Bra lärare liknar entreprenörer

Ingenjörsutbildning, politisk aktivism, driva hippiemataffär och spela i band. Paul Hannons väg till akademin har inte varit spikrak, men han menar att alla tidigare erfarenheter påverkar hur han i dag utbildar i entreprenörskap. För sin lärargärning fick han årets European Entrepreneurship Education Award.

- Vi som utbildar måste vara professionella. Vi behöver ha erfarenhet både inom entreprenörskap och inom utbildning, sa Paul Hannon när vi träffades för en intervju under European Entrepreneurship Education Workshop då han tog emot priset.

- En riktigt bra lärare måste vara empatisk, passionerad, fokuserad, våga ta risker och inte vara rädd för att misslyckas. Det är ganska likt att vara entreprenör egentligen.

I Entré nummer 2-2016, som kom ut precis innan midsommar, finns hela porträttartikeln med Paul Hannon. Några andra teman i det aktuella numret är: När innovationskraften blir ett hinder. Kontroll som stöd för innovation. Entreprenörskap kan vara kontraproduktivt. Samarbete och tävling driver idéskapande. Forskning för framsteg. Barndomsroller följer med in i familjeföretag.

Tidningen finns att läsa som pdf på vår webbplats. Och det är gratis att prenumerera på pappersversionen!

/Jonas

FinTechStage Amsterdam!

Nu är det snart dags för deadline i årets upplaga av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. En av pristagarna från förra året, Jacob Sundquist, har nyss använt sitt resestipendium för en konferens i Amsterdam. Nedan kan du läsa hans gästblogg från resan.

Har du en uppsats som passar in? Läs mer och registrera den på innovationsuppsats.se fram till torsdag. /Helene

Då bar det iväg. Jag skulle äntligen använda pengarna jag vunnit i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, anordnad av Vinnova och ESBRI. Jag satte mig på planet mot Amsterdam där jag skulle delta på FinTechStage Amsterdam – en konferens som berör utvecklingen inom fintech-industrin och sammanfogar ett nätverk av entreprenörer, innovatörer och investerare. På hemsidan kan man läsa:”The goal is to connect three communities such as FinTech startups, investors and financial institutions at the aim to foster the innovation and the collaboration among all the international players in the sector”. Personligen så var mitt mål att lära mig mer om en intressant industri som jag vet relativt lite om men som med största sannolikhet kommer att ha stor påverkan på både företag och privatpersoner.

Ett av de mest intressanta avsnitten på konferensen berörde Personally identifiable information (PII) och hölls av Stuart Lacey. Han belyste dagens läge som innebär att alla personer lämnar ifrån sig otroligt mycket information när vi använder modern teknologi såsom laptops, smartphones och smarta tv-apparater. Denna information är i dag handlingsvara som vissa företag tjänar enorma summor pengar på att sälja. Dock är processen att sälja så kallad big data ganska tidskrävande och krånglig. Och vi som privatpersoner får ingenting för det! Stuart argumenterar i stället att varje enskild person i framtiden kommer att kunna äga sin egen data. På så sätt kommer vi att kunna sälja den direkt till företag (Me2B), i stället för att den ska säljas mellan företag (B2B). Fördelen med detta är att alla personer äger sin egen data och därmed kan ta betalt för den samtidigt som företag kan köpa precis den information de vill åt, utan att leta efter den i big data-filer.

Det stora ämnet på konferensen var dock Blockchain. Detta fenomen kan göra internationella transaktioner både snabbare och billigare. Dessutom är transaktioner säkra och inga mellanhänder behövs. Ett problem som belystes var att banker i dagsläget inte kan lita på att andra banker har gjort en grundlig koll gällande kundens aktiviteter (om till exempel kunden är involverad i penningtvätt eller terrorism) vilket gör att alla banker måste ha personer som arbetar med detta. Lösningen till problemet skulle kunna vara en form av blockchain-teknologi där information kan skickas mellan banker. Men för att detta ska kunna bli verklighet så krävs det regelverk och lagar som gör att bankerna kan lita på varandras kontroller. Trots alla fördelar med blockchain så finns det problem. Det argumenteras bland annat att det behövs en enda källa för alla typer av ekonomiska uppgörelser eftersom olika blockchains inte är länkade till varandra.

Detta är bara ett axplock av vad som diskuterades under en mycket intressant och lärorik konferens som avslutades med ett trevligt mingel. På minglet träffade jag bland annat personer från Rabobank, KPMG och olika startup-företag innan det var dags att åka tillbaka till hotellet. Morgonen efter var min vistelse i Amsterdam slut och det var dags att åka tillbaka till Sverige.

Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till Vinnova och ESBRI för denna möjlighet!

/Jacob Sundquist

Sommarläsningen är räddad!

Maureen McKelvey och Olof Zaring.

”När företag, akademi och politik arbetar ihop föds synergier och symbioser, men också konflikter. Till boken bjöd vi in experter från olika områden för att diskutera ekosystemet kring entreprenörskap.”

Det sa docent Olof Zaring när vi lanserade ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik” i förra veckan. Nu finns talarnas presentationer och en artikel från lanseringsseminariet att läsa. Vi filmade också hela seminariet, så om du missade att delta finns en chans att se det i repris.

Boken går att ladda ned kostnadsfritt från ESBRIs webbplats, i sin helhet eller som enstaka kapitel. Om du vill ha ett tryckt exemplar kostar det 265 kronor inklusive moms och frakt (inom Sverige).

/Åse

Det bidde en bok!

Praktverket på bilden är en av de saker som Jonas och jag har jobbat mycket med den senaste tiden. Efter många månaders korrläsande, filande på texter, klurande och pusslande känns det härligt att kartongerna äntligen har landat här på kontoret!

I boken ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik” medverkar 32 ledande akademiker, näringslivsrepresentanter och policymakare. Maureen McKelvey och Olof Zaring på Göteborgs universitet är redaktörer. Och boken ges ut av ESBRI.

Vill du knipa ett eget exemplar? På onsdag 15 juni lanserar vi boken under ett seminarium med ett gäng duktiga talare från olika delar av det svenska, entreprenöriella ekosystemet. Anmäl dig snarast! 

/Åse

Mycket har hänt på 19 år!

I dag är det precis 19 år sedan ESBRI med pompa och ståt invigdes av Kung Carl XVI Gustaf. Det skedde på Stockholms universitet 5 juni 1997. Vi tyckte att vi var lite innovativa då eftersom Kungen inte klippte ett band, utan i stället knöt ihop två band. Det symboliserade vikten av att sammanföra akademin och praktiken. Entreprenören och innovatören Leif Lundblad som grundade ESBRI höll i det ena bandet, och i det andra höll Gustaf Lindencrona, dåvarande rektor för Stockholms universitet.

Detta har sedan dess varit en ledstjärna för oss på ESBRI. Genom alla år har vi på olika sätt arbetat för sammanföra och öka dialogen mellan akademi, företagande och policy. Ibland får jag nypa mig i armen då våra flaggskepp – tidningen Entré och föreläsningsserien Estrad som båda körde igång hösten 1997 – fortfarande finns. Grundkonceptet är detsamma i dag som då, nämligen att vara en plattform för forskning från hela landet. Och intresset och uppskattningen för dessa två aktiviteter har aldrig varit så stort som nu. Extra roligt är att det är så många företagare och entreprenörer som är intresserade av det vi gör.

Det skulle krävas flera avhandlingar för att gå igenom allt som har hänt sedan 1997, och för att redogöra för hur inställningen till företagare, entreprenörer och innovatörer har förändrats i positiv riktning under dessa 19 år. Vi på ESBRI hoppas att vi har bidragit till detta genom att med en outsinlig envishet fortsätta att göra det vi gör.

Att hitta finansiering för våra olika aktiviteter innebär en kontinuerlig utmaning – så hör gärna av dig om du vill stödja oss!

Lite smickrande är det att andra har tagit efter oss, och nu arbetar för att göra forskningen mer tillgänglig. Det visar att vi var rätt på banan från början.

/Magnus

Digital innovation – Nya värden i en ny värld

Sverige bra på att bidra till global innovationskapacitet

Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, och Stephen Ezell, ITIF.

Många länder satsar på innovationspolitik med avsikten att öka sin globala konkurrenskraft. Men gagnar den förda politiken den övriga världen eller stannar det vid ett nationellt särintresse?

Den amerikanska tankesmedjan ITIF (Information Technology and Innovation Foundation) har intresserat sig för ämnet och presenterade en ny studie vid ett seminarium som ESBRI och Tillväxtanalys arrangerade nyligen. Stephen Ezell, som är en av författarna, presenterade rapporten ”Contributors and Detractors: Ranking Countries’ Impact on Global Innovation”.

ITIF har studerat 56 länders bidrag till den globala innovationskapaciteten. Sverige ligger bra till, vi är rankade tvåa i studien – endast Finland ligger före. Vi är alltså näst bäst på att utforma en innovationspolitik som gagnar både Sverige och den övriga världen. Det kan gälla att minimera handelshinder samt ha flexibla export- och importregler. Ezell betonade vikten av att hitta rätt balans mellan de olika sidorna i ”innovationstriangeln”, det vill säga innovationspolitik, företagsklimat och regelverk.

Stephen Ezells presentation finns att ladda ner från ESBRIs webbplats. Där kan du se vilka indikatorer som har använts i studien.

Några av de synpunkter som framfördes under seminariet:

Sverige har en klar fördel i och med den statliga finansieringen av universitetens forskning och utveckling. Vi har en generellt hög kvalitet på våra universitet och högskolor och det satsas mycket statliga pengar på studenterna.

Men det finns ändå en hel del att förbättra i Sverige. Vi behöver öka samarbeten mellan högskola och näringsliv. Vi har till exempel en framstående life science-sektor, men det finns i dag ingen effektiv plattform för att kommersialisera idéer från akademin.

Vi bör också förbättra vår förmåga att ta vara på kompetensen hos högutbildade individer med utländsk bakgrund. Här finns exempelvis en mängd duktiga studenter från andra länder men regelverket gör det svårt för dem att stanna i Sverige efter sina studier.

Vill du se hela seminariet? Du hittar det på ESBRIs webb-tv.

Slutligen vill vi på ESBRI tacka Tillväxtanalys för ett trevligt samarbete!

/Helene

”Universiteten bidrar med gnistan”

När vi planerar Estradåret försöker vi alltid få till en mix av olika ämnen, lärosäten, föreläsare som pratar svenska och engelska, seniora och mer juniora forskare, kvinnor och män.

En forskare som alltid dyker upp i våra diskussioner är Åsa Lindholm Dahlstrand. Hon har stor erfarenhet och alltid intressanta forskningsprojekt igång, och därför blir vi väldigt glada när hon tar sig tid att komma och föreläsa på Estrad. Hittills har hon gästat oss 1998, 2001, 2006 och 2009, och i måndags var det dags igen.

- Tack för inbjudan, jag måste ha varit en av era första föreläsare! Det här är femte gången jag föreläser på Estrad, och tittar man på mina ämnen kan man se en röd tråd. I dag tänkte jag knyta ihop säcken under rubriken ”Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem”,  sa professor Åsa Lindholm Dahlstrand som är verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Hennes forskningsintresse kretsar bland annat kring kopplingarna mellan innovation och entreprenörskap, något som inte är alltför vanligt. De flesta forskare intresserar sig för antingen entreprenörskap eller innovation, och de båda forskningsfårorna bedrivs parallellt. Åsa påpekade också att det inte är så smart rent karriärmässigt att hålla på med både och. En forskare som vill klättra snabbt och få finansiering till fortsatt forskning bör hellre nischa sig inom ett smalt område, konstaterade hon. Men med ett bredare synsätt kan man se ”the big picture”, och det var vad Åsa levererade under sin Estradföreläsning 16 maj.

Hon presenterade ny forskning kring så kallade entreprenöriella innovationssystem, som bidrar till såväl ekonomisk som samhällelig nytta. Denna systemsyn bygger på antaganden om att både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är viktigt och bör vävas samman. Entreprenörskap och innovation är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutioner. Och experimenterandet utgör både input och output i systemet.

- Innovationer brukar enkelt mätas som patent, och det kan vara en output för det akademiska systemet. Men patenten är också input för samhället.

- Handlingar och agerande, både i formella och informella nätverk, är helt avgörande för systemets utveckling. När många är med och testar och experimenterar uppstår ett ackumulerat lärande som leder till utveckling av systemet, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

I det entreprenöriella experimenterandet är avknoppningar och uppköp de centrala mekanismerna. Genom att knoppa av ny och ”avvikande” teknik från befintlig verksamhet kan nya företag födas. Och när kunskapsintensiva företag blir uppköpta kan de skalas upp så att värdet exploateras. Denna symbios mellan små och stora, nya och etablerade företag är en förutsättning för att systemet ska fungera bra.

- I Sverige spelar förvärv en viktigare roll än riskkapitalinvesteringar, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterade också att avknoppningar från universitet och privata företag fyller olika funktioner. De förstnämnda tar längre tid på sig att utvecklas, men när akademi och näringsliv jobbar ihop kan högväxande företag skapas.

- Det svenska lärarundantaget har fått så mycket kritik, men påståendena om en akademisk paradox är betydligt överdrivna. Det finns en stor poäng i att göra som vi gör i Sverige, nämligen att skapa många universitetsavknoppningar. De växer inte lika mycket som i andra länder, och det behöver vi justera i vårt system. Men universitetsavknoppningarnas viktigaste funktion är att bidra med gnistan till något nytt.

Hela Åsas presentation finns att hämta på vår webbplats, och på ESBRIs Bambusersida ligger sändningarna från eftermiddagen kvar. I slutet av veckan kommer hela föreläsningen även upp som webb-tv i hög kvalitet.

/Åse

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 2)

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 1)