Lite bakis i dag…

Jag var i och för sig ute och tog ett par öl efter jobbet i går, men den baksmälla jag tänker på handlar snarare om ”post-lämningssmällan”. I går kväll klockan 8 sattes nämligen tryckpressarna igång med senaste numret av Entré. Det lämnar en alltid med en viss tomhet, kombinerat med lättnad. Förutom en del panikfix på slutet – som det av någon anledning alltid verkar bli – kan jag glädja er med att allt gick bra. Det blev en tidning den här gången också.

Tidningen, som kommer i era brevlådor om någon dryg vecka, handlar bland annat om veterinärföretagare, patent, passion, digital brainstorming, styrelsearbete och entreprenörskap i skolan. Terrence Brown skriver Åsikten med den något provokativa titeln ”Affärsmodellen är död!” Han föreläser även på Estrad om samma ämne 4 april – missa inte!

Här kan man teckna en kostnadsfri prenumeration på Entré.

/Jonas

Bolla idéer viktigt för att lyckas med företagsutveckling

Johan Ahlström, Magnus Klofsten och Tord Lendau.

Häromdagen arrangerade vi en Estradföreläsning där Magnus Klofsten, Johan Ahlström och Tord Lendau presenterade en modell för hur man kan stärka företag med tillväxtpotential. Utvecklingsprogrammet startade för ungefär 30 år sedan i Linköping, och deltagarna träffas under 1,5 dag vid tre olika tillfällen under tio månader. De flesta företagen som har deltagit i programmet (ofta flera gånger) har funnits i ca tio år. Enligt talarna är det ungefär det tidsperspektivet som krävs. Då har de flesta inkörningsproblem klarats av och företaget är redo att satsa på tillväxt.

Under det första mötet identifieras knäckfrågorna som företagen vill arbeta med. Det finns vissa frågor som ofta återkommer, exempelvis kring ägande, samarbetsformer och försäljning. Ju längre ett företag har varit verksamt, desto mer tillspetsade brukar problemdefinitionerna vara. När detta är klart placeras deltagarna i grupper för att diskutera olika lösningar.

Programledarnas uppgift är inte att lösa problemen, utan att ställa rätt frågor för att identifiera grundproblemen och sedan se till att sammansättningen blir rätt i de olika grupperna. Deltagarna har massor av erfarenheter så det är deras resurser som ska tas tillvara.

En av framgångsfaktorerna bakom en sådan här satsning, menade föreläsarna, är att det bygger på en stor öppenhet och tolerans mellan deltagarna. Det är viktigt att bjuda på sig själv för att få tillbaka. Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan andra undvika att göra samma misstag som man själv har gjort.

Det krävs också handling från deltagarnas sida för att få resultat. Det tredje och sista mötet under Utvecklingsprogrammet fokuserar på resultaten, alltså hur deltagarna har agerat för att lösa sin knäckfråga. Då gäller det att ha gjort sin hemläxa.

Men om man inte har tid eller ekonomisk möjlighet att delta i just Utvecklingsprogrammet, vad kan man då göra? Något som jag tog med mig från föreläsningen var att interaktion med andra företagare är mycket viktigt, och det kan man få exempelvis på olika företagshubbar. Där finns andra företag att bolla idéer med.

Om företaget inte befinner sig i en sådan miljö finns kanske någon i det egna nätverket att diskutera knäckfrågor och problematik med. Det kan vara värdefullt att få nya infallsvinklar på företagets problem.

Vill du veta mer om hur företag kan realisera sin tillväxtpotential? Föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

Pinsamma siffor för riskkapitalet

Professor Candy Brush på Estrad.

I måndags lanserade Allbright en rapport om jämställdhet i den svenska riskkapitalbranschen. Resultaten är minst sagt nedslående. Bara tre procent av alla partners i branschen är kvinnor. Andelen kvinnor i investeringsteamen är 14 procent. Och det i en bransch som har stor makt genom sitt ägande. Total omsättning är 300 miljarder kronor eller åtta procent av Sveriges BNP, berättar rapporten.

Det här är såklart helt uppåt väggarna, av flera skäl. Först och främst är det trångsynt och pinsamt ur jämställdhetssynvinkel. Det är också ett samhällsproblem, en inte försumbar del av riskkapitalet kommer från pensionsfonder och pengarna investeras i företag som sysslar med vår välfärd. För riskkapitalbranschens egen del innebär det missade perspektiv – och därmed vinst. För kvinnor som driver företag minskar möjligheterna att få ta del av investeringar – män placerar ofta pengarna hos andra män.

Och bilden riskerar att fortplantas. Förebilderna som är kvinnor är få, och vem vill jobba i en bransch där trångsynthet verkar vara legio?

Om det här pratade Candida Brush när vi intervjuade henne för en porträttartikel till kommande numret av Entré. Candy, som hon kallas, är en av forskarna bakom Diana, ett av de första och största forskningsprojekten om kvinnors företagande. Hon besökte ESBRI och Estrad i december.

ESBRI var medgrundare till Dianaprojeket. Vi har genom åren gjort en hel del insatser för att skapa och sprida kunskap om kvinnors företagande. Här finns en del av det samlat.

Det finns jämställdhetsproblem (eller -utmaningar) att ta tag i på många ställen i samhället och i många branscher. Men läget verkar extra akut i riskkapitalbranschen.

/Jonas

PS. Det som studeras i Allbrightrapporten är 18 företag i den så kallade buyout-sektorn. Kan vi hoppas på att siffrorna ser bättre ut på venture capital-sidan?

Om konsten att stärka företag med tillväxtpotential

Så får vi småföretagen att växa

Startups i all ära – befintliga företag kan också behöva stöd och stimulans för att växa. Det är utgångspunkten (som dessutom har forskningsstöd) för det så kallade Utvecklingsprogrammet. Det riktar sig till kunskapsintensiva företag, från början bara i Linköping med omnejd men programmet har senare spridits till andra städer både i Sverige och utomlands.

Sedan starten 1986 har 500 personer från över 200 företag deltagit i de 25 Utvecklingsprogram som har arrangerats hittills. Syftet med programmet är att jobba med viktiga knäckfrågor, realisera företagens potential, och skapa tillväxt i befintliga, mindre företag. För det är inte alltid så att tillväxten kommer automatiskt. Företagen som har deltagit i programmet beskriver att de fastnar i frågor som rör till exempel ägande, styrelsearbete, rekrytering och försäljning.

En av eldsjälarna bakom Utvecklingsprogrammet är Linköpingsprofessorn Magnus Klofsten, en av de mest praktiska akademiker jag har mött under mina snart 20 år på ESBRI. Han är en av författarna till bokkapitlet ”Att träna företagare som står inför en tillväxtfas eller viktigförändring” i ”Sveriges entreprenöriella ekosystem”. Magnus är också vår nästa talare på Estrad: Nu på måndag, 6 mars. Med sig har han Johan Ahlström och Tord Lendau som leder Utvecklingsprogrammet i dag.

Vill du veta hur man kan träna entreprenörer? Eller vill du ha hjälp att realisera ditt företags tillväxtpotential? Missa inte föreläsningen som har rubriken ”Om konsten att stärka företag med tillväxtpotential”. Du kan delta på plats, följa sändningen live, eller ta del av hela föreläsningen som webb-tv när det passar dig. Gratis!

/Åse

Gatans skola för entreprenörer

Foto: BeadForLife.

Det finns en tro på entreprenörskap som frälsare, inte minst i utvecklingsländer. Ibland kanske en övertro. Det finns till exempel forskning som visar att mikrofinansiering kanske inte enbart har den positiva effekt som ofta lyfts fram. Annan forskning poängterar att det inte bara går att ta ett västerländskt tillväxtkoncept och stoppa ner i ett utvecklingsland och räkna med omedelbar framgång.

Men, det finns såklart också massor av exempel på när entreprenörskap verkligen fungerar som en frälsning från fattigdom. BeadforLife verkar vara ett sådant. Organisationen startades för elva år sedan i Uganda. Till en början gick idén ut på att betala fattiga kvinnor för att göra smycken av återvunnet papper, samtidigt som man erbjöd dem träning i entreprenörskapsfärdigheter. Tanken var att skapa en mer långsiktig utveckling för de kvinnor som deltog.

I dag har det hela utvecklats till The Street Business School, en mobil företagsskola med en seriös läroplan inom entreprenörskap. Lektionerna hålls i området där kvinnorna bor. Nu håller grundarna på att lansera en global expansion av sin gatuskola för entreprenörer. Målet är att ha utbildat en miljon fattiga kvinnor innan 2027. Entrepreneur.com har skrivit om skolan.

/Jonas

Fundamentalt att värna om jordens resurser

Det tål att sägas igen: Hållbarhet är oerhört viktigt. Det är nödvändigt att hitta ett fungerande sätt att få 10 miljarder människor att leva tillsammans utan att förbruka jordens resurser. 2015 beslutade världens stats- och regeringschefer att satsa på en hållbar utveckling, och det måste nu samtliga länder och företag förhålla sig till.

Jag har precis läst boken ”Hållbara affärer. Så ökar duföretagets konkurrenskraft och lönsamhet” skriven av Gunilla Forsmark Karlsson och Gunilla Östberg. I boken blandas vetenskap, erfarenheter och intervjuer med ett antal företag som vill arbeta för en hållbar framtid.

Författarna är noga med att framhålla att hållbarhet inte är något buzzword. Det är helt nödvändigt att inspirera, motivera och vägleda företag så att de satsar på en hållbar tillväxt. Ett av citaten i boken uttrycker detta på ett bra sätt: Att värna om jordens resurser är det mest fundamentala i hållbar utveckling. Om vi inte gör det behöver vi inte fundera på social eller ekonomisk utveckling.

Tanken med boken är att den ska hjälpa företag att ta ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället, med hänsyn till människor, djur och natur. Den lyfter fram de fördelar som följer med en lyckad satsning på hållbarhet. Det drar exempelvis ofta till sig kompetenta och engagerade medarbetare, och ger även konkurrensfördelar eftersom konsumenterna numera i stor utsträckning efterfrågar hållbara produkter.

En viktig faktor för att lyckas med hållbarhetsarbete är att den som leder förändringen är en skicklig projektledare och en god kommunikatör. Det behövs en tydlig målbild och plan för genomförandet. För att förändringen ska få genomslag behövs ledningens stöd och kommunikation, kommunikation och mera kommunikation.

Boken är till för dem som har makt att förändra, och för alla som vill driva på en hållbar utveckling på sin egen arbetsplats. Men den kan även vara intressant för dig som vill bli peppad genom att läsa om företag som brinner för hållbar utveckling.

/Helene

Ekosystem till reapris

I somras gav ESBRI ut ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik.” Boken mottogs väl, av såväl praktiker som akademiker och policyfolk. Både innehåll och form rosades – kul!

I de 22 kapitlen diskuteras frågor som: Hur stödjer vi bäst innovationsprocesser? Hur tränar vi företagare för att växa? Hur kan akademin och näringslivet samverka? Och hur bör framtidens universitet se ut? Redaktörer är Maureen McKelvey och Olof Zaring.

Ett av bokens kapitel, skrivet av Magnus Klofsten, Lars Malmström och Dylan Jones-Evans, ligger till grund för nästa Estradföreläsning om hur man stärker sitt företag med tillväxtpotential.

Boken finns att köpa i snyggt tryckt version via Adlibris och Bokus. Vill du köpa fler exemplar till en grupp studenter eller kanske som present till dina anställda, fixar vi ett toppenbra extrapris. I dag börjar ju dessutom bokrean och det vill vi gärna vara med att fira genom att sänka det toppenbra extrapriset ytterligare lite. Kontakta oss för priser och mer information. Hela boken (eller varje kapitel för sig) går även att ladda ner helt gratis.

All info om hur du handlar eller laddar ner finns på www.esbri.se/ekosystemet

/Jonas

Om sega föreställningar

”Det var en polis, en professor, en veterinär, och så Bellman.”

Så skulle ju en rolig historia kunna börja. Men nu handlar det mer om ett tankeexperiment.

Ser du personerna framför dig? En polis, en professor, en veterinär – och så Bellman då, mest för formens skull.

Hur föreställer du dig dem?

Ser de möjligen ut som…

…

…

…

…

… fyra män?

I så fall är du inte unik. Vi är många som bär på föreställningar om vad kvinnor och män får och kan göra i samhället, och vilka yrken som är kvinnligt eller manligt kodade.

I förra veckan intervjuade jag Jenny Appelkvist. Hon har disputerat vid Linköpings universitet på en avhandling som behandlar småföretagande, genus och veterinärprofessionen i Sverige.

Och veterinäryrket är intressant: Majoriteten av Sveriges veterinärer är kvinnor. De arbetar på stora kliniker, de driver eget, de är distriktsveterinärer. De behandlar stora djur, lika väl som små. Så har det varit i flera år nu, men ändå är den vanligaste sinnebilden av en veterinär fortfarande en man. Gärna en som jobbar med stora, tunga och lite farliga djur. Undrar hur lång tid det kommer att ta för oss att ändra den föreställningen?

I Entré nr 1-2017 kommer du att kunna läsa mer om Jennys intressanta forskning.

/Åse

Digitalisering på agendan

Peppe Ekmark var en av talarna på Connects Tillväxtarena hos PwC.

Häromdagen deltog jag i Connects Tillväxtarena hos PwC, en förmiddag med intressanta seminarier, workshops och pauser för att skapa nya affärskontakter. Evenemangets fokus var digitalisering, vilket påverkar både enskilda företag, myndigheter och offentlig sektor. Det händer mycket inom digitalisering och här är några insikter som jag fick med mig.

Fredrik Lundgren från Pond Stockholm framhöll att all innovation egentligen handlar om att tillgodose människors grundläggande behov. Men det kan vara svårt att förutse vad de egentligen vill ha. Har man en idé om vad kunderna vill ha i morgon och ger dem det i dag ligger man i framkant och kan bli framgångsrik. Det är en svår konst att gissa rätt, men genom att titta på tjänsterna som konsumenterna använder i stället för att göra marknadsundersökningar kan man komma långt. Kan man dessutom snabbt gå från hypotes till prototyp har man ännu bättre utgångsläge.

IP-rättigheter kan kännas svårt och dyrt men Niklas Mattsson från Awapatent AB betonade vikten av att tänka i de här banorna. Allt som gör företaget unikt kan skyddas genom patent och man kan också förlänga företagets livscykel genom att ha en väl genomtänkt IP-strategi. Genom en sådan strategi kan man hindra konkurrenterna från att göra samma sak.

Under våren 2018 kommer den nya Dataskyddslagen (GDPR) att ersätta den svenska Personuppgiftslagen (PUL). Det kommer att innebära en skärpning av regelverket, och företag och organisationer har drygt ett år på sig att anpassa sig till den nya lagen. Det kommer ofta att innebära både stora förändringar och svåra beslut. Karen Lawrence Öqvist som är vd för PrivaSee menade att företag redan nu bör börja tänka på vad de måste ändra i sin verksamhet för att uppfylla de nya kraven.

Något som var helt nytt för mig var Low Code. Den kodningstekniken är revolutionerande eftersom den fokuserar på vad – inte hur. Man använder alltså inte traditionell kod, utan visuell miljö. Frida Höök från Flowfactory betonade enkelheten och möjligheterna med den nya tekniken. En mycket större grupp kan bygga applikationer och man kan bygga dem tillsammans med kunderna och ta det i små steg.

Och så det här med sälj. Det viktigaste av allt för många företag, och ofta så svårt. Peppe Ekmark delade med sig av sin livsresa och hur han har lyckats sälja produkter som ingen trodde på. Han poängterade att det viktigaste är att tro på det man säljer. Brinner man för produkten eller tjänsten, då händer det saker. Det gäller också att tänka i andra banor. Vilket värde får kunden genom att köpa det du erbjuder? Vilken lösning till ett problem kan du sälja till kunden? De här och många andra värdefulla tips för att öka försäljningen hittar du i hans nya bok ”Sälja bra eller sälja bäst”. Den ska jag beställa!

/Helene