Så hamnade Gotland och Jämtland i innovationstoppen

Martin Andersson, Håkan Ylinenpää och Hans Lööf.

I tisdags lanserade vi rapporten ”Det innovativa Sverige 2. Innovation och attraktion i stad och på landsbygd”. Vi smög igång lanseringsdagen med ett frukostseminarium för inbjudna policyaktörer, och på eftermiddagen arrangerade vi ett större, publikt evenemang.

Rapporten är skriven av 13 forskare från tre VINNOVA-finansierade forskningscentrum, och utgiven av ESBRI och VINNOVA gemensamt. Under tisdagens lanseringsbegivenheter medverkade en författare från varje forskningscentrum, nämligen professorerna Martin Andersson, CIRCLE, Hans Lööf, CESIS, och Håkan Ylinenpää, CiiR.

Hans Lööf fick förtroendet att inleda och runda av båda evenemangen. Han lyfte fram hur viktigt och spännande ämnet är, men också hur svårt det var att sätta sig in i. ”Hur skriver man om attraktivitet? Det kan tyckas trivialt, men blir svårt när man ska gå in på djupet”, sa han och berättade att de tog utgångspunkt i staden Nogales som delas i två halvor av ett stängsel. Den norra halvan, som ligger i USA, har en medelinkomst på runt 30 000 dollar om året. I södra Nogales, som ligger i Mexiko, är medelinkomsten en tredjedel. En av de stora skillnaderna här är givetvis just vilka länder stadshalvorna tillhör. Men liknande exempel finns inom samma länder, och även regioner. Vad är det då som gör en region attraktiv – för människor och företag?

I Sverige är skillnaderna inte lika påtagliga som i många andra områden, men de finns likväl. En tydlig skiljelinje går till exempel mellan storstad och landsbygd. I storstäderna samlas kunskapen, och därmed dras företagen dit. De många attraktiva jobben drar till sig högutbildade människor, som i sin tur lockar dit ännu fler företag, i en ständigt uppåtgående spiral av dubbelriktat samband. Andra fördelar med storstaden är att det finns mer kapital, och en större mångfald av olika näringsgrenar.

Kan vi bara glömma landsbygden då, eller? Nja, riktigt så enkelt är det såklart inte. Sveriges tre storstadsregioner, och särskilt Stockholm, må vara våra nationella innovationsmotorer, men innovation kan uppstå även på landsbygden. Kunskap filtreras nedåt i den urbana hierarkin och fångas successivt upp och vidareutvecklas av mindre regioner.

Många av faktorerna som påverkar rörlighet av kunskap och människor, och i förlängningen attraktion, är svåra för policy att styra, poängterade Martin Andersson. I slutändan handlar det om 1 000-tals individbeslut, varav många inte går att policyplanera. Vart en nyutexaminerad student bestämmer sig för att flytta, exempelvis. Eller om någon väljer att knoppa av ett företag och starta ett nytt, och i så fall på vilken ort. Avknoppningsföretagandet är för övrigt ungefär lika starkt över hela landet, den stora skillnaden ligger i vilken typ av företag som startas. När det gäller kunskapsintensiva tjänster till exempel, är det storstaden som ligger längst fram.

Själva metoden hur man mäter innovation spelar också in. Det vanligaste är att fokusera på innovationer som är helt nya för världen och att mäta med hjälp av patent. Håkan Ylinenpää slog ett slag för att vi även måste uppmärksamma innovationer som kanske inte är helt nya för världen, men ändå nya för en viss region eller för ett företag. Men då behövs nya mätmetoder, något som utvecklas och lyfts fram i rapporten. Och som ger resultat som möjligen kan höja något ögonbryn. Nämligen att Jämtland och Gotland placerar sig i innovationstoppen, tillsammans med Stockholm.

I eftermiddagens seminarium medverkade även Göran Marklund, direktör och ställföreträdande vd på VINNOVA, Jennie Nilsson (S), ordförande i näringsutskottet, och Hans Rothenberg (M), ledamot i näringsutskottet.

Här har vi samlat allt om rapporten och lanseringen. Du kan ladda ner rapporten i sin helhet, och titta på webb-tv från eftermiddagens presentation.

/Jonas