Kreativa entreprenörer står högt upp på behovstrappan

Jag var nyss på ett seminarium om kreativitetens betydelse som tillväxtmotor, med bland andra Almega som arrangör. Moderatorn Per Schlingmann inledde med att poängtera hur stor betydelse kreativiteten har för tillväxten. Sverige ligger etta på Global Creativity Index, men hur kan vi bli ännu bättre?

Man hade samlat ihop en namnkunnig panel: Christofer Sundberg, grundare och kreativ chef för Avalanche Studios, Viveca Sten, författare, Johan Wester, underhållare och grundare av film- och tv-produktionsbolaget Anagram, Ida Sjöstedt, modedesigner som har grundat och driver företaget Ida Sjöstedt Couture och Lotta Mårdlind, Art Director, Garberg.

Panelen var överens om att Sverige är ett kreativt land, men att det finns saker vi kan göra för att förenkla för dem som vill utveckla sin kreativitet i företagande. Systemet är helt enkelt inte riktigt riggat för den här typen av nya företag.

Christofer Sundberg menade att kreativitet inte uppskattas som det borde i Sverige. Här ses kreativitet lite som lek. I exempelvis USA är de kreativa yrkena mycket mer respekterade, och han hoppades att vi är på väg dit här också. För att nå dit måste vi lyfta upp de här näringarna, och visa att de skapar stora skatteintäkter, och inte bara hylla de individuella stjärnorna. Han ville också lyfta den tekniska undervisningen i skolan och avdramatisera programmering.

Lotta Mårdlind tyckte att vi i Sverige lider av dåligt självförtroende och att vi borde peppa upp oss lite som kreativt land. Vi måste se potentialen och själva tro på att den kreativa verksamheten kan ge resultat. En viktig faktor i Sverige är trygghetssamhället. Lotta ansåg att vi måste återuppbygga känslan av trygghet så att folk vågar vara kreativa.

Johan Wester poängterade att det behövs mer innovativa finansieringsmöjligheter för kreativa företag. Kulturpolitiken har ett föråldrat synsätt, där all kultur ska vara stödfinansierad. Nu när alla vill att allt ska vara gratis måste kulturskaparna hitta nya sätt att ta betalt på. Även om man bara ser det ur en affärsvinkel, borde fler inse värdet av kulturella näringar, menade han. Samtidigt är det viktigt att förklara vilka andra värden kulturen har för samhället, det blir för torftigt att bara prata ekonomi. Inte minst är det en demokratifråga. Han pekade också på den personliga tillfredsställelse som kommer ur att göra något kul, något som drivs av passion. ”Man är ganska högt upp på Maslows behovstrappa…”

Viveca Sten lyfte fram hur viktigt det är med skolbibliotek och musik i skolan. Det är så vi säkerställer att vi har kreativa individer i framtiden. Hon efterlyste också ett gifte mellan kultur- och näringspolitik, med införandet av en kulturnäringsminister. I nuläget skiljer vi på kulturen, som är tärande, och näringslivet, som är närande. Vi måste börja tänka på kulturella och kreativa näringar som just en närande sektor, som bidrar till ett bättre samhälle på sikt. Hon drog exemplet om filmatiseringen av hennes senaste bok under lågsäsongen i Sandhamn. Till ett litet samhälle med 89 bofasta på vintern kommer ett filmteam på 30-40 personer, som behöver boende, mat, transporter med mera. Och allt har sitt ursprung i Vivecas tankar kring vad som skulle hända om ett lik spolades upp på stranden i semesterparadiset. Det är lätt att tänka att kreativitet bara handlar om den besjälade konstnären som sitter och pysslar på kammaren. Men man måste se ringarna på vattnet, de som får sin utkomst av det första lilla pysslet, menade hon.

Ida höll med om att det är skolan det börjar, och att vi måste värna om de kreativa utbildningarna. Inte minst för att det är svårt att hitta kompetent personal i hennes bransch. Hon önskade att det skulle bli lite enklare att vara småföretagare, till exempel när det gäller att anställa. Vi behöver också visa på att även eget företagande kan innebära trygghet, man har större kontroll över sin egen försörjning än om man är anställd.

Panelen var enig om att det inte finns någon motsättning mellan kommersialism och kreativitet. Men att det kommersiella ibland har en dålig stämpel i kulturvärlden.

Läs mer om kulturella och kreativa näringar

/Jonas