Sverige bra på att bidra till global innovationskapacitet

Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, och Stephen Ezell, ITIF.

Många länder satsar på innovationspolitik med avsikten att öka sin globala konkurrenskraft. Men gagnar den förda politiken den övriga världen eller stannar det vid ett nationellt särintresse?

Den amerikanska tankesmedjan ITIF (Information Technology and Innovation Foundation) har intresserat sig för ämnet och presenterade en ny studie vid ett seminarium som ESBRI och Tillväxtanalys arrangerade nyligen. Stephen Ezell, som är en av författarna, presenterade rapporten ”Contributors and Detractors: Ranking Countries’ Impact on Global Innovation”.

ITIF har studerat 56 länders bidrag till den globala innovationskapaciteten. Sverige ligger bra till, vi är rankade tvåa i studien – endast Finland ligger före. Vi är alltså näst bäst på att utforma en innovationspolitik som gagnar både Sverige och den övriga världen. Det kan gälla att minimera handelshinder samt ha flexibla export- och importregler. Ezell betonade vikten av att hitta rätt balans mellan de olika sidorna i ”innovationstriangeln”, det vill säga innovationspolitik, företagsklimat och regelverk.

Stephen Ezells presentation finns att ladda ner från ESBRIs webbplats. Där kan du se vilka indikatorer som har använts i studien.

Några av de synpunkter som framfördes under seminariet:

Sverige har en klar fördel i och med den statliga finansieringen av universitetens forskning och utveckling. Vi har en generellt hög kvalitet på våra universitet och högskolor och det satsas mycket statliga pengar på studenterna.

Men det finns ändå en hel del att förbättra i Sverige. Vi behöver öka samarbeten mellan högskola och näringsliv. Vi har till exempel en framstående life science-sektor, men det finns i dag ingen effektiv plattform för att kommersialisera idéer från akademin.

Vi bör också förbättra vår förmåga att ta vara på kompetensen hos högutbildade individer med utländsk bakgrund. Här finns exempelvis en mängd duktiga studenter från andra länder men regelverket gör det svårt för dem att stanna i Sverige efter sina studier.

Vill du se hela seminariet? Du hittar det på ESBRIs webb-tv.

Slutligen vill vi på ESBRI tacka Tillväxtanalys för ett trevligt samarbete!

/Helene

”Universiteten bidrar med gnistan”

När vi planerar Estradåret försöker vi alltid få till en mix av olika ämnen, lärosäten, föreläsare som pratar svenska och engelska, seniora och mer juniora forskare, kvinnor och män.

En forskare som alltid dyker upp i våra diskussioner är Åsa Lindholm Dahlstrand. Hon har stor erfarenhet och alltid intressanta forskningsprojekt igång, och därför blir vi väldigt glada när hon tar sig tid att komma och föreläsa på Estrad. Hittills har hon gästat oss 1998, 2001, 2006 och 2009, och i måndags var det dags igen.

- Tack för inbjudan, jag måste ha varit en av era första föreläsare! Det här är femte gången jag föreläser på Estrad, och tittar man på mina ämnen kan man se en röd tråd. I dag tänkte jag knyta ihop säcken under rubriken ”Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem”,  sa professor Åsa Lindholm Dahlstrand som är verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Hennes forskningsintresse kretsar bland annat kring kopplingarna mellan innovation och entreprenörskap, något som inte är alltför vanligt. De flesta forskare intresserar sig för antingen entreprenörskap eller innovation, och de båda forskningsfårorna bedrivs parallellt. Åsa påpekade också att det inte är så smart rent karriärmässigt att hålla på med både och. En forskare som vill klättra snabbt och få finansiering till fortsatt forskning bör hellre nischa sig inom ett smalt område, konstaterade hon. Men med ett bredare synsätt kan man se ”the big picture”, och det var vad Åsa levererade under sin Estradföreläsning 16 maj.

Hon presenterade ny forskning kring så kallade entreprenöriella innovationssystem, som bidrar till såväl ekonomisk som samhällelig nytta. Denna systemsyn bygger på antaganden om att både tekniskt och entreprenöriellt experimenterande är viktigt och bör vävas samman. Entreprenörskap och innovation är processer som formas av många olika aktörer, organisationer, handlingar och institutioner. Och experimenterandet utgör både input och output i systemet.

- Innovationer brukar enkelt mätas som patent, och det kan vara en output för det akademiska systemet. Men patenten är också input för samhället.

- Handlingar och agerande, både i formella och informella nätverk, är helt avgörande för systemets utveckling. När många är med och testar och experimenterar uppstår ett ackumulerat lärande som leder till utveckling av systemet, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

I det entreprenöriella experimenterandet är avknoppningar och uppköp de centrala mekanismerna. Genom att knoppa av ny och ”avvikande” teknik från befintlig verksamhet kan nya företag födas. Och när kunskapsintensiva företag blir uppköpta kan de skalas upp så att värdet exploateras. Denna symbios mellan små och stora, nya och etablerade företag är en förutsättning för att systemet ska fungera bra.

- I Sverige spelar förvärv en viktigare roll än riskkapitalinvesteringar, sa Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterade också att avknoppningar från universitet och privata företag fyller olika funktioner. De förstnämnda tar längre tid på sig att utvecklas, men när akademi och näringsliv jobbar ihop kan högväxande företag skapas.

- Det svenska lärarundantaget har fått så mycket kritik, men påståendena om en akademisk paradox är betydligt överdrivna. Det finns en stor poäng i att göra som vi gör i Sverige, nämligen att skapa många universitetsavknoppningar. De växer inte lika mycket som i andra länder, och det behöver vi justera i vårt system. Men universitetsavknoppningarnas viktigaste funktion är att bidra med gnistan till något nytt.

Hela Åsas presentation finns att hämta på vår webbplats, och på ESBRIs Bambusersida ligger sändningarna från eftermiddagen kvar. I slutet av veckan kommer hela föreläsningen även upp som webb-tv i hög kvalitet.

/Åse

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 2)

Experiment och exploatering – Så samverkar företagen i entreprenöriella innovationssystem (del 1)

Experimentellt entreprenörskap på Estrad

System av olika slag är poppis inom vårt forskningsfält. Innovationssystem av olika slag har det pratats om länge, och entreprenöriella ekosystem verkar vara det heta just nu. Åsa Lindholm Dahlstrand använder begreppet entreprenöriella innovationssystem. Enligt henne har experimenterandet en avgörande roll för entreprenörskapet. Det handlar inte bara om att skapa nya företag, utan om att de existerande företagen förändrar själva innovationssystemet.

Nu på måndag 16 maj kommer Lindholm Dahlstrand till Estrad. Läs mer och anmäl dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats, går det som vanligt att se hela föreläsningen live via Bambuser eller i efterhand på vår egen webb-tv.

/Jonas

Sveriges innovationspolitik bidrar till global kunskapsuppbyggnad

Félicitations, Philippe Aghion!

Energisk, entusiastisk, engagerad. Philippe Aghion är årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research, och när han höll sin prisföreläsning i Stockholm i går var det ingen som varken somnade eller avled. Men för säkerhets skull ställde Aghion flera gånger frågan till oss i publiken:

”Lever ni? Är det någon som har dött? Räck upp handen i så fall! Jag skulle kunna prata i timmar”.

Han är professor vid Collège de France och fick priset för sin forskning om hur viktiga innovationer är för företag. Föreläsningen hade titeln ”Rethinking Growth Enigmas: A Schumpeterian Perspective” och handlade bland annat om tillväxtprocesser, tekniska genombrott, konkurrens, och incitament till entreprenörskap och innovation.

”Företag är som folk är mest. När konkurrensen ökar är det några som kommer att anstränga sig mer för att ligga i framkant, medan andra kommer att sacka efter”, sa Aghion, som gärna kallar sig själv optimist. Med bättre kunskap om hur tillväxt fungerar kan bättre policybeslut fattas, menar han.

Philippe Aghion har besökt Sverige många gånger tidigare, bland annat vid ett policyseminarium som vi på ESBRI bevakade inför FoI-proppen 2008. Då sa han bland annat att han var ett stort fan av flexicurity, och det upprepade han i går. Aghion konstaterade att jobbskapande och jobbnedläggningar går hand i hand, och det måste finnas trygghet för individen – till exempel möjligheter att fortbilda sig.

”Utbildning, utbildning, utbildning. Det är, tillsammans med marknadsdynamik, de viktigaste drivkrafterna för innovationsbaserad tillväxt”, framhöll Philippe Aghion.

Hela prisceremonin livesändes och kan ses i repris. Mer information om priset, Philippe Aghion och hans föregångare finns på priswebben.

/Åse

Erbjud ”motgångsrika” människor rätt stöd

Under våren kör Kristdemokraterna fyra seminarier och en workshop om det svenska innovationssystemet. I förgrunden ESBRIs tidning Entré som erbjöds till deltagarna.

Förra veckan deltog jag i ett välbesökt seminarium om det svenska innovationssystemet arrangerat av Kristdemokraterna.

Ola Isaksson från Chalmers inledde och han menade att det inte enbart är de tekniska uppfinningarna som är viktiga utan de som har uppfunnit dem, människorna bakom. Han ansåg vidare att det är värdefullt att samarbeta mellan olika branscher för då konkurrerar parterna inte med varandra.

Det är också viktigt med dialog. Anna Sander från WSP berättade om hur de arbetar med innovation för att skapa fler och bättre bostäder för människor med olika behov. De involverar slutanvändaren och har till exempel en dialog med svårt sjuka barn på sjukhus: Hur vill de ha det i sina rum? Och hur vill unga människor ha det i sina bostäder? Kanske vill de ha en minimal boendeyta och i stället dela vissa utrymmen med sina grannar? Det finns möjlighet att få dispens från de restriktiva byggreglerna i Sverige för att testa innovativa lösningar.

Slutligen är det viktigt att omvandla sociala problem till sociala innovationer. Mona Abou-Jeib från Möjlighetsinkubatorn/Give it forward berättade om hur deras organisation arbetar. Motgång kan innebära olika saker – man har inte fått rätt resurser, man har blivit sjuk och/eller arbetslös till exempel. De erbjuder ”motgångsrika” människor en startup där de får tillgång till de bästa metoderna och utbildningarna. I programmet ingår massor av stöd för att individerna ska börja tro på sig själva så att de orkar och vågar ta sig ur sin situation. Varje person som kan börja arbeta innebär en enorm vinst, både för den enskilda och för samhället.

Tänkvärt och intressant!

/Helene

Smarta lösningar för digital hälsa

Under World Intellectual Property Day arrangeras evenemang över hela världen för att öka kunskapen om vilken betydelse immaterialrätt har för innovation. Jag deltog i ett intressant evenemang om e-hälsa, digitala verktyg och beslutsfattande arrangerat av PRV och Vinnova.

Hälso- och sjukvården är en rätt trög sektor där tekniska lösningar inte accepteras lika snabbt som i andra branscher. Det här är på gott och ont. Självklart måste det få ta tid eftersom det handlar om människors hälsa och liv, men samtidigt kan lösningar som underlättar för patienterna ta onödigt lång tid att få ut på marknaden. Företag inom området får vara beredda på att det tar lång tid att etablera ett samarbete med vården, det är en ledtid på många år innan nya lösningar accepteras.

Under seminariet presenterades två exempel på appar och hjälpmedel inom e-hälsa.

Företaget Careligo har utvecklat en produkt för hjärtsviktspatienter, Optilogg. Den här patientgruppen kräver oerhört mycket slutenvård och är i allmänhet en svår grupp att nå fram till eftersom de är äldre och oftast ovana vid tekniska lösningar. Företaget har arbetat fram en lättanvänd produkt för personer som aldrig har använt en dator eller en mobiltelefon. Den består av en läsplatta med enkla instruktioner, exempelvis att man ska väga sig. Sedan görs en beräkning av hur mycket vätskedrivande medel patienten behöver just den dagen. På så vis undviks många akuta läkarbesök och livskvaliteten förbättras för patienterna.

Man räknar med att ungefär 400 000 personer i Sverige har diabetes och antalet ökar tyvärr. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället, och svårigheter för de drabbade. Genom att engagera patienterna till att hålla koll på sin egen hälsa kan de få kontroll över sin sjukdom och därmed ökad livskvalitet. Diabetes Tools har utvecklat en app som hela tiden är uppkopplad mot vården. Om det uppstår problem syns en röd flagga i appen och patienterna blir kallade till ett läkarbesök. Många barn använder appen och målsättningen är att de och deras familjer ska kunna leva ett normalt liv. Tidigare gjordes kontrollerna manuellt och bokfördes på papper. Då var det svårt att följa variationer över tid på dygnet, vad patienten ätit, kroppens nivå av hormoner etcetera.

Smarta och funktionella lösningar! Vill du höra mer? Här finns mer information och länk till webbsändningen från seminariet.

/Helene

Lärare pratade lärande i Lund

Mats Lundqvist, Chalmers, Helle Neergaard, Århus University, och Roger Sörheim, NTNU, diskuterade fram- och motgångar på sina respektive arbetsplatser.

Den femte upplagan av European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) arrangerades i Lund 21-22 april. Arrangör är Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, och workshopen lockade ett 50-tal deltagare. Främst lärare och främst svenskar, men här fanns också deltagare från Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien. Jonas och jag bevakade evenemanget för ESBRIs räkning, och så här några dagar efteråt surrar huvudet fortfarande av olika insikter och åsikter…

Under dagarna presenterades flera entreprenörskapsutbildningscase, bland annat från Chalmers, Århus University, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Karolinska institutet, Mälardalens högskola och Malmö högskola. Paul Hannon prisades för sin lärargärning. Och vi diskuterade i plenum, i mindre grupper, och inte minst i fikapauserna förstås. Några av frågorna på agendan var: Hur kan vi inom utbildningen samverka med det omgivande samhället? Vilka tips och tricks kan lyfta entreprenörskapsundervisningen? Och hur kan man lära ut entreprenörskap till studenter inom olika fält?

Det är omöjligt att sammanfatta allt som sades men här kommer några av mina takeaways:

- Även om ordet entreprenörskap syns och hörs överallt – och har gjort så länge – är det något av ett rött skynke för vissa.  Några av deltagarna berättade om hur de designade entreprenörskapsutbildningar där ”entreprenörskap” aldrig nämndes, eller åtminstone inte förrän i slutet av kursen. I stället pratade man om exempelvis ”kreativitet”, ”alternativa karriärvägar” och ”learning by doing” som tydligen är mindre laddade begrepp. Efter kursen var alla var nöjda med innehållet, men de hade troligtvis inte tagit det till sig om kursen hade haft ”entreprenörskap” i titeln.

- Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom svensk skola, enligt ett regeringsbeslut 2009. Och skollagen slår fast att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men ändå verkar ingen vilja satsa på forskning om entreprenörskapsutbildning! Flera av forskarna berättade att det är mycket lättare att få finansiering för andra typer av entreprenörskapsforskning, än just den som rör undervisning. Publiceringsmöjligheterna i vetenskapliga tidskrifter är också små.

- I dag är det få som tror att man föds till entreprenör, och fler och fler gillar olika – även när det handlar om entreprenörer. Det finns många olika typer av entreprenörskap, och många olika entreprenöriella identiteter. Som lärare är det något man behöver ta hänsyn till: Att olika individer har med sig olika färdigheter, olika synsätt och olika drömmar. Det kan handla om att synliggöra de skilda kompetenser som finns i en studentgrupp, och stötta den som tvivlar på sin entreprenöriella förmåga.

- ”Din unge är verkligen ful”. Det vill ingen förälder höra, men som lärare måste man ibland tvinga studenterna att ge sig ut i den hårda verkligheten och försöka sälja sina ”bebisar”. Även om det är läskigt, obekvämt och nedslående lär de sig att det inte är så farligt trots allt. Helle Neergaard, Århus University, berättade om en dansk entreprenör som var så osäker på sin affärsidé att hon inte ens ville försöka sälja produkterna där hon bodde. I stället satte hon sig i bilen och körde tvärs över landet. Efter att hon lyckats få igång försäljningen där lossnade det. I dag driver hon ett internationellt företag.

- En del studenter som går en masterutbildning med entreprenörskapsinriktning är ganska ointresserade av den teoretiska biten: De vill bara driva företag, helt enkelt. Det kan vara en utmaning att få dem att reflektera kring sina erfarenheter, läsa teorin och skriva uppsats. Men i efterhand vittnar många studenter om att de har haft stor nytta av teorin. Det kan till exempel hjälpa dem att distansera sig från det egna företaget, och analysera det i ljuset av både teori och andra företag.

- Många utbildningar handlar om att utveckla en idé, att testa och misslyckas, testa igen och lära sig i takt med att den entreprenöriella processen fortskrider. Hur man bildar entreprenöriella team, som i vissa fall ska bestå i två år, varierar mellan olika lärosäten. Några låter studenterna bilda team själva, andra delar in dem grupper. Några tillåter ”skilsmässa” och att man får börja om med en ny idé – andra tillåter det inte. Erfarenheten visar att det oftast går fortare att få rull på företagsidé nummer två. ”Vi betonar att entreprenörskap är en vardaglig aktivitet. Man måste inte starta företag, det handlar om att lära sig arbeta med möjligheter – på ett entreprenöriellt sätt. Det är viktigt även som anställd”, sa Helle Neergaard.

- Att entreprenörskapskurser inte är obligatoriska utan läggs som så kallade extracurricular activities kan vara positivt. Det kan till exempel medföra att fler än bara ekonomi- och ingenjörsstudenter tar del av dem. Men det kan också innebära problem. Om studenter i Sverige ägnar sig för mycket åt entreprenörskapskurserna, och därmed missar tentorna på de kurser som är obligatoriska för deras utbildning, får institutionerna inte betalt. Studenterna kan också behöva betala tillbaka sina studiemedel. Men i Danmark är man snäppet hårdare. Där har varje lärosäte ansvar för att studenterna ska beta av sina kurser – och misslyckas de kan universitetet tilldömas böter. Man kan ju fundera på om det påverkar kursernas svårighetsgrad och allmänna kvalitet…

- De flesta entreprenörskapsutbildningar verkar vilja involvera det omgivande samhället, till exempel offentliga aktörer, stora och små företag, alumni, patentexperter eller andra lärosäten. Caroline Wigren Kristoferson berättade att hon låter VentureLab, en organisation som arbetar med inspirations- och inkubatorverksamhet vid Lunds universitet, komma in och ge studenterna feedback på projekten. Mats Lundqvist, Chalmers, konstaterade att hans vision är enkel: ”Pay it forward, som man gör i Silicon Valley. Tipsa, hjälp till och förmedla kontakter utan att kräva något i gengäld. Det är så man bygger ett välfungerande entreprenöriellt ekosystem”.

Deltog du också i EEEW? Vilka var de viktigaste frågorna som diskuterades tyckte du, och vad tar du med dig hem till dina studenter? Kommentera gärna!

/Åse