 |
| Susanne Ås Sivborg, gd PRV, och Olof Ejermo, docent, CIRCLE, i samspråk under lanseringsminglet. Foto: Johanna Hanno. |
I går höll vi ett lanseringsseminarium för ”Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext”. Det blev en fullsatt och
ganska fartfylld tillställning, med korta presentationer från författarna och
snabba kommentarer från inbjudna politiker och myndighetsrepresentanter.
Rapporten är skriven av forskare vid CESIS, CiiR och CIRCLE, och den är
producerad av ESBRI och VINNOVA.
Medverkande i seminariet var Martin Andersson, CIRCLE,
Joakim Appelquist, VINNOVA, Fredrik Bystedt, finansdepartementet, Olof Ejermo,
CIRCLE, Jonas Eriksson, riksdagsledamot (mp), Lars Hjälmered, riksdagsledamot
(m), Hans Lööf, CESIS, Jennie Nilsson, riksdagsledamot (s), Mats Odell,
riksdagsledamot (kd), Joakim Wincent, CiiR, Håkan Ylinenpää, CiiR, Susanne Ås
Sivborg, PRV.
Hela seminariet livesändes och ligger kvar på vår Bambusersida, inom kort dyker det också upp
som webb-tv. Alla artiklar, presentationer och filmklipp ligger samlade på
ESBRIs webbplats om ”Det innovativa Sverige”. Vi kommer också att återkomma
till innovationsnationen Sverige här på bloggen. Vi har bland annat bjudit in
gårdagens kommentatorer att utveckla sina tankar i gästblogginlägg.
Nu vill vi veta vad du tycker!
Deltog du i seminariet, har du läst rapporten?
Håller du med forskarna, eller är du av en annan
uppfattning?
Kan Sverige behålla sin relativt goda ställning som
innovationsnation?
Vad kan vi lära av andra länder?
Och vad bör vi satsa på för att stärka konkurrenskraften?
Bidra gärna med dina reflektioner i kommentarsfältet
nedan.
/Åse
/Åse
Prenumerera på esbribloggen
Tack för ett intressant seminarium! Jag har inte hunnit detaljstudera rapporten ännu, men har ändå ett par reflektioner:
SvaraRadera1. Rapporten förefaller främst beskriva innovationer som en företeelse som hör hemma i näringslivet. Även om det är sant, så finns det också en enorm potential för innovativa lösningar i offentlig sektor. Det borde vara ett högprioriterat mål för politiken att förbättra den offentliga servicen och samtidigt minska kostnaderna. Men hur är det i praktiken? Har vi tillräckligt bra strukturer för att fånga upp innovativa idéer i offentlig sektor? Om inte, varför?
2. Det finns många människor i vårt land, som jag själv och en del av mina bekanta, som har förmågan att identifiera problem och beskriva nya sätt att hantera dem på, men som inte har något intresse av att driva egna företag i någon större skala. Hur kan vi bli bättre på att fånga upp människor med de kvaliteterna? I de flesta fall, brukar entreprenöriellt lagda personer få rådet att starta eget. Men det kanske kan skapas nya strukturer för att hantera dessa förmågor utan att det kräver att innovatören ifråga startar eget? Jag är övertygad om att det finns mycket att vinna på att bygga system som fångar upp dessa personer. Hur ser ni på det?
Tack för ordet.
1. Relevanta kommentarer men jag tror att det är mer fruktbart att kritiskt granska rapporten utifrån valet av områden som implicit studeras: tillverkningsindustrin (som levererar patenterbara uppfinningar). Men såväl regeringens strategi som tillväxtföretagandet i landet visar att förnyelse ocså - och oftare - sker utanför tillverkningsindustrin, inte minst inom det kulturella och sociala området.
Radera2. Vad jag också saknar i skriften är ett bättre tydiggörande av vad som skiljer idé/uppfinning, innovation och entreprenörskap. så här skall det vara: idé/uppfinning innebär något nytt, detta blir en innovation om det är komersialiserbart, entreprenörskap innebär att (försöka) realisera denna potential
Hej Harry! Tack för din kommentar. Jag håller helt med. För att få ut mer innovationer i offentlig sektor kan jag se två viktiga instrument. Det ena är offentlig upphandling som fått en del uppmärksamhet under senare år. Det andra är innovationspriser som inte fått lika mycket uppmärksamhet där man definitivt kunde få spridning och som kan komma "underifrån" från de anställda.
RaderaHej,
SvaraRaderabra att prata om innovation och hur vi kan möta de utmaningar som samhället står inför. Spännnade att Sverige ligger i framkant.
Men, att det var väldigt många (Svenska?) män som uttalade sig i rapporten, hur tänkte ni kring det? Om vi skall analysera så pass stora makrofenomen som jag upplever att rapporten gör, hur påverkar en ojämn könsbalans resultatet?
Jag tänker även att det vore utmanande att hitta innovativa former för kunskapsöverföring. Det jag såg var en relativt klassisk utformad rapport som överfördes på en relativt klassisk konferens. Hur kan man hitta former på konferenser som också på ett systematiskt sätt för över erfarenhet och kunskaper mellan vi som var i den fysiska och virtuella publiken?
Mvh,
Staffan Hjalmarsson, AnimalSpirits.org
Hej Staffan,
RaderaTack för dina synpunkter och frågor. När det gäller författarna till rapporten är det de olika centrumen som valt vilka som ska skriva. Vi ska uppmärksamma dem på det du säger till nästa rapport de ska skriva. Du har rätt i att såväl rapport som seminariet var av mer klassisk karaktär. Ett litet steg för att ge den fysiska och virtuella publiken möjlighet att bidra med kunskaper och erfarenheter är att vi uppmanar till dialog efteråt, t ex här. Men visst har du rätt i att det går att göra mycket mer. Vi tar med oss det till framtida övningar. Och har du konkreta idéer om hur vi kan utveckla kunskapsspridningen – hör av dig igen!
Magnus Aronsson/ESBRI
SvaraRaderaEtt stort tack, för att ni tog seminarierna i rätt följd.
Jag vill här också passa på att tacka Alf Rehn, som gjorde att den rapport som gick att ladda ner om ”Det innovativa Sverige” nu blev en partsinlaga som blev riktigt humoristisk.
När sedan ”live” versionen spelades upp och fyra riksdagsledamöter berömde rapporten och ställde frågor. Ja, då kunde inte någon nu levande skådespelare göra bättre ifrån sig än de tre professorerna på scenen. En kliade sig i huvudet och vred och vände på sig medan de två andra försökte att gömma sig.
Närmare känsla än den som utspelat sig i styrelserummen på Facit och Kodak får man leta efter, det var skrämmande.
Så igen, STORT TACK!
Chriater Lönn
Styrelseledamot STIK
Tack för ett bra seminarie!
SvaraRaderaJag har två frågor:
(1) När jag läste på Universitetet fick vi lära oss att kritisk granskning var viktigt. Var fanns den kritiska granskningen i denna rapport? Det var mest "Vi är bäst och halleluja...."? Tillex fanns det en möjlighet att komma med rekommendationer kring hur vi (Sverige) skulle lyfta sig från sin dåliga placering vad gällde Entreprenörskap/ Nyföretagande (plats 19)?
(2) Varför tog inte forskarpanelen chansen att ge närvarande Politiker några konkreta råd om utveckling, satsningsområden? Politikerna efterfrågade ju t.om. det.
De flesta bör känna till att Saab automobile gick i konkurs 2011. I tabell 3: Sveriges viktigaste FoU-utförare. På sidan 41. Källa: Ahlbom (2012), står att Saab automobile har 1100 FoU-årsverken. Rätt siffra borde vara 0.
SvaraRaderaJag bestämde mig då för att även kolla några andra siffror. Jag valde ut Sony Mobile och AstraZeneca. Efter en snabb koll på respektive hemsida fick jag följande siffror Sony Mobile 1600 mot uppgivna 2000 i rapporten var siffran 400 för hög. När det gäller AstraZeneca var siffran 2100 mot 3600 i rapporten var siffran1500 för hög.
Förtroendet för övriga uppgifter blir inte högt.
På sidan 71 finns två figurer.
I figur 1: Lågteknologi, då är Tyskland ett av de gemförda länderna.
I figur 2: Högteknologi, då är inte Tyskland med när en av kategorierna är Motorfordon.
På sidan 74 figur 3: Årlig produktionstillväxt inom tillverkningsindustrin 1991 – 2005 är inte uppgifterna obsoleta, nu är det 2014.
Man kan ifråga sätta om det finns något värde i rapporten när den bygger på gamla och oriktiga uppgifter.
Christer Lönn
Styrelseledamot STIK
Hej Christer,
RaderaTack för att du deltog i seminariet, och tack för ditt intresse för rapporten. Jag är en av rapportens redaktörer, och jag håller förstås inte med om att den saknar värde.
Syftet med rapporten är att nyansera den spretiga debatten kring Sveriges innovationskraft. Många myter, till exempel om ”den svenska paradoxen”, har fått fäste. Och när äpplen jämförs med päron blir resultatet tveksamt. Detta har författarna velat råda bot på genom att bland annat studera Sveriges position på en mängd olika internationella index. De använder också data från till exempel det amerikanska patentverket USPTO.
Jag kan inte alla detaljer kring datainsamlingen men i dag presenterades rapporten igen, denna gång på VINNOVA. Då nämnde professor Hans Lööf att det tar mycket lång tid att få ett USPTO-patent beviljat. Forskarna har använt den mest aktuella data som finns tillgänglig just nu. Vill man fånga in perioden fram till 2013 får man vänta till år 2020.
När det gäller antalet FoU-utförare på svenska företag föreslår jag att du vänder dig till källan, nämligen Ny Tekniks artikel http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3479748.ece
Vänliga hälsningar,
Åse Karlén
Hej Lennart, tack för synpunkter. Mina svar (1) du ska veta att både politiker och forskare har menat att Sverige genomgående har extremt stora problem när det gäller effekterna av FoU. Det är alltså ganska mycket "att gå mot strömmen" att peka på att mycket trots allt ser bättre ut och också försöka förklara varför vi tycker så. Det är viktigt att politiker har rätt bild i huvudet när de utformar politiken. Sen finns självklart problem och där tar vi upp en del, men rapportens syfte var att se på den övergripande delen. (2) eftersom jag själv inte stod i panelen på scen kan jag inte svara för mina kollegor, men på ett principiellt plan kan man invända att vi var där för att svara på frågor om rapporten. Personligen skulle jag säga att vi måste lära oss mycket mer om den högre utbildningens effekter på innovativitet (som är väldigt mycket en "black box"). Det forskar vi om på CIRCLE. Jag hoppas kunna komma tillbaka till Stockholm och ge dig mer svar (eller kontakta mig när du kommer till Lund) !
SvaraRaderaHej Åsa, tack för ditt svar. Men siffrorna i tabell 3 på sidan 41 blir inte de rätta för att jag tittar på www.nyteknik.se Ni borde ha källgranska innan ni använde er av denna information. Som jag sa i mitt inlägg de flesta borde känna till att Saab Automobile gick i konkurs 2011 och då borde en klocka ringa.
SvaraRaderaNär det gäller figurerna 1 och 2 på sidan 71 fick jag inget svar.
När det gäller sidan 74 gick jag in på internet och fick uppgifter från 2000 – 2007 och 2007 – 2009. Där har Sverige 2007 – 2009 den näst största minskningen med -5%. Man kan bara spekulera varför läsarna fått gamla siffror.
I Olof Ejermos svar till Lennart Pedersen säger han bl. a, jag citerar. Det är alltså ganska mycket ”att gå mot strömmen” att peka på att mycket trots allt ser bättre ut och också försöka förklara varför vi tycker så. Det är viktigt att politiker har rätt bild i huvudet när de utformar politiken, slut citat.
Med de nya siffror som framkommit från 2011, får hypotesen den svenska paradoxen stöd. Tvärtemot vad rapporten har kommit fram till. Trovärdigheten blir så låg för rapporten och övriga fakta i denna, att jag rekommenderar att man drar tillbaka den.
Man kan undra om organisationerna bakom rapporten behövs när man sprider felaktig information för att motivera sin verksamhet.
Vänliga Hälsningar
Christer Lönn
Styrelseledamot STIK
Hej igen Christer,
RaderaSom jag skrev i mitt förra inlägg: Jag kan inte alla detaljer kring datainsamlingen. Jag har därmed inte möjlighet att svara på dina frågor mer än vad jag redan försökt göra.
Ditt budskap är klart: Du gillar inte rapporten. Du dömer dessutom ut ESBRI, VINNOVA, CESIS, CiiR och CIRCLE. Det har du naturligtvis full rätt att göra men jag tror inte vi kommer längre i denna diskussion. Jag sätter punkt nu.
Vänliga hälsningar,
Åse Karlén