Fokusera på passionen

I går avslutades Socap: Designing the future i Malmö. Socap är en årligen återkommande konferens och internationell mötesplats för samhällsentreprenörer, investerare och andra med ett intresse för sociala innovationer.

Det är andra gången Socap hålls i Europa. Ett av de lokala inslagen var en minikonsert med malmöiten Behrang Miri. Han presenterade sig som en persisk version av MacGyver och syftade på sina många roller: rappare, föreläsare, entreprenör... Mellan låtarna kommenterade han bland annat Malmös dåliga rykte utomlands: ”Medier från andra länder skriver om hur vi nästan har sharialagar här. Det är inte sant, det finns så otroligt mycket bra här.”

Behrang Miri medverkade även senare under eftermiddagen, i en panel på ämnet “Integrating immigrants and youth into the economic mainstream” Här pratade han framförallt om ungdomsorganisationen RGRA, Rörelsen gatans röster & ansikte, som han är initiativtagare till.

Att det är just en rörelse är viktigt, menade Behrang: ”Vi måste röra oss varje dag. Det som fungerade 2008 kanske inte fungerar i dag. För att skapa social förändring måste vi ligga i framkant. Socialt entreprenörskap för mig är social förändring, och för att nå förändring måste alla ha samma möjligheter.”

I panelen deltog också Ahmed Ali, Lise Bisballe och Erik Jansson. Lise Bisballe är verksamhetschef för Centre for Social Entrepreneurship vid universitetet i Roskilde, Danmark. Hon är från början textilkonstnär och en av de drivande krafterna bakom Underværket, ett 5 000 kvadratmeter stort handels- och kulturhus som huserar olika sociala entreprenörer, musikstudier, teatergrupper och caféer i en enda stor mix. Integration är en viktig beståndsdel i verksamheten.

Erik Jansson är projektledare för Bumerang i Halland som vill få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden tillbaka till arbete med hjälp av socialt företagande.

Ahmed Ali är en av grundare till Social Coaching som jobbar med mentorskap och verkar som förebilder för ungdomar, med ungdomarna i fokus. Artister som bland andra Petter, och idrottsstjärnor har engagerat sig i Social Coaching.

Dagen och hela Socap avslutades med en panel som diskuterade vad de tog med sig hem från konferensen. Veronica D’Souza från Ruby Cup sa att hon hade blivit lite mindre rädd för investerare: ”Att ha ett möte med en investerare är läskigt för en social entreprenör. Men under Socap har jag insett att investerare är ganska lika entreprenörer. De värderar personerna och teamen de arbetar med, och det finns passion för projektet, snarare än fokus på siffror. Precis som entreprenörer! Jag är glad att vi pratar samma språk, även om jag fortfarande behöver översättningshjälp ibland – trots att jag har gått på handelshögskola”.

Kanske en uppmaning till alla investerare därute: lite färre modeller och fikonspråk och lite mer passionsfokus.

/Jonas

Välkommen på symposium

1-2 juni sjösätter vi ett nytt initiativ: Global Symposium on Women’s Entrepreneurship. Det bygger på det arbete som ESBRI gjorde under första halvan av 2000-talet tillsammans med de amerikanska forskarna bakom Diana-projektet. Det resulterade i ett nätverk av forskare som är intresserade av olika aspekter på kvinnors företagande.

Symposiet i juni genomförs av ESBRI, i samarbete med Tillväxtverket och VINNOVA samt med stöd från Regeringskansliet. Det utgör startskottet för det långsiktiga arbete som ska bygga ett globalt nätverk av ”thought leaders and action leaders” kring kvinnors innovation och entreprenörskap. I grunden handlar det om att dela med sig av erfarenheter och lära sig av varandra.

Under de två dagarna finns möjlighet att lyssna till, och diskutera med, en rad spännande personer. Bland annat kommer Divine Ndhlukula som 2011 utsågs till Årets Entreprenör i Afrika, och Laurie Fulton, USAs ambassadör i Danmark.

Vi kommer att diskutera erfarenheter av att bygga och finansiera tillväxtföretag, hur kvinnor som är företagare gör skillnad i olika länder och mycket mer. Vi kommer även att få ta del av hur olika privata och offentliga organisationer arbetar med de här frågorna.

Det blir två spännande dagar dit du är inbjuden. Anmäl dig senast 16 maj till pangpriset 700 kronor!

Har du idéer eller frågor? Hör av dig!

/Magnus

Workshop om kulturellt entreprenörskap

Nekku heter ett nätverk för entreprenörskap inom kulturella och kreativa utbildningar. Det ligger under regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, koordineras av ESBRI och finansieras av Tillväxtverket. Deltagarna i nätverket är lärare och utbildningsansvariga från högre utbildningar inom kultur, konst och kreativa näringar.

I slutet på förra veckan var det dags för nätverkets andra workshop. Vi befann oss på Inter Arts Center i Mazettis gamla chokladfabrik i Malmö. Frågor som diskuterades var bland annat hur man kan implementera entreprenörskap i konstnärliga utbildningar, praktikens roll i utbildningen och olika hjälpmedel för lärande.

Vi fick också besök av Ester Barinaga, som berättade om sin forskning om socialt entreprenörskap, men också om sina erfarenheter från att bygga upp ett socialt entreprenörsprojekt: Förorten i centrum. Här kan du ta del av en föreläsning som Ester Barinaga höll tillsammans med Malin Gawell i januari.

I Nekku ingår representanter från 17 lärosäten runt om i Sverige.

/Christina

Kraft i konsensus

Är just hemkommen från SSES Start-up day. En klart bra dag: intressanta möten och inspirerande talare!

Dagen inleddes av Frank Meehan, riskkapitalist på Hong Kong-baserade Horizons Ventures som investerat i bland annat Skype, Facebook och Spotify. Meehan kommer från Australien, men är nu baserad i London. Han har också både studerat och arbetat i Sverige.

Hans presentation handlade bland annat om Sverige och Stockholm som miljö för start-ups. En reflektion han gjorde var att svenskan är det språk som har flest ord för att hålla med. ”Man kan ha en timmes konversation med någon i Sverige utan att göra annat än att hålla med: ’just det’, ’precis’. I den strävan efter konsensus ligger också mycket av kraften här”, sa han.

Två andra talare var Vala Halldorsdottir och Sesselja Vilhjalmsdottir från Island. Efter ett eget företagaräventyr blev de så inspirerade att de reste runt jorden och intervjuade andra företagare om hur det går till att starta. Resultatet (som kommer snart) är filmen The startup kids.

Ett spår på förmiddagen handlade om crowdfunding och nätverkande. Daniel Daboczy från Fundedbyme berättade om kraften i crowdfunding, bland annat med den hypade hamburerrestaurangen Flippin’ Burgers som exempel.

Helene och jag som representerade ESBRI hann också med en hel del minglande. Tack alla som stannade till och pratade med oss!

/ Jonas

Kunskap lika viktigt som kapital

Magnus Henrekson, Leif Jakobsson, Jessica Polfjärd och Elisabeth Thand Ringqvist

I måndags gästade professor Magnus Henrekson, IFN, föreläsningsserien Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler – och mer innovativa – företag. Efter en inledande presentation diskuterade han frågorna med riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M) samt med Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling:

Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.

Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.

Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!

Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. Det som skulle bli en stor vante blir då mindre än en tummetott…

Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv. På webben hittar du även Magnus presentation och ett antal artiklar och publikationer inom området.

Läs gärna också Globe Forums artikel om föreläsningen.

Även Nya Affärer har skrivit om den.

Har du synpunkter eller kommentarer? Hör av dig!

/Helene

Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet? (del 2)

Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet? (del 1)

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse

Storsatsning på biomedicin

Regeringen gick i går ut med att de storsatsar på biomedicin i Mälardalsregionen. Science for Life Laboratory (Sci Life Lab), som från 2013 blir ett nationellt forskningsinstitut, kommer att drivas av Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Fokus kommer bland annat att ligga på att kartlägga sjukdomsorsaker, bidra till nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel.

Förutom regeringen går Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca in med pengar. Målet är att institutet ska sysselsätta cirka 1 000 personer och omsätta runt en miljard per år. En rätt diger satsning alltså.

Reaktionerna på nyheten har (som sig bör) varit blandade. Företrädarna för de fyra universiteten är såklart upprymda. Andra är mer försiktigt positiva och välkomnar satsningen, men menar samtidigt att den inte är tillräcklig. Mats Benner på Lunds universitet säger i en intervju med Sveriges Radio att det hela inte är mycket till nyhet, möjligen förutom just att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca bidrar med medel. Han varnar också för att Sci Life Lab ytterligare koncentrerar den här typen av forskning till Stockholm. Andra framstående forskningsmiljöer inom området riskerar därmed att halka efter.

Benner med flera menar att den nya institutsbildningen är en kompensation för Astra Zenecas nedläggning i Södertälje nyligen. Något som utbildningsminister Jan Björklund förnekar. Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, säger till Sveriges Radio om satsningen:

- Det är intressant och positivt att regeringen nu reagerar – jag hade önskat att man hade haft samma engagemang när man la ner lika många arbetstillfällen i Lund.

Enligt Jan Björklund är koncentrationen hela tanken med satsningen. I SVTs morgonsoffa i morse sa han att han ville ha mindre Jante i svensk forskningspolitik, och att det behövs spjutspetssatsningar som den här för att konkurrera globalt. Han vill även se förändringar i skattesystemet som gör det lättare att attrahera utländska forskartalanger till Sverige (alltså troligen en utvidgning av den så kallade expertskatten).

Diskussionen lär gå vidare. En sak som de flesta verkar överens om är att spelplanen inom biomedicinbranschen håller på att förändras, och att honnörsordet framöver kommer att vara samarbeten. Det skrev vi utförligt om i senaste numret av Entré. Regeringens satsning kan väl sägas vara ett exempel på ett sådant samarbete?

/Jonas

Fokus rankar Sveriges bästa högskolor

Nyhetsmagasinet Fokus har genomfört en undersökning som rankar Sveriges bästa högskolor. De fem som toppar rankningen är Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I undersökningen har man tagit hänsyn till 23 faktorer, som exempelvis: akademisk nivå på lärarna, internationella samarbeten, antal lärareledda undervisningstimmar, antal utländska studenter och andel kårmedlemmar. Resultatet presenterades i fredags.

Studieort, akademiska värden och socialt liv är faktorer som enligt undersökningen spelar stor roll för studenternas val av högskola. Undersökningen genomfördes efter ett utskick till 220 000 studenter, där 15 000 svar inkom.

I undersökningen presenteras även studenternas preferenser inom respektive utbildningsområde. Exempelvis väljer både samhällsvetenskapsstuderande och ekonomistuderande Handelshögskolan i Stockholm i första hand.

Men Fokus chefredaktör Martin Ahlquist är i sin ledare noga med att påpeka att resultaten framför allt visar vilken högskola studenterna själva väljer utifrån Fokus olika kriterier. Men att kriterierna de facto måste bestämmas av studenterna själva. Varför vinnaren blev ”elitskolan” Handelshögskolan i Stockholm som ”fostrar både direktörer och socialdemokratiska eliten” går att läsa mer om här.

/Christina