Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.

I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene

LIVE från Göteborg 15.30 | Extreme entrepreneurship

EDIT 11/11 kl 15.33: Föreläsningen genomförs som planerat, men på grund av tekniska omständigheter som ESBRI inte kunnat råda över måste vi tyvärr ställa in den planerade livesändningen. Vi ber om ursäkt för detta! Föreläsningen kommer att filmas och kan hittas på vår webb-tv-sida senare i veckan. /Åse


Vi på ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm sedan starten 1997. I dag har vi, i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att ta Estrad till västkusten. Superspännande!

Temat för dagens föreläsning är "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?" Forskarna Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey kommer att berätta om vad kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap egentligen är, och hur dess "extrema" utövare bidrar till samhället och ekonomin. Föreläsningen kommenteras av Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Välkommen!
/Åse

Låt oss prata om innovationslandet Sverige!

Susanne Ås Sivborg, gd PRV, och Olof Ejermo, docent, CIRCLE, i samspråk under lanseringsminglet. Foto: Johanna Hanno.

I går höll vi ett lanseringsseminarium för ”Det innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext”. Det blev en fullsatt och ganska fartfylld tillställning, med korta presentationer från författarna och snabba kommentarer från inbjudna politiker och myndighetsrepresentanter. Rapporten är skriven av forskare vid CESIS, CiiR och CIRCLE, och den är producerad av ESBRI och VINNOVA.

Medverkande i seminariet var Martin Andersson, CIRCLE, Joakim Appelquist, VINNOVA, Fredrik Bystedt, finansdepartementet, Olof Ejermo, CIRCLE, Jonas Eriksson, riksdagsledamot (mp), Lars Hjälmered, riksdagsledamot (m), Hans Lööf, CESIS, Jennie Nilsson, riksdagsledamot (s), Mats Odell, riksdagsledamot (kd), Joakim Wincent, CiiR, Håkan Ylinenpää, CiiR, Susanne Ås Sivborg, PRV.

Hela seminariet livesändes och ligger kvar på vår Bambusersida, inom kort dyker det också upp som webb-tv. Alla artiklar, presentationer och filmklipp ligger samlade på ESBRIs webbplats om ”Det innovativa Sverige”. Vi kommer också att återkomma till innovationsnationen Sverige här på bloggen. Vi har bland annat bjudit in gårdagens kommentatorer att utveckla sina tankar i gästblogginlägg.

Nu vill vi veta vad du tycker!

Deltog du i seminariet, har du läst rapporten?

Håller du med forskarna, eller är du av en annan uppfattning?

Kan Sverige behålla sin relativt goda ställning som innovationsnation?

Vad kan vi lära av andra länder?

Och vad bör vi satsa på för att stärka konkurrenskraften?

Bidra gärna med dina reflektioner i kommentarsfältet nedan.

/Åse