Publicering: Att ta sig igenom nålsögat

Hela doktorandgänget från ICSB-konferensen med professor Bengt Johannisson längst ned till vänster. Foto: Åse Karlén

”Publish or perish”, publicera dig eller förgås, är ett välkänt begrepp i forskarkretsar. Om man inte syns i de vetenskapliga tidskrifter som gäller inom sitt område, finns man inte. Men att få en artikel publicerad är ingen promenad i parken, ens för en väletablerad akademiker. Professor Klepper pratade en del när jag intervjuade honom inför det här numret av Entré.

Bengt Johannisson höll i en workshop på området för doktorander i dag på ICSB-konferensen. Titeln var “The dos and don'ts of how to get your first paper published.” Han menade bland annat att det handlar om att välja rätt tidskrift för sin artikel. Har den tidigare publicerat artiklar inom området? Har den rätt kvalitet?

En bra idé är att skriva tillsammans med en senior forskare, gärna sin handledare. Även om det inte alltid är sant att erfarna forskare skriver bättre än unga så kan den seniores rykte vara viktigt för att över huvud taget bli publicerad. Det är också smart att använda sitt begynnande akademiska nätverk för att testa sina idéer. Och om engelska inte är modersmål är språkkontroll en god idé.

När det är dags att skicka in artikeln bör man ta reda på hur formatet, som abstract, nyckelord och referenser, ser ut. Och anpassa sig efter det.

Kriterier som artiklarna bedöms efter är exempelvis: lämplighet, betydelse, den begreppsmässiga konsekvensen och hur klar framställningen är. Det gäller att ligga nära forskningsfronten och visa att man har koll på den övriga nyskapande forskningen inom området. En fångande inledning och en fantasifull slutsats ökar chanserna att ta sig igenom nålsögat.

Om man sedan, vilket inte är helt ovanligt, blir refuserad, är det viktigt att ta till sig kritiken. Granskarna har lagt ner mycket tid på att läsa artikeln, och det finns en hel del att lära inför nästa försök. Det är inte dig de kritiserar utan artikeln, använd feedbacken och sikta på en annan tidskrift, rådde Johannisson.

Samma gäller vid revision: Läs kommentarerna noggrant och gör systematiska ändringar innan du skickar in artikeln igen. Och kanske igen. Och igen. Flera revisionsvändor är inte ovanligt.

Bengt Johannisson hade också ett råd att ta till när man väl blivit publicerad: Berätta för alla du känner och fira! Det är en framgång för dig, både som person och som forskare.

/Jonas

Ett nytt mått är fött

Forskaren Zoltan Acs är en av upphovsmännen bakom ett nytt mått för att mäta entreprenörskap; Gedi. Målet är att måttet ska bli så komplett som möjlig, och att det ska fungera för jämförelser mellan länder på olika utvecklingsnivå, något som Acs menade är svårt i dag. Eftersom exempelvis Egypten och USA är på så olika utvecklingsnivå när det gäller saker som tillväxt, utbildning och institutioner, blir jämförelserna lätt haltande.

- Frågan kring utvecklingsländer är den största ekonomiska och sociala möjligheten i världshistorien, sa Zoltan Acs. Syftet med Gedi är att främja hållbar tillväxt och levnadsstandarden genom att mäta.

Gedi mäter entreprenöriell aktivitet, attityder till entreprenörskap och strävan (activity, attitude och aspiration).

- Tillsammans blir de här faktorerna ett starkt mått, sa Acs.

För tillfället arbetar forskarna på att förbättra Gedi ytterligare, bland annat genom att knyta till sig fler länder och få in det i den officiella OECD-statistiken

- Vi vill att Gedi ska bli standardmåttet för att mäta entreprenörskap globalt, sa Acs och tillade med glimten i ögat att ingen någonsin anklagat honom för att vara ambitiös.

/Jonas

One-solution-does-not-fit-all

Professor Paul Reynolds, pappa till GEM och mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research 2004, presenterade på eftermiddagen en mängd faktorer som påverkar företagsstarter i olika länder. Han avslutade med några policyimplikationer. Den första var helt enkelt att det inte finns någon ”bästa policy” som passar alla. Den andra implikationen handlar om att uppmuntra till företagande, en ”quick-fix” i sammanhanget.

- Det gäller att öka individers kapacitet att starta företag. Det är resurskrävande men kan ge snabba resultat – på bara en generation! Det är viktigt att satsa på träning och utbildning, sa Paul Reynolds.

/Åse

Tillbaka till rötterna

Fick förmånen att delta i ett pass under det doktorandkonsortium som i dag pågår parallellt med policydagen. Hans Landström, professor vid Lunds universitet, talade på temat ”Historical foundations of entrepreneurship research”.

- Entreprenörskap ses ofta som ett nytt, framväxande ämne utan historia, där fokus skiftar mellan olika frågor. Men jag menar att fältets historia är avgörande för hur det utvecklas. Och det är viktigt att vara medveten om rötterna, sa Landström.

Entreprenörskapsfältet har gått från att vara övervägande empiriskt till att bli mer teori-orienterat. Hans Landström konstaterade att ett sätt att teoretisera är att låna teorier och koncept från andra discipliner, och tillämpa dem på det egna fältet. Ett annat sätt är att utveckla nya koncept, där Saras Sarasvathys effectuation-teori är ett exempel.

Forskaren Kathleen Eisenhardt har sagt att för att bygga en teori krävs en detaljerad, empirisk förståelse för fenomenet man studerar. Landström höll med, och menade att vi nu har en sådan djup, empirisk förståelse för entreprenörskap.

Han delar in entreprenörskapsfältets framväxt i tre eror: 1870-1940 var nationalekonomernas era, med framträdande namn som Knight, Schumpeter och Kirzner. 1940-1970 kom betydande influenser från ämnen som historia, psykologi och sociologi. Från 1970 och framåt har management dominerat.

- Från 1960-talet och fram till början av 1980-talet fanns en stark tradition att betona entreprenörers egenskaper: kontrollbehov, riskbenägenhet, optimism, autonomi och så vidare. Men entreprenörer är heterogena!

Tidigare fanns en övertygelse om att storföretagen skulle lösa allt. Men något hände under 1960- och 1970-talen.

- Kanske var det startpunkten för det vi idag kallar kunskapsekonomin. Böcker om att ”litet är vackert” började dyka upp. Det politiska intresset skiftade, plötsligt blev entreprenörskap något viktigt i samhället. Och det som händer i samhället reflekteras i forskningen.

Hans Landström lyfte fram David Birch som en central figur för småföretagens revival. Han publicerade en banbrytande rapport 1979.

- Birch följde 12 miljoner företag i 6 år, ni kan ju tänka er hur dåtidens datorer fick jobba!

Utgångspunkten var att alla sa att jobben skapas av storföretag. Birch menade att det inte fanns data som stödde detta påstående. Hans studie visade mycket riktigt på en annan verklighet: Att majoriteten av jobben i själva verket skapades i företag med mindre än 20 anställda.

- Detta skapade ett enormt intresse bland forskare. Birch startade en forskningstradition där bland annat David Storey i Storbritannien, och Per Davidsson i Sverige har lämnat viktiga bidrag.

- Någon har sagt att om David Birch inte hade existerat, skulle Margaret Thatcher ha uppfunnit honom. Hans resultat låg helt i linje med hennes politik.

Landström menade att vi under de senaste tio åren har sett en slags mättnad inom fältet. Vi har insett att entreprenörskap är ganska komplext fenomen, som kräver olika analysnivåer. Fältet har också breddats. Från början låg fokus på entreprenörskap som ett ekonomiskt fenomen, numera får exempelvis socialt entreprenörskap stor uppmärksamhet.

- Det finns en framväxande kunskapsplattform inom fältet. Vi ser mer och mer interna citeringar, till skillnad från tidigare då många citerade forskare från andra discipliner.

- Vi har också fått ett nyanserat språk, inte minst hos den nya generationen forskare. Tittar man på min och Bengt Johannissons generation så har vi ju har migrerat från mainstreamforskning till entreprenörskap. Men de unga forskarna har kanske både en magisterexamen och en doktorsexamen i entreprenörskap. Det ger en starkare grund att stå på, sa Hans Landström.

/Åse

Studenter driver innovation från två håll

Jonathan Levie presenterar resultat från senaste GEM-undersökningen. Foto Pernilla Heed, Entreprenörskapsforum.

GEM-undersökningen är den största kartläggningen av det entreprenöriella klimatet världen över. På ett seminarium under ICSB-konferensen i dag presenterade Donna Kelly, Babson College och Jonathan Levie, Strathclyde University, den senaste upplagan. Resultaten visar bland annat att i skrivande stund är 250 miljoner människor i färd med att starta eller driva nya företag.

En imponerande siffra, får man ju säga. Sedan är såklart frågan, som kommentatorn Lars Jagrén från Företagarna också påpekade, hur det går för alla dessa företag. Vad skulle resultaten av en uppföljning fem år senare bli? Hur många finns kvar? Hur många jobbtillfällen har de skapat?

Jonathan Levie presenterade spännande resultat från ett antal av GEMs valfria tilläggsfrågor, som en del av de 59 deltagande länderna valt att ha med. De handlar om innovation, och om hur mottaglig ett lands befolkning är för nya innovationer. Tanken är att utveckla ett nytt mått för detta. Man har tittat på hur benägna ett lands konsumenter är att köpa nya produkter och tjänster, att testa ny teknologi och deras tro på att ny teknologi kan förändra deras liv.

Frågeställningarna är delvis inspirerade av Amar Bhidés idéer om konsumentens betydelse för ett lands innovativa klimat.

Resultat visar att många av de länder som har hög tilltro till innovation är sådana med traditionella värderingar, som Egypten. Många av dessa länder räknas samtidigt till de fattiga i världen. Ändå är det relativt många som har den senaste mobiltelefonen.

Hur ska man tänka kring det här: handlar det om att fattiga människor exploateras och luras att lägga sina surt förvärvade slantar på saker de egentligen inte behöver? Nja, i alla fall inte enbart. Det verkar också som att det finns en positiv psykologisk effekt i det att man genom att satsa på ny teknik gör ett av de få egna val man kan göra, och genom det visar något om vem man är.

Danmark är ett av få länder med moderna värderingar som samtidigt har hög tilltro till innovation.

Ett annat spännande resultat är att gruppen studenter är viktiga för både tillgång och efterfrågan för ny innovation. De är med och skapar nya, spännande innovationsföretag, samtidigt som de är teknikintresserade konsumenter i framkant av utvecklingen. Studenter driver alltså innovation från två håll kan man säga.

/Jonas

*PANG*

Göran Marklund, VINNOVA, var en av de första talarna på ICSB-konferensen som startade i dag. Foto: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum.

Nu har startskottet gått för jättekonferensen ICSB som arrangeras i Stockholm 15-18 juni. Flera av ESBRIs medarbetare finns på plats under dagarna, och vi kommer att rapportera om godbitarna här på bloggen.

ICSB står för The International Council for Small Business och detta är den 56:e årliga globala konferensen. Senast den arrangerades i Sverige var för 15 år sedan. En snabb blick på deltagarlistan visar på närmare 900 anmälda från hela världen.

I dag är konferensen indelad i två spår: ett policyforum och ett mindre doktorandkonsortium. Policydagen öppnades i morse av professor David Smallbone, ordförande för ICSB, som menade att årets program är ett av de bästa han sett hittills.

- Här möts toppforskare och policymakare. Deltagarna ingår i olika nätverk, och det betyder att de kommer att bidra med en mängd perspektiv. Själv måste jag tyvärr avvika för ett styrelsemöte, men jag önskar er en stimulerande konferensdag, sa Smallbone.

Dagens första pass kretsade kring globala utmaningar, trender och utgångspunkter för policy. Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, var först ut.

- Kunskap och innovation är avgörande för välstånd och tillväxt, slog han fast.

Braunerhjelm jämförde bland annat EU, USA, Kina, Japan och Indien utifrån faktorer som BNP-utveckling, högre utbildning, antal forskare och patentansökningar. När det gäller till exempel BNP står USA för en minskande andel, medan Kina och Indien är på uppåtgående. Även när det gäller patentansökningar står Kina för en imponerande ökning, konstaterade Pontus Braunerhjelm.

VINNOVAs Göran Marklund delade med sig av sina tankar kring policystrategier. Han såg en rad stora utmaningar, såväl globala som nationella, och menade att dessa driver innovation. Det handlar om att öka incitamenten på marknaden, exempelvis genom att förändra regelverket och skapa testbäddar.

- Vi måste ställa oss frågan om skattelagstiftningen driver eller hämmar innovation. Offentlig upphandling är ett annat viktigt område, det handlar om att släppa lös kraften i efterfrågan, sa Marklund.

Martin Lyes från Enterprise Ireland berättade om hur man på den gröna ön försöker rekonfigurera innovationssystemet.

- Vi gick in i recessionen före de flesta, drabbades hårdare, och stannade kvar i den längre, sa Lyes.

Irland är en liten, mycket öppen, ekonomi. Den industriella strukturen är tudelad: Där finns dels multinationella jättarna, dels den inhemska produktionen av traditionella och mer moderna varor. Internationell handel är centralt.

- Vi försöker stödja småföretag som vill börja exportera, bland annat genom mentorsprogram. När generationsskiften sker ökar ofta intresset för en utlandssatsning.

- Vi uppmuntrar också samarbeten mellan industri och akademi. För oss på Irland handlar det om förändring. Vi står inför ett ekonomiskt krig, skulle man kunna säga, sa Martin Lyes.

/Åse

Kickoff för kreativt nätverk

ESBRI har fått i uppdrag av Tillväxtverket att koordinera ett nätverk för att främja entreprenörskap inom konstnärliga utbildningar. I dag höll vi kickoff för nätverket. Vi var totalt 14 som deltog i samtalet, och tanken är att nätverket i slutlig version ska bestå av runt 20-25 personer, de flesta lärare från någon av landets konstnärliga utbildningar.

Nätverket ligger under regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar och målen är:

• Att koppla samman entreprenörskapsfrämjande verksamheter inom och mellan lärosäten och mellan ämnesområdesansvariga.
• Att ämnet entreprenörskap utvecklas, förankras samt synliggörs och dess legitimitet stärks i utbildningarna.
• Att Studenterna får verktyg och kunskaper som ger bra förutsättningar för yrkesverksamhet inom det område man är utbildad inom.

Som ni ser har vi en del att sikta emot. Men det känns i alla fall som att det blev en bra första dag med många intressanta och livgivande diskussioner, och jag ser med tillförsikt fram emot det fortsatta nätverksarbetet.

/Magnus

Maud kan inte baka

Förstapriset gick till Venture Cup Öst-bidraget Sensa Bues

I går var min kollega Helene och jag på Venture Cups Sverigefinal. Som vanligt var arrangemanget kanon: bra program, hög stämning och proffsiga konferencierer.

Roligaste är såklart att se och höra om alla spännande tävlingsbidrag. Alla kändes som värdiga vinnare, de är ju trots allt bland de 12 bästa av nästan 1 000 inskickade bidrag. Men nu är det ju så i en tävling att någon måste vinna.

Förstapriset i år gick till Venture Cup Öst-bidraget Sensa Bues, som vi skrivit om tidigare här på bloggen. Andrapriset till Venture Cup Nord-bidraget Cellfab och tredjepriset till Venture Cup Syd-bidraget Snabboteket. Stort grattis alla tre!

Själv satt jag vid samma bord som Virtual Trainer, som kom tvåa i Venture Cup Västs regionfinal tidigare i vår. Inget pris i går alltså, men ett gäng trevliga och entusiastiska entreprenörer med en bra idé. Jag är övertygad om att de kommer gå långt ändå. De har dessutom redan sålt för en halv miljon och dragit in riskkapital.

Kvällens huvudtalare var näringsminister Maud Olofsson. Hon pratade en hel del om sitt eget entreprenörskap. Både tidigare som egenföretagare, men även nu som politiker, menade hon att hon får utlopp för sin entreprenöriella sida. Nu i egenskap av samhällsentreprenör.

Ett sätt att veta att man är entreprenör, är enligt Maud om man kan baka eller inte. Tankegången är att entreprenörer har svårt att följa recept, de vill hellre testa sig fram på egen hand. Och Maud kan alltså, enligt egen utsago, inte baka. Hon hade även testad tesen på en grupp entreprenörer och alla hade erkänt sina tillkortakommanden inom bakkonsten.

Mauds ”baktanke” ligger faktiskt helt i linje med forskningen. Forskaren Saras Sarasvathy pratar i sin teori kring effectuation just om att entreprenörer snarare utgår från vad de har hemma i skafferiet när de lagar mat, än från ett färdigt recept.

Tack Venture Cup för en mycket trevlig kväll!

/Jonas

Magkänslan avgör investeringar

Jag besökte nyss en intressant paneldebatt arrangerad av Venture Cup, tillsammans med IVA och Innovation för tillväxt. I panelen medverkade en blandad skara av privata och offentliga aktörer som arbetar med olika former av investeringar och bidrag.

Temat för dagen var hur finansieringssituationen ser ut för svenska företag, och hur fördelningen mellan offentliga och privata medel fungerar.

Det var många olika åsikter som framfördes, här är några exempel:

-Det är viktigt med personliga relationer och kontakter. Inom den offentliga sektorn är det vanligt att en handläggare träffar företagen som söker pengar, men en annan fattar besluten. Då missar man den viktiga ”magkänslan”. Just denna betonades som mycket viktig av en privat investerare.

-Vi behöver en sänkning av den samlade företagsskatten i Sverige, och det finns konstiga regler som innebär ett hinder för företag som vill investera i egna – eller andras – företag. Vikten av att sänka skatten och ta bort hinder gäller även för privatpersoner.

-Vi behöver fler företag som vill växa och bli riktigt stora. Det finns fortfarande ett attitydproblem i Sverige, det är inte fint att bli rik på sitt företag och ”sticka ut”. Företag behöver också olika typer av rådgivning och hjälp för att etablera sig på en internationell marknad, vilket är nödvändigt om de ska kunna expandera ordentligt.

-Privat och offentligt kapital bör komplettera varandra. Statligt kapital bör användas för att locka in privata finansiärer. Privat kapital är viktigast för att stimulera tillväxten.

-Många offentliga finansieringsprojekt lever kvar fast de borde läggas ner på grund av ineffektivitet.

Jag har försökt att sammanfatta en del av alla tips och synpunkter som framkom. Se gärna hela debatten på Venture Cups webb.

Vad tycker du? Kommentera gärna!
/Helene

Ett samhälle måste vara öppet för innovationer

Hade i början av veckan nöjet att vara med på Stockholmsmötet 2011 i Stadshuset. Det är en årligt återkommande mötesplats där Stockholms stad tillsammans med Stockholms Handelskammare stod som värdar. Tanken är att samlas för att diskutera hur politik, näringsliv och akademi kan arbeta tillsammans för att göra stockholmsregionen ännu mer attraktiv och globalt konkurrenskraftig.

Huvudtalare under eftermiddagen var professor Martin Curley från Irland som är europeisk forskningschef för Intel. Han betonade inledningsvis att vi ser en stark förskjutning mot samarbeten och öppenhet när det gäller innovation. Således är öppen innovation viktig, men ännu viktigare är kanske att samhället är ”open for innovation”, enligt professor Curley. Just betoningen på ”open for innovation” fick mig att tänka på professor Amar Bhidé och det han sade om ”innovation sensitivity” i samband med ett seminarium som ESBRI arrangerade tillsammans med näringsdepartementet för några veckor sedan.

Vi borde nog fundera mer på hur innovativa människor bemöts, och hur idéerna tas emot.

Avslutningsvis presenterade Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholms stad, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, fem utgångspunkter för den diskussion som staden vill ha med näringslivet och akademin om en innovationsstrategi för Stockholm:

- Innovativa människor skapar innovativa miljöer

- Tillväxtdrivande kompetensnoder ska utvecklas
- Öka möjligheterna för kommersialisering

- Upphandla med sikte på innovationer, tillgängliggör offentliga data

- Öka samverkan och skapa innovativa former för detta

Här finns programmet för Stockholmsmötet

/Magnus