Myter om kvinnor och män består

Friederike Welter och Betsy Gatewood fick in många bra - och roliga - idéer när de bad konferensdeltagarna dela med sig av sina tankar kring framtida forskning. Foto: Hanna Andersson.

I söndags kväll drog vi igång det lilla konferensmaraton som vi (ESBRI i samarbete med VINNOVA, och med stöd från Almi och Babson College) arrangerar nu i midsommarveckan. Först ut är den sjunde Diana International Research Conference med över 80 deltagare från olika delar av världen. Konferensen inleddes med ett trevligt välkomstmingel på 7A Odenplans terrass.

I dag (måndag) har vi konfererat hela dagen, och en mängd forskningsbidrag har presenterats. I sitt inledningsanförande berättade Magnus om hur kul det känns att få arrangera Dianakonferensen i Stockholm igen, efter några års bortavaro. Det var ju här allt började, bland annat då en av de fem ur-Dianorna, Nancy Carter, gjorde sin sabbatical på ESBRI. Då arbetade hon på den annoterade bibliografi som senare blev den första publikationen från The Diana Project, utgiven av ESBRI.

”Den här konferensen är till för er forskare, den erbjuder en miljö där ni kan presentera er forskning och utveckla den framåt”, sa Magnus. Och det känns verkligen som att deltagarna tar tillfället i akt. Nätverkandet och diskussionerna kom igång direkt under välkomstmottagningen och har nog inte tystnat än. Just nu pågår nämligen konferensmiddagen och jag har fått rapporter om att stämningen är god!

I den interaktiva session som startade dagen lyftes många intressanta frågeställningar och perspektiv. Betsy Gatewood och Friederike Welter ledde diskussionen som tog sin utgångspunkt i frågan ”What now?” Forskningen om kvinnors entreprenörskap har tittat bakåt och studerat nuläget – men vart vill vi komma härnäst? Vad vill vi uppnå? Att jobba mer interdisciplinärt, longitudinellt och med varierade metodval, var några av förslagen från Betsy och Friederike själva.

Från övriga deltagare kom förslag om att, inom forskningsområdet kvinnors entreprenörskap, bland annat studera makrofaktorer, förhållandet familj–företagande, maktförhållanden, o-machomän, kulturella skillnader mellan olika länder och att kritiskt granska om entreprenörskap verkligen löser alla sociala problem. Många deltagare var trötta på att se kvinnors entreprenörskap presenteras som det avvikande och sämre, ”det som måste fixas till”. De menade att forskningen kanske snarare borde borra ner sig i varför mäns entreprenörskap ser ut och framställs som det gör – och vad det får för konsekvenser.

Under en av flera parallella paper sessions presenterade Malin Malmström och Jeaneth Johansson, Luleå tekniska universitet, intressant – men nedslående – ny empiri. De har suttit med i möten då svenska offentliganställda beslutat om vilka entreprenörer som ska få finansiering. En första slutsats var att män som är entreprenörer får runt 50 procent av de medel de ber om, medan kvinnor som är entreprenörer får ungefär 25 procent. Vad det beror på vet man inte riktigt. Men när forskarna analyserade hur investerarna pratade om de sökande entreprenörerna blev en annan skillnad tydlig: Män omnämndes främst i positiva ordalag, medan de negativa omdömena övervägde för kvinnor. En kvinna kunde exempelvis kallas ”ung och oerfaren” medan en man snarare var ”ung och lovande”.

”Myten om den svaga, passiva och beroende kvinnan står i kontrast mot den starka, aktiva och oberoende mannen. Och den myten är i högsta grad levande när finansieringsbeslut ska fattas”, konstaterade Malin och Jeaneth.

I morgon ångar Dianakonferensen på fram till lunch, efter det tar den mer praktikerorienterade GSWE (Global Symposium on Women’s Entrepreneurship) vid. Den senare kommer webbsändas, så det finns goda möjligheter att följa den!

/Åse