Studenter sprider tekniken

Är ute i Kista i dag på Sweden ICT Week. Fredagens tema är Innovationer, entreprenörskap och samhällsnytta. Dagens huvudtalare, Innovationsbrons koncernchef Peter Holmstedt, lyfte fram att vi måste prata mer om entreprenörer och företagare i alla sammanhang. Och att det inte är en självklarhet att forskare ska bli entreprenörer. Forskarna behövs för att skapa fler idéer.

Jag håller med honom och kommer att tänka på en intervju jag gjorde för några år sedan med Sue Birley, en av de främsta entreprenörskapsforskarna i världen och tidigare professor vid Imperial College i England. Nedan ett utdrag från den artikeln:

”Steget för en framgångsrik forskare att bli entreprenör är enligt Sue Birley kortare än man tror.

- Den framgångsrike forskaren har en hel del av de färdigheter och attribut som en framgångsrik entreprenör har; vision, kreativitet, förmåga att tänka lateralt, förståelse för hur en vision realiseras, en tro på sig själv och en orubblig beslutsamhet.

Men hon tycker samtidigt det är skönt att de flesta forskare är bitna av forskningen. De behövs för att driva fram nya idéer som är kommersialiserbara.

- Jag tror att vi knappast vill att våra främsta vetenskapshjärnor ska bli företagsledare. De ska göra det de är bäst på, nämligen att forska, säger Sue Birley.”

Låt oss ha detta i åtanke när vi diskuterar kommersialisering från universitet och högskolor. Det handlar kanske snarare om att det måste finnas många olika modeller för kommersialisering. Vi får heller inte glömma att de studenter som kommer ut från universitet och högskolor är de främsta bärarna av den senaste kunskapen. Där har vi den breda teknikspridningen som sällan lyfts fram!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Även i Jante-land måste vi få misslyckas

”Om jag hade fötts 30 år tidigare hade jag varit entreprenör.” Det sa John Sculley, mest känd för att ha varit vd för PepsiCo och Apple Computer, i går på ett seminarium i Stockholm, arrangerat av Ernst & Young.

När Sculley, som föddes 1939, skulle ut på arbetsmarknaden var det ingen självklarhet att starta och bygga företag. I stället var det de stora företagen som gällde. Men i dag är en av de goda sakerna med USA att entreprenörer frodas där, menade Sculley. Och att misslyckanden ses som en del av lärandet. Det ger en frihet att ta risker. En av Sculleys poänger var att även vi européer kan skapa ett sådant företagsklimat.

Jag har tidigare i bloggen lyft fram att vi måste öka toleransen för misslyckanden. Inom kort får vi på ESBRI besök av professor Bill Gartner som myntat begreppet ”misslyckas framåt”. 2 oktober ger han en Estradföreläsning med rubriken: ”The American dream vs. Jante: On entrepreneurship in the US and Sweden”. Missa inte den!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Makutsis lektion i nyföretagande

När jag kommit halvvägs i den fjärde boken om detektivbyrån i Botswana fastnar jag för nedanstående stycke. Bakgrunden är att Mma Makutsi har arbetat för att starta en egen verksamhet vid sidan av sitt arbete som assistent på detektivbyrån och garaget:

”If all businesses were as easy, she reflected, then the road to plutocracy would be simple indeed. What made it so simple and so painless? The answers might form the kernel of a school essay: a good idea; a niche in the market; low start-up costs; and what is perhaps most important of all, a willingness to work hard.” (sid 110 i The Kalahari Typing School for Men av Alexander McCall Smith)

Visst är det en bra beskrivning av vad som är viktigt när ett företag startas? Inte minst detta med att arbeta hårt. Det kan nog alla som driver företag skriva under på.

När jag lägger från mig boken inser jag att böckerna om Damernas Detektivbyrå i mångt och mycket handlar om småföretag: deras villkor och det ansvar som småföretagare känner. Det handlar även om konkurrens, om att leverera nytta för kunder och om hur personalfrågor ska hanteras. Tänk på det när du läser någon av böckerna!

Ligger du vaken om nätterna?

Så var hösten igång efter en otroligt härlig sommar. Tänkte börja bloggen igen – just med några reflektioner från sommaren.

Under förspelet till årets valupptakt, det vill säga Almedalsveckan i början av juli, utropades småföretagen till räddare av Sverige och jobben. Politiker från samtliga partier och intresseorganisationer av olika slag – alla hade de småföretagen högt upp på dagordningen.

Och visst är det bra att detta lyfts upp, för det som det inte pratas om finns ju inte, eller hur!

Men problem kvarstår. Många gånger är det som att småföretag är något som existerar utan människor, det vill säga företagaren eller företagarna bakom företaget finns inte med i diskussionen. I DI (7 juli 2006) fanns en intervju med Olof Stenhammar. I den uttrycker han att politiker har dålig förståelse för entreprenörernas villkor.

Kan inte annat än att hålla med, men vill bredda det till att det i samhällsdebatten generellt är för dålig förståelse för den betydelse entreprenörer och entreprenörskap har för tillväxten.

Lyssnade på Greger Hagelin, grundaren av WESC, igår i IPoden (han sommarpratade 4 juli).

Förutom att det var kul att höra om hans tid som skateboardare i Kalifornien, pratade han om entreprenörskap och entreprenörens villkor i Sverige. Där berörde han något som sällan diskuteras när det gäller företagarens vardag, nämligen när det går dåligt. När företagaren ligger vaken om nätterna och undrar om lönerna kommer att kunna betalas. Eller om det är dags att ge upp och gå i konkurs, eller inte.

Frågan efter Almedalen blir: Hur många av dem som sjunger småföretagens lov har själva legat vakna på nätterna och oroat sig för nästa löneutbetalning?

Troligen inte speciellt många! Så visst finns det mycket mer att göra för att öka förståelsen för såväl de villkor som företagare lever under, som den betydelse deras satsningar har för oss alla.

Under hösten fortsätter vi på ESBRI vårt arbete med att bidra till en ökad förståelse på vårt sätt. Det blir nya öppna Estradföreläsningar, fler nummer av tidningen Entré och inte minst Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Språkets makt över tanken

I det senaste numret av Entré, den tidning som vi ger ut på ESBRI för att popularisera forskning inom entreprenörskap, innovation och småföretagande, reflekterar jag över språkets makt över tanken (läs även inlägg nedan). Vill dela med mig av den texten även här i bloggen:

"Har ni tänkt på vilken kraft och makt språket har över vad vi tänker, tycker, gör och känner? Ibland brukar jag på skämt, med en underton av allvar, säga till den närmaste omgivningen: se bara hur språket i Sveriges nationalsång präglar tänkandet och den offentliga diskussionen i vårt land.

En strof är: ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat Ditt namn flög över jorden. Jag vet att Du är och Du blir vad du var”. Fundera på den ett ögonblick…

Är det så att vi alla är, mer eller mindre, fast i vår historia? Att vi ”tronar på minnen”, hellre än ser nutiden som den är och tar oss an de utmaningar som finns i framtiden? Jag tror att det kan vara fallet för mångas självbild – såväl för individer som för organisationer. Och för länder.

En annan strof från nationalsången är: ”Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.” Kan den möjligtvis förklara vår ambivalens till EU och globaliseringen?"

Sommaren ger förhoppningsvis tid för reflektion och eftertanke. Ett mål kan vara att identifiera vilka ord som ska bytas ut efter semestrarna - för att vi ska förändra våra tankar och handlingar!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Redan de gamla kineserna

Jag har tidigare kommenterat hur viktigt det är för entreprenörskapet att tillåta misslyckanden. Om vi ser nyföretagandet som experiment, blir detta med misslyckande mycket enklare, och ganska självklart.

Sinnebilden av experiment är att vi måste pröva oss fram. Går det inte första gången, prövar vi igen. Men då med lärdomen från det föregående experimentet - vi gör det lite annorlunda. Fungerar det inte då heller, kanske vi prövar ytterligare en gång, och till sist får vi till det (förhoppningsvis!).

Alltså, misslyckande ses som en naturlig del av det experimentella lärandet. Och så borde det vara även inom företagandet.

Anledningen till att misslyckandet har fått en så negativ klang beror nog till mångt och mycket på vår förståelse för språket. Vi måste försöka inse att misslyckandet även kan vara något positivt - i det långa loppet.

Det här med språk och ordens betydelse för hur vi ser på saker och ting, berör jag även i ledaren i senaste numret av ESBRIs tidning Entré. Där diskuterar jag hur orden i Sveriges nationalsång påverkar, eller har påverkat, vårt tänkande.

Till sist några inspirerande citat kring misslyckande, som kanske kan få oss att ändra vår förståelse för begreppet:

”Success is to go from failure to failure without the loss of enthusiasm”
Winston Churchill

"Fallor ergo sum" ("Jag gör misstag, alltså lever jag")
Kyrkofadern Augustinus

”Failure is victory”
Kinesiskt ordspråk

Redan de gamla kineserna visste alltså…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Misslyckas framåt!

I mitt förra inlägg skrev jag att vi i Sverige borde bli bättre på att hylla våra entreprenörer som hjältar. Ibland hjälper media till att göra hjältar av entreprenörer (se bara under it-bubblan). Men jag får även känslan av att journalisterna nästan lika ofta bara väntar på att hjältarna ska falla. Så att de kan göra ännu större reportage om deras misslyckanden!

Och då ser vi dem inte som hjältar längre...

Detta är ett fundamentalt fel. Misslyckandet är i sig ett lärande. Så oavsett om entreprenörernas risktagande resulterat i ett företag som tjänar pengar eller inte, så ska vi se dem som hjältar. Och dessutom önska dem lycka till i nästa försök. Världen är full av företag vars grundare ”misslyckats” både en och två gånger, men till sist fått till det!

Så nästa gång någon i omgivningen faller och skrubbar knäna, uppmuntra och säg att nu prövar vi igen.

Lästips: Artikel på ESBRIs webbplats där professor Bill Gartner porträtteras. Han har myntat begreppet ”Fail forward”, som syftar just på vikten av att tillåta misslyckande bland entreprenörer. I ESBRIs Kunskapsbank finns även fler artiklar om detta och andra ämnen som rör entreprenörskap, innovationer och småföretagande.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

”Från jante till hjälte”

För en kort tid sedan kom ett tjockt magasin på posten. Skrälligt gult och med titeln ”Made in Sweden – Från jante till hjälte”. Några unga entreprenörer från Halland står bakom projektet. De ville träffa ”coola och framgångsrika entreprenörer i Sverige för att se hur de egentligen är”. Målet är att visa, framförallt ungdomar, en annan bild av företagande och att det finns många förebilder i vårt land.

I magasinet samsas en intressant och kul blandning av ”entreprenörer”. I det här fallet blir det en extremt bred definition av begreppet entreprenör. Det handlar om ett antal personer som har gjort något inom allt från sport till att vara finansmatadorer. Oavsett är det trevlig läsning med en rad färgstarka personporträtt (lite fler ungdomar som hjältar hade gjort det hela ännu trevligare).

Jag håller med om att vi måste bli bättre på att uppmuntra hjältarna. När våra idrottsstjärnor vinner VM eller OS samlas tusentals – ja, upp till tiotusentals – människor för att fira detta. Och visa sin uppskattning.

Borde vi inte ha samma inställning till de människor som enskilt eller i team startar och bygger upp ett framgångsrikt och lönsamt företag? Vi behöver ju inte nödvändigtvis stå på torget och vifta med flaggor, men ändå - något åt det hållet kanske inte vore så dumt...

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskapet finns redan i sandgropen

När solen nu, om än lite tveksamt, vaknar till liv, åker också kulpåsarna fram. Många skolbarn ägnar rasterna åt olika former av kulspel. På vägen till skolan häromdagen kom jag och Viktor, min son på 7 år, att prata om detta. Jag undrade lite försynt hur det gick med kulspelet. Jo då, det gick väl rätt bra. Han vann ibland och förlorade ibland.

Viktor tycker extra mycket om att ställa upp ”pyrrorna” eller ”dankar” av olika storlekar, för då kan man bestämma hur långt ifrån den som ska kasta får stå. Ju fler kulor, eller ju mer värdefull dank (stor eller fin är kriterierna), desto längre bort måste de som vill kasta stå.

Om man inte får några kunder, det vill säga om de tycker att de måste stå för långt bort från den presumtiva vinsten, får man helt enkelt göra erbjudandet mer intressant. Antingen genom att göra avståndet kortare, eller genom att ställa upp fler eller mer värdefulla kulor.

Sedan kan man även jobba åt någon annan och på så sätt tjäna ihop kulor om man inte har några med sig hemifrån just den dagen.

En ganska väl utvecklad verksamhet alltså, med regelverk och överenskommelser liknande de som finns i affärsvärlden.

Detta fick mig att börja fundera på behovet av entreprenörskap i grundskolan. Ofta förs diskussionen om att vi måste föra in entreprenörskap så långt ner som möjligt i grundskolan.

Undrar om frågan kanske är fel ställd. I stället bör vi kanske fråga oss: hur ska vi undvika att ta bort det entreprenörskap och den intuitiva förståelse för marknadsekonomin som våra barn verkar ha redan från början!

Det kanske inte är mer komplicerat än så med företagandet och förståelsen för hur arbete fungerar? Eller…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Helgens bästa recept - för tillväxt!

Häromdagen avslutade vi vår konferens ”The First Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs”. Entreprenörer, rådgivare till entreprenörer, finansiärer, forskare och policymakare från 15 länder samlades och diskuterade tillväxtstrategier.

En av huvudtalarna var professor Myra Hart från Harvard Business School. Hon delade med sig av erfarenheter från sin forskning, men även från att ha varit en av grundarna till Staples, en kedja affärer med kontorsmaterial i USA.

Till konferensen hade hon tagit fram ett nytt recept för framgångsrikt företagande som jag vill förmedla:

Ingredienser:
1 lysande koncept (great concept)
1 skalbar affärsmodell (scaleable business model)
1 praktiskt orienterad ”handlingsplan” (practical operational plan
1 nypa inspiration (pinch of inspration)
2-3 dedikerade teammedlemmar (committed partners)
koppar med pengar (cups of Cash)

Tillvägagångssätt:
Kombinera alla ingredienser i en bransch med hög tillväxttakt
Rör om grundligt
Låt vila över natten (eller längre)
Knåda omsorgsfullt
Baka en i ”pre-heated” ekonomi
Smaka av ofta
Garnera med optimism och entusiasm
Servera frikostigt

Tänk på att precis som med vilket annat bra recept, så:
- blir resultatet aldrig det samma vid olika tillfällen
och
- får erfarna kockar för det mesta ett bättre resultat.

Det jag vill tillägga till Myra Harts recept är att förutom en nypa inspiration krävs litervis av vätska (svett!). Mycket hårt arbete alltså!

Mer om konferensen kommer att läggas ut på ESBRIs hemsida efterhand.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI