klara i tid, men det blev vi!

När vi bestämde oss för att göra en kalender var vi inte säkra på hur stor efterfrågan skulle bli. Det finns redan så många kalendrar på marknaden och i dag använder de flesta mobila kalendrar, men vi älskade vår idé och valde att köra på den helhjärtat trots osäkerheten. Idén visade sig ligga rätt i tiden och vi fick oerhört bra respons. Vi sålde till privatpersoner från Malmö i söder till Piteå i norr och till olika företag. Totalt sålde vi över 800 kalendrar.

Sammantaget var detta en otrolig erfarenhet som tillmötesgick vår iver att börja med entreprenörskap. Alla timmar av hårt arbete vägdes upp av lyckan och adrenalinkickarna vi fick under resans gång. Känslan att få stå som vinnare var härlig, inte bara för att vi tjänade mest pengar utan främst på grund av att vi hann skapa en kalender med ett budskap som är oerhört viktigt att samhället uppmärksammar och inte glömmer.

Vill du läsa mer om vår produkt kan du gärna kolla in våra sidor på Facebook och Instagram. Kalendern är just nu slutsåld, men vi funderar på att trycka upp en ny upplaga. Vill du vara med och uppmärksamma 100 år av allmän rösträtt? Skicka in en intresseanmälan så återkommer vi när och om kalendern går att köpa igen. Intresseanmälan är inte bindande.

Stort tack till alla som supportat projektet för era fina ord!
/Karolina, Gabriel, Magdalena och Hanna

EDIT: Läs mer på Chalmers webbplats!

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

Att vänta på något gott kan kännas för länge

En smygtitt på temaartikeln i Entré nummer 3-2018

Processen att göra en fysisk tidning är fortfarande både kul och fascinerande tycker jag. Vi börjar med 24 blanka sidor och tänker: ”Hur ska vi fylla det här?”. Men så kommer de intrillande successivt: idéerna, texterna, bilderna och illustrationerna…

Sedan återstår att korrläsa och finslipa tills man är så trött på innehållet att man nästan kan det utantill. Efter att vi har sagt OK till tryckeriet och pressarna kör igång tar det egentligen bara några dagar tills vi står med den färdiga tidningen i handen – men den väntan kan kännas oändlig.

Just nu befinner vi oss i ett mellanläge: Vi väntar spänt på Entré nummer 3-2018 som snart kommer från tryckeriet (blev det lika snyggt som vi hoppas?!) och samtidigt är planeringen av nummer 4-2018 i full gång.

I Entré nummer 3 kommer du kunna läsa om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng, bra bråk som stärker team, fyra vägar till tillväxt, en internationell havsdrake med förankring i Göteborgstrakten – och mycket, mycket mer. Tidningen bör landa i din brevlåda på fredag eller möjligen måndag, om du prenumererar alltså. Gör du det inte är det enkelt ordnat.

Vad nummer 4 kommer att innehålla får vara en hemlighet ett tag till. Men du kan räkna med aktuella och intressanta forskningsresultat om entreprenörskap, innovation och småföretagande – som vanligt alltså…

Har du tips om forskning som vi borde uppmärksamma? Hör gärna av dig!

/Åse

Ta vara på råmaterialet och möjligheterna

Häromdagen hade vi celebert besök på Estradscenen. Per Davidsson är en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen och är sedan 2004 verksam vid QUT Business School i Australien.

Entreprenörer kan inte skapa något ur ingenting – de behöver ”råmaterial” att arbeta med. Och med råmaterial menar Davidsson exempelvis ny teknologi, sociokulturella förändringar och demografiska skiften. Sådan utveckling öppnar för nya affärsmöjligheter, men det är inte alltid självklart hur möjligheterna ska realiseras.

Vissa förändringar går långsamt medan andra beror på snabba och oförutsägbara händelser som (oftast) ingen vill ha.

- Befolkningsökningen är en långsam förändring. Det är lätt att planera för mer barnomsorg när man vet att antalet barn ökar. På samma sätt kan man anta att behovet av bilar, cyklar och telefoner också kommer att öka, sa Per Davidsson.

Med demografiska skiften kommer också sociokulturella förändringar som skapar affärsmöjligheter. Per Davidsson exemplifierade med nykterhetsrörelsens utbredning i början av 1900-talet.

- Nykterhetsrörelsens framfart ledde till ett förbud mot alkoholhaltiga drycker i USA. Antalet startups i läskbranschen ökade dramatiskt. Det skapades en helt ny marknad. Ungefär samtidigt uppfanns kylskåpet. Den nya tekniska innovationen bidrog till läskdrickandets uppsving, sa han.

En likartad effekt kan vi se av veganismens utbredning.

- I början av 1990-talet växte sig veganismen stark i Umeå. De aktiva sågs till en början som extremister och ingen trodde väl då att det skulle bli så vanligt och accepterat med veganmat. Men i dag finns en uppsjö av olika företag som erbjuder alternativ till animaliska produkter, sa Davidsson.

Sedan finns det också snabba och oförutsägbara förändringar som ingen vill ha. Ett exempel är terrorattentatet 2015 mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo där tolv människor miste livet. Bara dagar efter attentatet fanns det t-shirts att köpa med texten ”Je suis Charlie”.

- Många köpte dem för att visa sitt stöd för tidningen och offren. Efter en tid fanns en mängd olika produkter i samma anda. Den fruktansvärda händelsen exploaterades.

Generellt sett är det lättare att agera när förändringar är förutsägbara, men det finns en stor marknadspotential i plötsliga händelser, menade Davidsson.

- Potentialen är mycket större om marknaden är stor, men då är konkurrensen också större. En liten, nischad produkt kan ge minst lika bra affärsmöjligheter.

Vill du se Pers föreläsning hittar du den här. Och vill du förkovra dig ytterligare finns ett antal sammanfattningar av hans forskning på QUT Business Schools webbplats.

/Helene

LIVE 13.30: New Technologies, Vegans, Disasters, and All That Stuff

Professor Per Davidsson är en av de mest citerade forskarna inom entreprenörskap. Sedan några år tillbaka har han sin bas i Australien, men i dag besöker han Sverige och ESBRIs Estrad för att dela med sig av färsk forskning. Välkommen tillbaka, Per! /Åse

Dialog viktigare än monolog

Karen Verduijn och Karin Berglund. Foto: Ola Gustafsson.

ESBRI och SSES genomförde i går det tredje seminariet i serien ”Education Café”. Tanken med seminarieserien är att erbjuda en plattform där lärare får möjlighet att diskutera utmaningar och möjligheter i undervisningssituationen. Ett femtontal lärare hade samlats för att fika (såklart, det är ju ett café) och dela med sig av sina erfarenheter.

Denna gång fick vi ta del av Karin Berglunds och Karen Verduijns tankegångar utifrån den nyligen utgivna boken ”Revitalizing Entrepreneurship Education Education: Adopting a critical approach in the classroom”.

I boken förs en diskussion om alternativa sätt att bedriva entreprenörskapsundervisning. Berglund och Verduijn menar att det är viktigt att ha en dialog med studenterna. Det räcker inte med att lära dem ”hur man gör”, de behöver i stället reflektera och inta ett kritiskt förhållningssätt. Och om lärarna ska ta med sig alternativa perspektiv in i klassrummet kommer det att behövas ett nytt sätt att tänka. Bokens syfte är att belysa nya vägar framåt i entreprenörskapsutbildningen genom att dela med sig av idéer och praktiska tillvägagångssätt. Det finns många nya sätt att arbeta på, men en av de viktigaste faktorerna är att lärarna behöver gå från monolog till dialog.

Under seminariet gav Karen exempel på ett sätt att tänka utanför boxen som hon tycker fungerar väldigt bra. Vanligtvis står läraren längst fram i salen och undervisar i ”hur saker är”. Karen har i stället testat en alternativ inlärningssituation: Hon gav en klass på 70 ekonomstudenter i uppgift att utmana sina idéer om vad entreprenörskap är. Detta skulle ske genom att skapa en kort film utifrån ett fritt valt tema – men såklart med entreprenörskap i fokus.

Studenterna delades in i grupper om tre och deras filmer laddades upp på LoopMe. Alla grupper kunde se varandras filmer och ge feedback, och alla kunde se varandras feedback. Här fanns inget rätt eller fel, i stället handlade allt om studenternas ifrågasättande och reflektion. Det ledde till att fler studenter vågade diskutera med läraren. De fick också ökat självförtroende genom att de kunde uttrycka sin egen åsikt utan att bedömas.

Slutligen tipsade Karen också om andra hjälpmedel för dialog med studenterna. Ett exempel är Peer Grading som används för utvärdering och feedback beträffande undervisningen.

Det här var lärorikt och spännande. Jag ser redan fram emot nästa Education Café!

/Helene

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson

Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini

Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark

Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth

Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson

Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

LIVE 15.00: From sci-fi to everyday AI – business opportunities in new technology

Självkörande bilar, smarta robotar och datorer som slår schackmästarna. Artificiell intelligens (AI) sågs länge som science fiction, men är redan en del av vår vardag. Vad innebär det för existerande företag? Och vilka affärsmöjligheter öppnas upp för snabba startups? Det är temat för dagens Estradföreläsning – den 200:e i ordningen sedan starten 1997! /Åse

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.

Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.

Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene