Brand new blir brand used

Mats Williander och Thomas Nyström.

Häromdagen arrangerade vi den sista – välbesökta – Estradföreläsningen för våren. Vi hade bjudit in Mats Williander och Thomas Nyström för att presentera sin forskning om cirkulära affärsmodeller.

Under föreläsningen framhöll de vikten av att ändra vårt konsumtionsmönster. Med dagens tillväxt ökar resurskonsumtionen – och därmed avfallet – lavinartat. I en traditionell linjär affärsmodell gäller det att maximera vinsten vilket medför att billiga produkter med kort hållbarhet tillverkas i låglöneländer. När de går sönder är det oftast dyrare att reparera än att köpa nytt, och då köper man såklart en ny produkt.

I en cirkulär affärsmodell är avsikten istället att återanvända så mycket värde som möjligt i produkterna. Man kan återanvända, renovera, återtillverka och slutligen mala ner dem och tillverka nya varor.

Föreläsarna menar att vi behöver uppnå en resurseffektivisering på 80 procent, och det är faktiskt görbart. Men då behövs en förändring av kundernas sätt att tänka. Vi måste acceptera en affärsmodell där man som kund får tillgång till en produkt, istället för att köpa den och äga den.

Redan i dag finns framgångsrika former av delandeekonomi, ett exempel på en sådan modell är bilpooler. Men när förarna inte är ägare finns en risk att de är ovarsamma. Då kan slitaget på bilarna öka och det blir nödvändigt att byta ut dem snabbare än om de var privata fordon. Om man kunde tillhandahålla mer hållbara bilar skulle resursutnyttjandet bli mycket effektivare.

Att gå från linjärt till cirkulärt kräver ofta ganska mycket av företaget. Dels behövs logistik för att hantera återflöden, dels fler anställda för att återanvända produkterna. Det kan bli kostsamt. Men skatteväxling i form av högre skatt på råvaror och lägre skatt på arbetskraft skulle kunna lösa det problemet.

Det finns även andra utmaningar med cirkulära affärsmodeller. Kunderna ändrar beteende och produkten blir omodern eller onödig. Teknologier ändras också i en rasande takt och medför att det till sist inte går att använda produkterna längre. Men genom att öka kunskapen om utmaningarna och möjligheterna med en cirkulär affärsmodell kan man hitta lösningar för problemen.

Nyström och Williander bjöd in tillverkningsföretag att ingå i ett nytt projekt: ”Designmetoder för estetiskt, funktionellt, tekniskt, socialt och ekonomiskt adaptiva produkter”. Låter det intressant? Mejla thomas.nystrom@viktoria.se om du vill veta mer.

Jag hoppas att det går snabbt och smidigt att ställa om till cirkulära affärsmodeller och säger som föreläsarna sa avslutningsvis: ”Det är bråttom”. De här förändringarna kan ge oss en tidsfrist för att lösa miljöproblemen. Men tillväxten kommer ändå att orsaka stora problem i framtiden så ”keep up the good work”!

Vill du se hela den spännande föreläsningen? Den finns nu i vårt webb-tv-arkiv

/Helene

Cirkulära affärsmodeller – möjligheter och utmaningar för svensk tillverkningsindustri

Cirkularitet och bubbelmingel

På tisdag kör vi vårens sista Estradföreläsning, och om du är nyfiken på det här ”cirkulära” som alla pratar om tycker jag att du ska anmäla dig. Föreläsare är forskarna Thomas Nyström och Mats Williander från Viktoria Swedish ICT.

De kommer att reda ut begreppen kring buzzwords som delandeekonomi, collaborative consumption, cirkulära affärsmodeller och återvinning. Förhoppningarna är stora, men kan den cirkulära ekonomin verkligen greja fler jobb, högre resursproduktivitet, starkare konkurrensförmåga och ekonomisk tillväxt – samtidigt? Och är det cirkulära alltid bra för miljön?

Jag pratade med Mats Williander när han hade disputerat 2006. Det blev en lång och intressant intervju om ”förgröning” inom fordonsindustrin som resulterade i artikeln ”Grönt är skönt – men innovationerna går trögt”. Det ska bli intressant att höra om trögheten har gett med sig efter snart tio år!

Efter att vi fått oss en dos forskningsbaserad kunskap vankas det bubbel och vårmingel. I dagsläget har vi över 140 anmälda, men vi kan alltid klämma in några till…

/Åse

Medicinsk innovation segrade i öst

Venture Cup höll sina regionfinaler runtom i landet 12 maj.

I tisdags kväll arrangerade Venture Cup Öst sin regionfinal i trevliga Grünewaldssalen, Konserthuset. Under kvällen tävlade åtta team inom fyra kategorier: Life Science & Teknik, Miljö & Energi, Människa & Samhälle och Webb, Mjukvara & Media (två bidrag per kategori). Sedan korades en vinnare per kategori. Dessutom belönades en vinnare med ytterligare 80 000 kronor. Det är den affärsidé som juryn tycker bäst om.

Totalvinnare blev Ortrud Medical som utvecklat ett stasband som ska underlätta för sjuksköterskor att sticka patienter. Ortrud Medical var också min personliga favorit. De erbjuder en enkel produkt som löser ett konkret problem. Att sticka patienter kanske låter som en väldigt ”basic” teknik inom medicin, men årligen misslyckas 6 miljoner stick – bara i Sverige. Under Ortrud Medicals pitch fick vi en liten demonstration om hur deras produkt (banden) ser ut och hur de användas. De var jätteduktiga på att pitcha, de gjorde det på ett enkelt men mycket effektivt sätt.

Alla kategorivinnarna från de fyra Venture Cup-regionerna har chans att ta sig vidare till Sverigefinalen i Stockholm den 10 juni. Missa inte det här spännande evenemanget.

Alla tävlande var duktiga, men tyvärr kan inte alla gå vidare i tävlingen. Men jag hoppas att de alla kommer att lyckas med sina affärsidéer. En av dem är Nutrigo, ett väldigt karismatiskt startupteam som erbjuder nyttig mat runtom i stan med hjälp av cykelsäljare. Hoppas att vi ses!

/Jelena

Bland studsmattor och dinoägg

Hur lång är världens längsta buss? Vilken är världens största gräsmatta? Var finns världens största studsmatta? Vem har världens största öga?

I förra veckan hade jag en lyxig heldag på mitt barns förskola. Jag blev pepprad med frågor. 5-6-åringarnas vetgirighet tog liksom aldrig slut. Och frågorna var så svåra att jag var tvungen att svara ”jag vet inte” titt som tätt. En unge kollade på mig och sa lite besviket: ”Men… du har väl gått i skolan?” Det har jag förstås. Men jag har inget minne av att vi fick läsa så mycket om världens största studsmattor…

Den här förskolan är verkligen toppen. Pedagogerna sätter projektteman utifrån barnens intressen. Barnen får själva formulera frågeställningar, söka information och pröva sina hypoteser. Jag har aldrig hört ordet ”entreprenörskap” nämnas på förskolan, men det känns som att arbetssättet ligger mycket nära det entreprenöriella lärandet.

Under våren tog förskolegruppen avstamp i några barns stora intresse för fossiler, och har via det lärt sig om bland annat dinosaurier, däggdjur, grottmålningar, blodpest och Bellman. De har besökt muséer, studerat naturen, skapat nedfrysta dinoägg, frågat experter, gjort forntidsfilm, spelat teater och blivit guidade i Gamla Stan. Projektet som startade i frågan ”Hur började livet på jorden?” har nu mynnat ut i ”Hur levde man i Stockholm förr i tiden?” Det ska bli mycket spännande att gå på vårvernissage och se vilka svar som barnen har jobbat fram.

Efter sommaren börjar min unge i skolan, och jag tänker på det som Bengt Johannisson brukar säga: Att skolan dödar barnens medfödda entreprenöriella förmågor. En otroligt deppig bild! Jag håller tummarna för förändring i rätt riktning. Och jag hoppas att den nyfikenhet och kunskapstörst som barnen har med sig in i grundskolan ska räcka en bit in på mellanstadiet, åtminstone.

/Åse

Rallystyr dig upp på banan igen!

Annika Falkengren på Women in Business.

Evenemangen duggar tätt i april/maj. Förra onsdagen besökte kollegan Jelena och jag varsitt evenemang ute på Stockholms universitet. Jelena deltog i Women in Business på eftermiddagen, och jag i Starta eget-dagen senare på kvällen.

Under eftermiddagsevenemanget fokuserade talarna på digitalisering. En av talarna var Annika Falkengren och hon menade att allt som kan digitaliseras kommer att göra det. Det gäller att tänka framåt och vara kreativ för att hänga med i utvecklingen.

Hon gav tre karriärtips till deltagarna: Att alltid vara sig själv, att hitta det man verkligen vill göra och att se långsiktigt på karriären.

Under Starta eget-dagen berättade några olika företagare om hur de gått tillväga och delade med sig av sina framgångsrecept.

Tobii OEM Solutions arbetar med eyetracking – ögonstyrning, helt eller delvis med hjälp av ögonen. Det finns många olika användningsområden för ögonstyrning och funktionshindrade har stor nytta av tekniken. Oscar Werner menade att det är viktigt att bete sig som en rallyförare i sitt entreprenörskap. Sluta aldrig styra även om det ser mörkt ut. Det sista vridet på ratten kan göra att man är på banan igen. Det finns alltid nya möjligheter och det gäller att vara kreativ.

William Hamilton har startat företaget Mimerse som med hjälp av virtual reality erbjuder stöd vid behandling av fobier. Det fungerar så att man gradvis utsätts för exempelvis spindlar i en virtuell verklighet. De kroppsliga reaktionerna visar att metoden fungerar på samma sätt som om man skulle ha träffat på riktiga spindlar. Jättespännande! Hamilton rådde alla att inte ge upp för tidigt, allt tar mycket längre tid än man har tänkt sig.

Sigrid Therapeutics planerar att lansera en medicinteknisk produkt som hjälper överviktiga kvinnor att gå ner i vikt. Produkten består av kisel med en specifik sammansättning som gör att fett tas upp i tarmen och förs ut ur kroppen. På så sätt åstadkommer man en prisvärd metod utan biverkningar. Sana Alajmovic har grundat företaget, och hennes råd till andra som är sugna på att starta eget är följande: man ska vara medveten om att det är läskigt att starta företag, det är ryckigt och svajigt – men det är bara att köra.

Jiddr är en interaktiv podcast där barn och ungdomar kan skapa samtalsrum och ställa frågor till andra i sin egen ålder. Eller till vuxna. Var femte barn växer upp i en missbrukarfamilj och många ungdomar kan inte bo kvar hemma. Då kan det vara en stor hjälp att veta att man inte är ensam och att det finns möjlighet att prata med andra med liknande erfarenheter. Grundaren Josefin Wahlbergs främsta råd var att ta hjälp av en inkubator. Skaffa ett stort nätverk och berätta om de idéer man har. Testa dem på omgivningen.

Har du kanske en affärsidé i byrålådan om du inte vet hur du ska gå vidare med? Bolla med andra i ditt nätverk så kanske du kommer till skott!

/Helene

När nödvändighet blir till möjlighet

Att det finns utmaningar inom arbetsmarknadsområdet i Sverige kan nog de flesta skriva under på. En sådan utmaning är att utrikesfödda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En ny rapport från Fores visar hur företagande kan bli en väg in för fler.

Rapporten ”Att skapa egna möjligheter – hur bättrevillkor för företagare kan lyfta integrationen” är författad av Nima Sanandaji och presenterades på ett lunchseminarium i går. Nima poängterade att ett ökat företagande bland utrikesfödda inte bara kan minska arbetslösheten, det kan även innebära en ekonomisk och social klassresa – både för företagarna själva och för andra. Utrikesföddas företag växer nämligen snabbare än andra företag och verkar ofta i personalintensiva branscher. Det innebär att de skapar många jobb. I första hand för andra utrikesfödda, men i ett senare skede även för infödda. För det är inte ovanligt att det som från början var ett sätt för en individ att ta sig ur arbetslöshet växer till något större. Det nödvändighetsbaserade företagandet blir möjlighetsbaserat.

Så, hur får vi då fler utrikesfödda att satsa på företagande? Nima Sanandaji tror inte på riktade insatser, utan menade att det mest effektiva är generellt bra förutsättningar för företagande i samhället. Dels menade han att de riktade satsningarna inte fungerar, dels att de är diskriminerande mot infödda företagare. Han lyfte också fram att det finns en risk att samhället pushar in individer i företagande som kanske inte borde vara där.

Inbjudna att kommentera rapporten var Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet, Maroun Aoun, vd för stiftelsen Internationella företagare i Sverige, IFS, och Elisabeth Svantesson (M), integrationspolitisk talesperson.

I stort var de överens med Nima om att bättre generella regler för företagande är positivt för alla, även utrikesfödda. Men de tyckte även att det behövs en del mer riktade insatser. Som Maroun Aoun uttryckte det: ”Generella åtgärder i all ära, men jag tror inte att Alvedon botar alla sjukdomar. Det finns en vilja bland många utrikesfödda att starta företag. Vi måste ge dem samma plattform att starta ifrån som infödda, och hjälpa dem att gå vidare med sin tanke att starta eget.”

Elisabeth Svantesson höll med och lyfte bland annat fram SFI-utbildning med inriktning mot företagande, och företagsinformation på olika språk som två bra stödåtgärder.

Seminariet går att se i sin helhet på SVT Forum

Läs mer om företagande bland utrikesfödda på ESBRIs temasida.

/Jonas

Start a company – change the world!

Around 1000 people gathered last Saturday at Startup Day, an annual event organized by SSES.

Last Saturday, Helene and I visited Startup Day, an annual event organized by Stockholm School of Entrepreneurship (SSES). SSES once again did a great job of delivering exceptional content to a very diverse crowd of roughly a thousand (!) visitors. ESBRI was represented at the exhibition area, together with other collaborative partners of the event. Our plan was to check out some of the sessions, but due to the fact that a great deal of interesting people wanted to come and talk to us, we spent most of the time at our booth.

However, I am very glad that we didn’t miss the session ”Activism in entrepreneurship” by Fredrika Gullfot, the founder and CEO of Simris Alg. They grow algae and produce natural food products and health supplements. By sharing her company’s story, Fredrika explained how we can empower change through entrepreneurship.

She brought up the example of industrial trawl fishing that is literally cleaning out the waters of the world using huge nets. Besides having an adverse effect on nature, this practice poses a serious threat to people who depend on fish for food. And the irony of the situation is that the fish caught in this way is mostly used for the production of Omega-3 food supplements. Simris Alg plans to tackle these industrial practices by deriving Omega-3 acid from algae that they grow in a sustainable way. According to Fredrika, Simris Alg is revolutionizing the way of obtaining Omega-3 acid and is prepared to take over the traditional fish oil market.

Fredrika reminded us that the role of entrepreneurship goes far beyond mere business opportunity and economic benefit. She argues that it is at the core of entrepreneurship to empower industries and consumers to switch to better and more sustainable practices and products.

She concluded the lecture with a very inspirational message to the audience: ”Be the change you want to see in the world. Start a company.”

/Jelena

Vi kan aldrig konkurrera med pris

Klas Wåhlberg, Vd Bombardier, Björn O. Nilsson, vd IVA, Karin Röding, rektor Mälardalens högskola, moderator Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, Ola Asplund, analyschef IF Metall, Eva Wigren, chef industriell utveckling, Teknikföretagen och Mikael Dahlgren, forskningschef ABB Sverige deltog i en panel som diskuterade nyindustrialisering.

I tisdags besökte jag Sveriges Innovationsriksdag i Västerås. Det är en tvådagars mötesplats för dialog och erfarenhetsutbyte om innovationsbaserad näringslivsutveckling som arrangeras årligen av SISP.

Sverige har alla förutsättningar för en fortsatt bra internationell konkurrenskraft. Vi har ett starkt näringsliv. Dessutom har vi ledande forskning inom akademi, olika institut och i den privata sektorn. Men den ökande globala konkurrensen ställer allt högre krav på samverkan, innovation och högt värdeskapande – det som kallas nyindustrialisering.

I sitt inledningstal betonade statsminister Stefan Löfven vikten av innovationer. Men ännu viktigare är att innovationerna verkligen når sin marknad. Vi måste fokusera på hela förloppet från idé till marknad, och samtidigt ta hänsyn till både ekonomi och miljö. Det är viktigt att öka tillgången på både riskkapital och rådgivning, menade Löfven.

Vi måste också bli bättre på att ta vara på resurserna i skolan. Med rätt förutsättningar har vi en fantastisk grogrund för kreativitet och nya sätt att arbeta när elever med olika bakgrund möts.

Med dagens befolkningsökning har vi snart fem miljarder människor som tillhör medelklassen i världen. De kommer att vara intresserade av svenska varor och det måste vi ta vara på. Vi kan aldrig konkurrera med pris, men vi kan konkurrera med kvalitet och forskningsbaserad kunskap, avslutade Löfven.

Programmet fortsatte med många intressanta talare både från akademin och näringslivet. Jag tog fasta på några saker som sades under eftermiddagen, och ett genomgående tema var vikten av flexibilitet.

Skolan behöver förnyas och anpassa sig till omvärlden, hela vägen från grundskolan till universiteten. Företag behöver flexibilitet för att finnas kvar på en snabbt föränderlig marknad, och arbetskraften behöver flexibilitet för kunna ställa om sig till nya förhållanden.

Automatisering och robotisering medför nya arbetsuppgifter, men behöver inte vara negativt. Ett bra produktionssystem har en väl fungerande balans mellan automatiserade robotar för rutinartade arbetsuppgifter och människor för att hantera oförutsedda situationer.

Jag vill speciellt lyfta fram två företag som kändes väldigt nytänkande och kreativa:

Zoomability tillverkar terränggående rullstolar. Företagets vd Björn Larsson berättade om stora utmaningar när rullstolarna skulle lanseras i Sverige. Våra regelverk avseende upphandlingar gjorde att landstingen inte kunde köpa in produkterna och erbjuda dem gratis. Stolarna har nu lanserats i USA via en välgörenhetsfond som tillhandahåller dem gratis till skadade krigsveteraner. Thomas Fogdö har nyligen startat en liknande fond i Sverige. Jag önskar både honom och Zoomability all lycka med verksamheten.

Spaceport Sweden arbetar med att etablera rymdturism i Kiruna. Området är glest befolkat och där finns kompetens både från Luleå tekniska universitet och Rymduniversitetet. Wow! Som bäddat för en tur med rymdraket. Karin Nilsdotter, som är initiativtagare och vd, ser fantastiska möjligheter. Men regelverken i Sverige är i dagsläget inte anpassade för företag som vill investera i verksamheten. Jag tycker att det här är otroligt spännande och hoppas att det blir verklighet inom en snar framtid!

Vill du läsa mer om Innovationsriksdagen? VLT rapporterar också från årets Innovationsriksdag

EDIT: Västerås Science Park har lagt upp en återblicksfilm och en mängd bilder. De länkar också bland annat till Stefan Löfvens tal i sin helhet.

/Helene

Heta diskussioner om entreprenörskap och lärande

Magnus Klofsten, Diamanto Politis, Paula Kyrö, Mats Lundqvist och Hans Landström.

I slutet av förra veckan var Åse och jag på European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) i Lund. Workshopen samlade runt 45 deltagare. De flesta kom från svenska universitet och högskolor, men även flera utländska gäster var på plats: Alain Fayolle från Frankrike, Allan Gibb från Storbritannien och Paula Kyrö från Finland (alla tidigare vinnare av European Entrepreneurship Education Award – EEEA). På deltagarlistan fanns också ett par besökare från Danmark, en från gymnasieskolan och en från Tillväxtverket. Och så vi från ESBRI då.

Det sammanhållande ämnet under dag 1 var: Entreprenörskapsutbildning – tre årtionden, tre utmaningar och tre diskussioner. Den första diskussionen handlade om vilka teoretiska och filosofiska grunder som entreprenörskapsutbildningen står på – om några. En vanlig kritik är just att det råder brist på solida metoder och beprövad pedagogik inom entreprenörskapsutbildningen. Följden blir en osäkerhet bland lärare om hur de bör designa sina kurser och program. Det räcker inte med att studenterna går ut och gör saker, även om det såklart är en stor del av det. Det behövs även reflektion och kritiskt tänkande. Diskutanterna Alain Fayolle, Eva Leffler och Gustav Hägg var överens om att det är viktigt att se till i vilket sammanhang lärandet sker, och att det här med entreprenörskap inte bara är något positivt.

- Det är viktigt att förmedla det onda, det goda och det fula i det. Det gäller alla ämnen, inte bara entreprenörskap. Men det är kanske extra viktigt inom entreprenörskap, som ju omges av ganska mycket ”halleluja, vi ska rädda världen-tankar”. Entreprenörskap promotas så mycket av politikerna nu också, sa Gustav Hägg.

Det hettade till ännu mer under den andra diskussionen. Här deltog Frédéric Delmar, Allan Gibb och Mats Westerberg. Delmar förde in diskussionen på hur synen på entreprenörskap skiljer sig mellan de anglosaxiska länderna respektive en del europeiska länder (som exempelvis Sverige). Det var Gibb som framförallt fick stå som representant för ”den andra sidan” i diskussionen.

Delmar menade att den anglosaxiska synen på entreprenörskap är för liberal. Länder med mycket entreprenörskap, är ofta även ojämlika. Att många startar företag kan alltså bidra till ett mer ojämlikt samhälle, snarare än till ett mer jämlikt. I USA och England bygger en stor del av den ekonomiska tillväxten på företagande, i Sverige har vi en koordinerad tillväxt som har klarat oss relativt bra genom de senaste kriserna. Delmars slutsats var att det finns skäl att fundera över om entreprenörskap över huvud taget bör främjas, eller om vi bör utbilda i ämnet – åtminstone inte som obligatoriska kurser. Han framhöll också vikten av att verkligen veta vad vi pratar om: Vad är det vi undervisar i och för vem? Vad vill vi uppnå? Det gäller att vara tydlig med detta gentemot studenterna, poängterade Frédéric Delmar. Det är trots allt stor skillnad på barfota-småföretagande och SiliconValleys jakt på enhörningar.

Allan Gibb tyckte att han blev anklagad för något han inte stod för. Det han brinner för är att utbilda entreprenöriella och kreativa individer, och att utveckla ett mer innovativt utbildningssystem. Enligt Gibb beror ojämlikheten i samhället på de stora företagens agerande, snarare än på entreprenörernas.

Den tredje diskussionen handlade om etiken och moralen bakom att uppmuntra studenter till att starta företag. Deltog gjorde Magnus Klofsten, Paula Kyrö, Mats Lundqvist och Diamanto Politis. Samtalet kretsade bland annat kring risk, osäkerhet och misslyckanden. Går det att få in sådana element i utbildningen på ett bra sätt? Vilket ansvar har lärare för studenter som misslyckas i sitt företagande?

Alla tre diskussioner kommer inom kort att finns som webb-tv. Vi återkommer med länk framöver…

Dag 2 på workshopen innehöll bland annat ett keynote-tal av årets vinnare av EEEA: Bengt Johannisson.

EDIT: Nu finns alla filmklipp från EEEW på Lunds universitets Youtubekanal.

/Jonas