Alla som ger råd till nya företag bör se på Jullovsmorgon i år. Där har Häxan Surtant startat firma, närmare bestämt ett aktiebolag. Motivet? Jo, att hon inte gillar andra människor och vill slippa umgås med arbetskamrater. Kunder – ja, de hatar hon!
Är inte det en intressant bild av entreprenörskap som visas på ”bästa” sändningstid för framtidens företagare!? Och så undrar en del varför inte fler startar företag i Sverige. Men det är säkert så att jag är för gammal för att förstå poängen med årets jullovsmorgonprogram…
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 27, 2006
torsdag, december 21, 2006
Entreprenörskap ger bättre kvalitet i utbildningen
På dagens DN Debatt skriver utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen tar krafttag för att undanröja kvalitetsbrister i lärarutbildningen. En del i paketet är att åtgärda examinationsprocessen. Enligt Leijonborg är det viktigt att kunna bedöma ”den individuella prestationen”. Det verkar som att han ser de traditionella proven (jag läser tentor) som den viktigaste examinationsformen.
Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:
Läs ett refererat från föreläsningen här.
Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.
Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.
Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:
”Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning-tenta, föreläsning-tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989.”
Läs ett refererat från föreläsningen här.
Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.
Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.
Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 20, 2006
Erfarenheter från dem som gjort det!
Läste precis en kul artikel på Knowledge@Wharton från 2006 Wharton Entrepreneurship Conference.
I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 13, 2006
Den frånvarande entreprenören
Företagande, entreprenörer och entreprenörskap är ofta frånvarande i den nationalekonomiska diskussionen. Årets nobelpristagare i ekonomi, Edmund Phelps, har en teori om varför. I en intervju (Windows Media Player) på Nobelstiftelsens hemsida säger han att den kreativitet som entreprenörer står för saknas i de nationalekonomiska standardkurserna (efter 13 min in i intervjun om du inte vill se på hela).
Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.
På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.
Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.
På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.
Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
onsdag, december 06, 2006
Näringsministern satsar på kvinnors företagande
I går var jag inbjuden till ett diskussionseminarium på Näringsdepartementet. Det var näringsminister Maud Olofsson som bjöd in företagare, forskare och representanter för organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kvinnors företagande. Seminariet utgjorde startskottet för den satsning som regeringen gör på kvinnors företagande.
Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.
Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.
I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.
Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.
Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.
Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.
Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.
I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.
Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.
Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.
Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
söndag, november 19, 2006
Silicon Valley + Hollywood = SiliWood
Presentationen (se tidigare inlägg) som Manuel Castells, gjorde var intresseväckande. Initialt gav han en exposé av framväxten av Silicon Valley. Det var glädjande att höra att hans berättelse stämde överens med den artikel jag skrev i tidningen Entré (nr 1/2002). Enligt Castells är en viktig del i Silicon Valleys framgång, och förmåga till återhämtning, att det finns en djupt förankrad entreprenörskultur i det lokala samhället. Samtidigt finns en rad baksidor. Castells nämnde bland annat att det är en väldigt ojämlik miljö där vinnarna tar allt.
En annan del i Silicon Valleys framgångskoncept är förmågan att leda vägen och hela tiden ta till sig ny teknik. Det började med halvledare. Sedan kom telekom, datorer (hårdvara), mjukvara (program) och internet. Nästa stora grej är, enligt Castells, SiliWood – Hollywood och Silicon Valley i skön förening. De två regionerna utvecklar i allt större utsträckning produktioner tillsammans.
Paul Saffo, Consulting Associate Professor, Stanford University och Roy Amara Fellow, Institute For The Future, bjöd även han på en intressant presentation. Enligt honom bottnar Silicon Valleys framgång i en flykt in i framtiden. Man ligger hela tiden i fronten, ibland framför fronten, när det gäller att pröva nya kombinationer av nya tekniker. Anledningen är att i Silicon Valley vet de hur man misslyckas – så tidigt som möjligt!
Människor misslyckas, det blir konsekvenser, men det finns goda möjligheter att komma igen! En annan observation från Saffo är att nationer som vi är vana att se dem, håller på att förlora sin betydelse. Framtidens ekonomiska och kulturella motorer är vad han kallar för ”City-States”. De så kallade framgångsrika länderna är alltså framgångsrika på grund av sina framgångsrika städer och regioner.
Jag vill också passa på att tacka Björn Falkenhall, kontorschef för ITPS i Los Angeles, samt hans medarbetare Marcus Zackrisson och Irene Tegelvik för en bra arrangerad delegationsresa.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
En annan del i Silicon Valleys framgångskoncept är förmågan att leda vägen och hela tiden ta till sig ny teknik. Det började med halvledare. Sedan kom telekom, datorer (hårdvara), mjukvara (program) och internet. Nästa stora grej är, enligt Castells, SiliWood – Hollywood och Silicon Valley i skön förening. De två regionerna utvecklar i allt större utsträckning produktioner tillsammans.
Paul Saffo, Consulting Associate Professor, Stanford University och Roy Amara Fellow, Institute For The Future, bjöd även han på en intressant presentation. Enligt honom bottnar Silicon Valleys framgång i en flykt in i framtiden. Man ligger hela tiden i fronten, ibland framför fronten, när det gäller att pröva nya kombinationer av nya tekniker. Anledningen är att i Silicon Valley vet de hur man misslyckas – så tidigt som möjligt!
Människor misslyckas, det blir konsekvenser, men det finns goda möjligheter att komma igen! En annan observation från Saffo är att nationer som vi är vana att se dem, håller på att förlora sin betydelse. Framtidens ekonomiska och kulturella motorer är vad han kallar för ”City-States”. De så kallade framgångsrika länderna är alltså framgångsrika på grund av sina framgångsrika städer och regioner.
Jag vill också passa på att tacka Björn Falkenhall, kontorschef för ITPS i Los Angeles, samt hans medarbetare Marcus Zackrisson och Irene Tegelvik för en bra arrangerad delegationsresa.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
torsdag, november 16, 2006
På resande fot
Sedan början av denna vecka deltar jag i en delegationsresa till USA. Temat för resan är näringsklimat och entreprenörskap och det är Kalifornien som besöks.
En intressant fråga är detta med kommersialisering av universitetsforskning. Ett möte var med Ross DeVol, Director of Regional Economics, Milken Institute och Donald Siegel, professor vid University of California Riverside. De kunde inte förstå lärarundantaget i Sverige, som de menade inte skapar några incitament för universitet att satsa på att kommersialisera innovationer. I USA är det ofta så att ägandet och de potentiella vinsterna delas lika mellan universitetet, institutionen och forskaren/na.
Härom dagen träffade jag Manuel Castells, professor vid University of Southern California. Framöver kommer en post om vad han hade att säga om Silicon Valley och dess framtid. Castells blev mycket uppmärksammad under 90-talet för sina böcker om ”network society”.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
En intressant fråga är detta med kommersialisering av universitetsforskning. Ett möte var med Ross DeVol, Director of Regional Economics, Milken Institute och Donald Siegel, professor vid University of California Riverside. De kunde inte förstå lärarundantaget i Sverige, som de menade inte skapar några incitament för universitet att satsa på att kommersialisera innovationer. I USA är det ofta så att ägandet och de potentiella vinsterna delas lika mellan universitetet, institutionen och forskaren/na.
Härom dagen träffade jag Manuel Castells, professor vid University of Southern California. Framöver kommer en post om vad han hade att säga om Silicon Valley och dess framtid. Castells blev mycket uppmärksammad under 90-talet för sina böcker om ”network society”.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
måndag, november 13, 2006
Lugnet efter stormen
Det har varit några intensiva veckor för oss på ESBRI. Det kulminerade i förra veckan när vi arrangerade tre evenemang som sammantaget samlade över 500 deltagare.
Veckan började med den årliga workshopen för lärare på universitet/högskolor och gymnasier. Där fick vi bland annat lärdomar om hur lärandemiljöer för entreprenörskap skapas. Det var en härlig energi där deltagarna delade med sig av sina undervisningserfarenheter.
Workshopen följdes av en Estradföreläsning då Jonathan Levie från Skottland berättade om erfarenhetsbaserat lärande. Att aktivt göra saker är enligt honom det bästa sättet att få studenter att lära sig företagande. Det var även spännande att höra hur de i Skottland sedan länge arbetar mycket målmedvetet med att få in entreprenörskap i skolan, och att den högsta politiska ledningen där driver på frågan.
På onsdagen var det sedan dags för årets ”Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum” som vi arrangerar tillsammans med Näringsdepartementet och U.S. Department of Commerce. Närmare 20 talare från Sverige och USA föreläste och diskuterade på temat Tillgång till kapital. Det var en riktigt bra dag och vår samarbetspartner från U.S. Department of Commerce, som genomfört 19 liknande forum runt om i världen, menade att detta var det bästa hittills. Lärdomar från forumet kommer vi att publicera på ESBRIs webbplats framöver.
Men redan nu kan jag konstatera att vi har en del att lära från USA när det gäller tillgång till kapital. Både angående satsningar från det offentliga och hur den privata marknaden med ängelinvesteringar och VC-investeringar fungerar. Vi fick också höra entreprenörer som Dev Ganesan berätta om de ”lögner” som entreprenörer och riskkapitalister berättar för varandra.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Veckan började med den årliga workshopen för lärare på universitet/högskolor och gymnasier. Där fick vi bland annat lärdomar om hur lärandemiljöer för entreprenörskap skapas. Det var en härlig energi där deltagarna delade med sig av sina undervisningserfarenheter.
Workshopen följdes av en Estradföreläsning då Jonathan Levie från Skottland berättade om erfarenhetsbaserat lärande. Att aktivt göra saker är enligt honom det bästa sättet att få studenter att lära sig företagande. Det var även spännande att höra hur de i Skottland sedan länge arbetar mycket målmedvetet med att få in entreprenörskap i skolan, och att den högsta politiska ledningen där driver på frågan.
På onsdagen var det sedan dags för årets ”Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum” som vi arrangerar tillsammans med Näringsdepartementet och U.S. Department of Commerce. Närmare 20 talare från Sverige och USA föreläste och diskuterade på temat Tillgång till kapital. Det var en riktigt bra dag och vår samarbetspartner från U.S. Department of Commerce, som genomfört 19 liknande forum runt om i världen, menade att detta var det bästa hittills. Lärdomar från forumet kommer vi att publicera på ESBRIs webbplats framöver.
Men redan nu kan jag konstatera att vi har en del att lära från USA när det gäller tillgång till kapital. Både angående satsningar från det offentliga och hur den privata marknaden med ängelinvesteringar och VC-investeringar fungerar. Vi fick också höra entreprenörer som Dev Ganesan berätta om de ”lögner” som entreprenörer och riskkapitalister berättar för varandra.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
fredag, oktober 27, 2006
ESBRI – en plattform för möten
I går eftermiddag hade jag nöjet att vara moderator för ett seminarium som Stockholms landshövding Mats Hellström tagit initiativ till. Temat för diskussionen var ”Kreatörer och entreprenörer – vår tids ensamma hjältar”. Kreatörer i det här fallet var främst studenter från utbildningar på Konstfack, Beckmans och liknande.
Utgångspunkten för seminariet var hur kreatörer i större utsträckning ska ta rollen som entreprenörer och skapa företagsverksamhet. En annan fråga som diskuterades mycket var hur andra företag skulle se nyttan och värdet i att involvera kreatörer i sina företag.
En sak som många av deltagarna förde fram var behovet av plattformar som samlar människor med olika bakgrund och erfarenhet. Detta tyckte jag var mycket glädjande, eftersom det är precis vad ESBRI är! Vi arrangerar en rad olika mötesplatser och forum där de som är intresserade av att skapa ett mer entreprenöriellt Sverige kan mötas.
Du som läser detta, missa inte att besöka vår hemsida Där hittar du information om våra Estradföreläsningar och ett annat ljus i höstmörkret: The Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2006. En av forumets talare lyckades med bedriften att öka omsättningen i sitt företag från 0-4 miljarder (dollar!) på tre år. Jag ser fram emot att höra hans berättelse.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Utgångspunkten för seminariet var hur kreatörer i större utsträckning ska ta rollen som entreprenörer och skapa företagsverksamhet. En annan fråga som diskuterades mycket var hur andra företag skulle se nyttan och värdet i att involvera kreatörer i sina företag.
En sak som många av deltagarna förde fram var behovet av plattformar som samlar människor med olika bakgrund och erfarenhet. Detta tyckte jag var mycket glädjande, eftersom det är precis vad ESBRI är! Vi arrangerar en rad olika mötesplatser och forum där de som är intresserade av att skapa ett mer entreprenöriellt Sverige kan mötas.
Du som läser detta, missa inte att besöka vår hemsida Där hittar du information om våra Estradföreläsningar och ett annat ljus i höstmörkret: The Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2006. En av forumets talare lyckades med bedriften att öka omsättningen i sitt företag från 0-4 miljarder (dollar!) på tre år. Jag ser fram emot att höra hans berättelse.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
fredag, oktober 06, 2006
Entreprenörskap – mediernas nya gunstling
Inför mässan Eget Företag som pågår 5-6 oktober, presenterades en undersökning som med all önskvärd tydlighet visar att entreprenörskap står på mediernas dagordning. Hittills i år har det redan skrivits 80 procent fler artiklar om entreprenörskap än under hela 2005. Ett populärt tema har varit ”lärdomar från USA om att konkurser egentligen inte ska ses som misslyckanden utan lärdomar att ta med sig till nästa projekt”.
Ett problem i Sverige är att ”failure” (misslyckanden) i företagssammanhang ofta översätts med konkurs. De allra flesta företagsförsök, även om de ”misslyckas”, slutar inte med konkurs. Att ett företag inte längre driver sin verksamhet är ju inte detsamma som att det har gått i konkurs.
Därför är det bra att just detta med misslyckanden lyfts fram mer – jag har också kommenterat detta tidigare i bloggen (här till exempel). Det finns även en del artiklar om ämnet i ESBRIs kunskapsbank (här till exempel).
Att vi i dag fått en ny regering kan inte ha undgått någon. I regeringsförklaringen nämndes entreprenörskap ett flertal gånger. Småföretagandet fick ännu mer fokus – det är där de nya jobben ska komma som Alliansen har lovat oss.
Troligen kan vi alltså räkna med ännu mer medieuppmärksamhet till entreprenörskapet, fler artiklar, reportage och bloggtexter – vi på ESBRI kommer i alla fall att fortsätta dra vårt strå till stacken, här och på andra ställen (du har väl läst vår tidning Entré?).
Sedan gäller det ju att fler faktiskt ser möjligheterna med, och tar steget till att bli en del av, den experimenterande ekonomi som ett entreprenörskap innebär.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Ett problem i Sverige är att ”failure” (misslyckanden) i företagssammanhang ofta översätts med konkurs. De allra flesta företagsförsök, även om de ”misslyckas”, slutar inte med konkurs. Att ett företag inte längre driver sin verksamhet är ju inte detsamma som att det har gått i konkurs.
Därför är det bra att just detta med misslyckanden lyfts fram mer – jag har också kommenterat detta tidigare i bloggen (här till exempel). Det finns även en del artiklar om ämnet i ESBRIs kunskapsbank (här till exempel).
Att vi i dag fått en ny regering kan inte ha undgått någon. I regeringsförklaringen nämndes entreprenörskap ett flertal gånger. Småföretagandet fick ännu mer fokus – det är där de nya jobben ska komma som Alliansen har lovat oss.
Troligen kan vi alltså räkna med ännu mer medieuppmärksamhet till entreprenörskapet, fler artiklar, reportage och bloggtexter – vi på ESBRI kommer i alla fall att fortsätta dra vårt strå till stacken, här och på andra ställen (du har väl läst vår tidning Entré?).
Sedan gäller det ju att fler faktiskt ser möjligheterna med, och tar steget till att bli en del av, den experimenterande ekonomi som ett entreprenörskap innebär.
Magnus Aronsson, vd för ESBRI
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Prenumerera på esbribloggen