Lyssna på personalen

Karina Marietta Nielsen är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Norwich Business School, University of East Anglia. Bra hälsa leder till innovationskraft, var ett av hennes buskap.

I torsdags i förra veckan besökte jag Helixkonferensen, som hölls i Linköping 11-14 juni. Förmiddagen 13 juni inleddes med en keynote av professor Karen Evans, University of London. Det handlade om anställdas möjligheter att delta i innovationsarbetet. Den här typen av personaldriven innovation är ganska förbisedd inom forskningen, menade Evans. Speciellt när det gäller ”vanliga arbetare”. Den som finns fokuserar gärna på högutbildade inom exempelvis teknikrelaterade yrken.

Personaldriven innovation förutsätter att personalen har en hög grad av inflytande. Och det är ganska ovanligt, enligt Evans. Därmed är också verkligt utvecklad personaldriven innovation ovanlig i de flesta branscher.

Här riskerar företagen att missa en viktig källa till ny kunskap. Kunskap som kan öka företagets innovationskapacitet. Anställda kan bidra på olika sätt, och vid olika tidpunkter, i innovationsprocessen. De kan bidra med idéer, kunskap, tid och kreativitet. Inputen kommer inte bara från deras nuvarande roller på jobbet, men också från tidigare arbetsplatser och från helt vanlig livserfarenhet.

En annan förutsättning för att personal ska kunna delta i innovationsprocessen är en lärande arbetsplats. Lär gör man exempelvis genom att se hur andra gör, genom mentorskap, genom att experimentera, genom att diskutera och lösa problem, och genom sina nätverk.

För att främja en innovativ arbetsplats måste ledningen och de anställda kunna samarbeta. Det behövs även en klar rollfördelning, heterogena team, en miljö som tillåter misslyckanden och bra verktyg för att fånga upp kunskap och nya idéer.

Nästa talare var professor Karina Marietta Nielsen. Hon hade ett hälsoperspektiv, men menade att det också har bäring på hur innovativ en organisation är. Att arbeta aktivt med att främja personalens hälsa ökar deras tillit till företaget och påverkar därmed hur innovativa de vågar vara. Hälsa spelar en avgörande roll i hur produktivt ett företag är. Tyvärr glöms det ofta bort i den typen av diskussioner, påpekade Nielsen.

Allt hänger ihop, om man gör livet enklare för sina anställda, minskar deras frustration och de presterar bättre. På alla plan.

Även ett av eftermiddagens artikelseminarier knöt an till ämnet. Anne-Charlotte Teglborg presenterade sin forskning om det franska företaget Favi, som bland annat är underleverantör till många stora bilmärken. En av deras stora innovationer är organisationsrelaterad, och involverar i högsta grad personalen. För varje bilmärke de levererar till har de skapat en ”minifabrik” med 20-30 anställda, som alltså bara arbetar mot det specifika märket. De separata fabrikerna fungerar som egna entreprenöriella företag, med en ledare som väljs av arbetarna själva.

Varje enhet har en försäljningsansvarig som också har kontor i själva fabriken. Det vanliga är annars att företag särskiljer funktioner som tillverkning och försäljning. Med den här lösningen skapas en naturlig länk mellan leverantör och kund. När Favi tar fram en ny produkt, bjuder de in kunden till fabriken under några dagar. Det gör att arbetarna får veta mycket om kunden, något som sedan kan användas i framtida utvecklingsarbete.

Under samma seminarium presenterades ett praktiskt projekt: Motala kommuns ansträngningar för att öka innovationen bland sina anställda. Tre representanter från kommunen var på plats för att berätta om projektet. Bland annat har de lanserat en satsning för att ta tillvara vårdanställdas innovativa idéer. En utmaning i inledningsskedet var att få personalen att inse att de faktiskt hade innovativa idéer på lager. Innovation är ett stort ord, som kanske inte är helt lätt att identifiera sig med. Och anställda i den offentliga sektorn förväntas sällan vara innovativa. Lösningen är att ställa frågan till personalen – och att lyssna.

Helixkonferensen avslutades fredag lunch. I fredags morse höll professor Alain Fayolle en keynoteföreläsning om hur man skapar ett entreprenöriellt humankapital genom utbildningar i entreprenörskap. Fayolle fick nyligen European Entrepreneurship Education Award. I går fick jag tid att intervjua honom för en porträttartikel som kommer att publiceras i höstens första nummer av Entré.

Helix är ett interdisciplinärt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Huvudfokus är arbetslivsfrågor i ett brett perspektiv, och man samverkar med näringslivet, den offentliga sektorn och med arbetsmarknadsmarknadsinstitutioner i ett så kallat trippel helix-samarbete. Centrumets fem forskningsområden är: produktions- och organisationsutveckling, lärande för förändring och innovation, hälsa, kompetens och arbetsförmåga, nya organisationsformer samt entreprenörskap och innovation.

/Jonas