Mycket har hänt på 19 år!

I dag är det precis 19 år sedan ESBRI med pompa och ståt invigdes av Kung Carl XVI Gustaf. Det skedde på Stockholms universitet 5 juni 1997. Vi tyckte att vi var lite innovativa då eftersom Kungen inte klippte ett band, utan i stället knöt ihop två band. Det symboliserade vikten av att sammanföra akademin och praktiken. Entreprenören och innovatören Leif Lundblad som grundade ESBRI höll i det ena bandet, och i det andra höll Gustaf Lindencrona, dåvarande rektor för Stockholms universitet.

Detta har sedan dess varit en ledstjärna för oss på ESBRI. Genom alla år har vi på olika sätt arbetat för sammanföra och öka dialogen mellan akademi, företagande och policy. Ibland får jag nypa mig i armen då våra flaggskepp – tidningen Entré och föreläsningsserien Estrad som båda körde igång hösten 1997 – fortfarande finns. Grundkonceptet är detsamma i dag som då, nämligen att vara en plattform för forskning från hela landet. Och intresset och uppskattningen för dessa två aktiviteter har aldrig varit så stort som nu. Extra roligt är att det är så många företagare och entreprenörer som är intresserade av det vi gör.

Det skulle krävas flera avhandlingar för att gå igenom allt som har hänt sedan 1997, och för att redogöra för hur inställningen till företagare, entreprenörer och innovatörer har förändrats i positiv riktning under dessa 19 år. Vi på ESBRI hoppas att vi har bidragit till detta genom att med en outsinlig envishet fortsätta att göra det vi gör.

Att hitta finansiering för våra olika aktiviteter innebär en kontinuerlig utmaning – så hör gärna av dig om du vill stödja oss!

Lite smickrande är det att andra har tagit efter oss, och nu arbetar för att göra forskningen mer tillgänglig. Det visar att vi var rätt på banan från början.

/Magnus

Digital innovation – Nya värden i en ny värld

Sverige bra på att bidra till global innovationskapacitet

Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, och Stephen Ezell, ITIF.

Många länder satsar på innovationspolitik med avsikten att öka sin globala konkurrenskraft. Men gagnar den förda politiken den övriga världen eller stannar det vid ett nationellt särintresse?

Den amerikanska tankesmedjan ITIF (Information Technology and Innovation Foundation) har intresserat sig för ämnet och presenterade en ny studie vid ett seminarium som ESBRI och Tillväxtanalys arrangerade nyligen. Stephen Ezell, som är en av författarna, presenterade rapporten ”Contributors and Detractors: Ranking Countries’ Impact on Global Innovation”.

ITIF har studerat 56 länders bidrag till den globala innovationskapaciteten. Sverige ligger bra till, vi är rankade tvåa i studien – endast Finland ligger före. Vi är alltså näst bäst på att utforma en innovationspolitik som gagnar både Sverige och den övriga världen. Det kan gälla att minimera handelshinder samt ha flexibla export- och importregler. Ezell betonade vikten av att hitta rätt balans mellan de olika sidorna i ”innovationstriangeln”, det vill säga innovationspolitik, företagsklimat och regelverk.

Stephen Ezells presentation finns att ladda ner från ESBRIs webbplats. Där kan du se vilka indikatorer som har använts i studien.

Några av de synpunkter som framfördes under seminariet:

Sverige har en klar fördel i och med den statliga finansieringen av universitetens forskning och utveckling. Vi har en generellt hög kvalitet på våra universitet och högskolor och det satsas mycket statliga pengar på studenterna.

Men det finns ändå en hel del att förbättra i Sverige. Vi behöver öka samarbeten mellan högskola och näringsliv. Vi har till exempel en framstående life science-sektor, men det finns i dag ingen effektiv plattform för att kommersialisera idéer från akademin.

Vi bör också förbättra vår förmåga att ta vara på kompetensen hos högutbildade individer med utländsk bakgrund. Här finns exempelvis en mängd duktiga studenter från andra länder men regelverket gör det svårt för dem att stanna i Sverige efter sina studier.

Vill du se hela seminariet? Du hittar det på ESBRIs webb-tv.

Slutligen vill vi på ESBRI tacka Tillväxtanalys för ett trevligt samarbete!

/Helene

”Universiteten bidrar med gnistan”

När vi planerar Estradåret försöker vi alltid få till en mix av olika ämnen, lärosäten, föreläsare som pratar svenska och engelska, seniora och mer juniora forskare, kvinnor och män.

En forskare som alltid dyker upp i våra diskussioner är Åsa Lindholm Dahlstrand. Hon har stor erfarenhet och alltid intressanta forskningsprojekt igång, och därför blir vi väldigt glada när hon tar sig tid att komma och föreläsa på Estrad. Hittills har hon gästat oss 1998, 2001, 2006 och 2009, och i måndags var det dags igen.

- Tack för inbjudan, jag måste ha varit en av era första föreläsare! Det här är femte gången jag föreläser på Estrad, och tittar man på mina ämnen kan man se en röd tråd. I dag tänkte jag knyta ihop säcken under rubriken ”Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem”,  sa professor Åsa Lindholm Dahlstrand som är verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Hennes forskningsintresse kretsar bland annat kring kopplingarna mellan innovation och entreprenörskap, något som inte är alltför vanligt. De flesta forskare intresserar sig för antingen entreprenörskap eller innovation, och de båda forskningsfårorna bedrivs parallellt. Åsa påpekade också att det inte är så smart rent karriärmässigt att hålla på med både och. En forskare som vill klättra snabbt och få finansiering till fortsatt forskning bör hellre nischa sig inom ett smalt område, konstaterade hon. Men med ett bredare synsätt kan man se ”the big picture”, och det var vad Åsa levererade under sin Estradföreläsning 16 maj.

Hon presenterade ny forskning kring så kallade entreprenöriella innovationssystem, som bidrar till såväl ekonomisk som samhällelig nytta. Denna systemsyn bygger på antaganden om att både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är viktigt och bör vävas samman. Entreprenörskap och innovation är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutioner. Och experimenterandet utgör både input och output i systemet.

- Innovationer brukar enkelt mätas som patent, och det kan vara en output för det akademiska systemet. Men patenten är också input för samhället.

- Handlingar och agerande, både i formella och informella nätverk, är helt avgörande för systemets utveckling. När många är med och testar och experimenterar uppstår ett ackumulerat lärande som leder till utveckling av systemet, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

I det entreprenöriella experimenterandet är avknoppningar och uppköp de centrala mekanismerna. Genom att knoppa av ny och ”avvikande” teknik från befintlig verksamhet kan nya företag födas. Och när kunskapsintensiva företag blir uppköpta kan de skalas upp så att värdet exploateras. Denna symbios mellan små och stora, nya och etablerade företag är en förutsättning för att systemet ska fungera bra.

- I Sverige spelar förvärv en viktigare roll än riskkapitalinvesteringar, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterade också att avknoppningar från universitet och privata företag fyller olika funktioner. De förstnämnda tar längre tid på sig att utvecklas, men när akademi och näringsliv jobbar ihop kan högväxande företag skapas.

- Det svenska lärarundantaget har fått så mycket kritik, men påståendena om en akademisk paradox är betydligt överdrivna. Det finns en stor poäng i att göra som vi gör i Sverige, nämligen att skapa många universitetsavknoppningar. De växer inte lika mycket som i andra länder, och det behöver vi justera i vårt system. Men universitetsavknoppningarnas viktigaste funktion är att bidra med gnistan till något nytt.

Hela Åsas presentation finns att hämta på vår webbplats, och på ESBRIs Bambusersida ligger sändningarna från eftermiddagen kvar. I slutet av veckan kommer hela föreläsningen även upp som webb-tv i hög kvalitet.

/Åse

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 2)

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 1)

Experimentellt entreprenörskap på Estrad

System av olika slag är poppis inom vårt forskningsfält. Innovationssystem av olika slag har det pratats om länge, och entreprenöriella ekosystem verkar vara det heta just nu. Åsa Lindholm Dahlstrand använder begreppet entreprenöriella innovationssystem. Enligt henne har experimenterandet en avgörande roll för entreprenörskapet. Det handlar inte bara om att skapa nya företag, utan om att de existerande företagen förändrar själva innovationssystemet.

Nu på måndag 16 maj kommer Lindholm Dahlstrand till Estrad. Läs mer och anmäl dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats, går det som vanligt att se hela föreläsningen live via Bambuser eller i efterhand på vår egen webb-tv.

/Jonas

Sveriges innovationspolitik bidrar till global kunskapsuppbyggnad

Félicitations, Philippe Aghion!

Energisk, entusiastisk, engagerad. Philippe Aghion är årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research, och när han höll sin prisföreläsning i Stockholm i går var det ingen som varken somnade eller avled. Men för säkerhets skull ställde Aghion flera gånger frågan till oss i publiken:

”Lever ni? Är det någon som har dött? Räck upp handen i så fall! Jag skulle kunna prata i timmar”.

Han är professor vid Collège de France och fick priset för sin forskning om hur viktiga innovationer är för företag. Föreläsningen hade titeln ”Rethinking Growth Enigmas: A Schumpeterian Perspective” och handlade bland annat om tillväxtprocesser, tekniska genombrott, konkurrens, och incitament till entreprenörskap och innovation.

”Företag är som folk är mest. När konkurrensen ökar är det några som kommer att anstränga sig mer för att ligga i framkant, medan andra kommer att sacka efter”, sa Aghion, som gärna kallar sig själv optimist. Med bättre kunskap om hur tillväxt fungerar kan bättre policybeslut fattas, menar han.

Philippe Aghion har besökt Sverige många gånger tidigare, bland annat vid ett policyseminarium som vi på ESBRI bevakade inför FoI-proppen 2008. Då sa han bland annat att han var ett stort fan av flexicurity, och det upprepade han i går. Aghion konstaterade att jobbskapande och jobbnedläggningar går hand i hand, och det måste finnas trygghet för individen – till exempel möjligheter att fortbilda sig.

”Utbildning, utbildning, utbildning. Det är, tillsammans med marknadsdynamik, de viktigaste drivkrafterna för innovationsbaserad tillväxt”, framhöll Philippe Aghion.

Hela prisceremonin livesändes och kan ses i repris. Mer information om priset, Philippe Aghion och hans föregångare finns på priswebben.

/Åse

Erbjud ”motgångsrika” människor rätt stöd

Under våren kör Kristdemokraterna fyra seminarier och en workshop om det svenska innovationssystemet. I förgrunden ESBRIs tidning Entré som erbjöds till deltagarna.

Förra veckan deltog jag i ett välbesökt seminarium om det svenska innovationssystemet arrangerat av Kristdemokraterna.

Ola Isaksson från Chalmers inledde och han menade att det inte enbart är de tekniska uppfinningarna som är viktiga utan de som har uppfunnit dem, människorna bakom. Han ansåg vidare att det är värdefullt att samarbeta mellan olika branscher för då konkurrerar parterna inte med varandra.

Det är också viktigt med dialog. Anna Sander från WSP berättade om hur de arbetar med innovation för att skapa fler och bättre bostäder för människor med olika behov. De involverar slutanvändaren och har till exempel en dialog med svårt sjuka barn på sjukhus: Hur vill de ha det i sina rum? Och hur vill unga människor ha det i sina bostäder? Kanske vill de ha en minimal boendeyta och i stället dela vissa utrymmen med sina grannar? Det finns möjlighet att få dispens från de restriktiva byggreglerna i Sverige för att testa innovativa lösningar.

Slutligen är det viktigt att omvandla sociala problem till sociala innovationer. Mona Abou-Jeib från Möjlighetsinkubatorn/Give it forward berättade om hur deras organisation arbetar. Motgång kan innebära olika saker – man har inte fått rätt resurser, man har blivit sjuk och/eller arbetslös till exempel. De erbjuder ”motgångsrika” människor en startup där de får tillgång till de bästa metoderna och utbildningarna. I programmet ingår massor av stöd för att individerna ska börja tro på sig själva så att de orkar och vågar ta sig ur sin situation. Varje person som kan börja arbeta innebär en enorm vinst, både för den enskilda och för samhället.

Tänkvärt och intressant!

/Helene