Visar inlägg med etikett Almi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Almi. Visa alla inlägg

måndag, juni 16, 2014

Myter om kvinnor och män består

Friederike Welter och Betsy Gatewood fick in många bra - och roliga - idéer när de bad konferensdeltagarna dela med sig av sina tankar kring framtida forskning. Foto: Hanna Andersson.
I söndags kväll drog vi igång det lilla konferensmaraton som vi (ESBRI i samarbete med VINNOVA, och med stöd från Almi och Babson College) arrangerar nu i midsommarveckan. Först ut är den sjunde Diana International Research Conference med över 80 deltagare från olika delar av världen. Konferensen inleddes med ett trevligt välkomstmingel på 7A Odenplans terrass.

I dag (måndag) har vi konfererat hela dagen, och en mängd forskningsbidrag har presenterats. I sitt inledningsanförande berättade Magnus om hur kul det känns att få arrangera Dianakonferensen i Stockholm igen, efter några års bortavaro. Det var ju här allt började, bland annat då en av de fem ur-Dianorna, Nancy Carter, gjorde sin sabbatical på ESBRI. Då arbetade hon på den annoterade bibliografi som senare blev den första publikationen från The Diana Project, utgiven av ESBRI.

”Den här konferensen är till för er forskare, den erbjuder en miljö där ni kan presentera er forskning och utveckla den framåt”, sa Magnus. Och det känns verkligen som att deltagarna tar tillfället i akt. Nätverkandet och diskussionerna kom igång direkt under välkomstmottagningen och har nog inte tystnat än. Just nu pågår nämligen konferensmiddagen och jag har fått rapporter om att stämningen är god!

I den interaktiva session som startade dagen lyftes många intressanta frågeställningar och perspektiv. Betsy Gatewood och Friederike Welter ledde diskussionen som tog sin utgångspunkt i frågan ”What now?” Forskningen om kvinnors entreprenörskap har tittat bakåt och studerat nuläget – men vart vill vi komma härnäst? Vad vill vi uppnå? Att jobba mer interdisciplinärt, longitudinellt och med varierade metodval, var några av förslagen från Betsy och Friederike själva.

Från övriga deltagare kom förslag om att, inom forskningsområdet kvinnors entreprenörskap, bland annat studera makrofaktorer, förhållandet familj–företagande, maktförhållanden, o-machomän, kulturella skillnader mellan olika länder och att kritiskt granska om entreprenörskap verkligen löser alla sociala problem. Många deltagare var trötta på att se kvinnors entreprenörskap presenteras som det avvikande och sämre, ”det som måste fixas till”. De menade att forskningen kanske snarare borde borra ner sig i varför mäns entreprenörskap ser ut och framställs som det gör – och vad det får för konsekvenser.

Under en av flera parallella paper sessions presenterade Malin Malmström och Jeaneth Johansson, Luleå tekniska universitet, intressant – men nedslående – ny empiri. De har suttit med i möten då svenska offentliganställda beslutat om vilka entreprenörer som ska få finansiering. En första slutsats var att män som är entreprenörer får runt 50 procent av de medel de ber om, medan kvinnor som är entreprenörer får ungefär 25 procent. Vad det beror på vet man inte riktigt. Men när forskarna analyserade hur investerarna pratade om de sökande entreprenörerna blev en annan skillnad tydlig: Män omnämndes främst i positiva ordalag, medan de negativa omdömena övervägde för kvinnor. En kvinna kunde exempelvis kallas ”ung och oerfaren” medan en man snarare var ”ung och lovande”.

”Myten om den svaga, passiva och beroende kvinnan står i kontrast mot den starka, aktiva och oberoende mannen. Och den myten är i högsta grad levande när finansieringsbeslut ska fattas”, konstaterade Malin och Jeaneth.

I morgon ångar Dianakonferensen på fram till lunch, efter det tar den mer praktikerorienterade GSWE (Global Symposium on Women’s Entrepreneurship) vid. Den senare kommer webbsändas, så det finns goda möjligheter att följa den!

/Åse

onsdag, mars 26, 2014

Hur kan vi bli bättre på att ta tillvara alla resurser?

Foto: Anna Kopparberg.
Förra veckan deltog jag i Sacos konferens om globalisering, entreprenörskap och kompetens. Dagen innehöll många intressanta presentationer och spännande fakta. En generell slutsats som jag drog var att det finns massor av resurser som i dag inte tas tillvara.

Forskaren Karl Wennberg inledde med att presentera en studie som visar att utrikesfödda startar företag i större utsträckning än infödda. Och företag som startas av barn till utrikesfödda individer växer ofta mycket snabbt. Man kan också se att en liten grupp av snabbväxande företag står för nästan hela nettotillväxten av nya jobb.

Många som anställs i nya, snabbväxande företag är unga, med annan bakgrund, arbetslösa. De här företagen skapar alltså arbetstillfällen för individer som i allmänhet står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att få en anställning. Det innebär att den här gruppen människor kan få ett mycket bättre utgångsläge om de sedan vill söka sig vidare på arbetsmarknaden. Så bra!

Maroun Aoun berättade om hur IFS arbetar. De har 40 rådgivare från 18 länder anställda, och de är verksamma runt om i Sverige. Numera samarbetar IFS med ALMI, och därigenom har utlåningen av pengar till företagare med utländsk bakgrund ökat markant.

I dag utgör personer med utländsk bakgrund 20 procent av alla företagare. En tydlig trend är att den här målgruppen går in i nya branscher hela tiden, speciellt i storstadsregionerna. Många individer med utländsk bakgrund har ett stort nätverk, speciellt i hemlandet men även i resten av världen. Nätverken är en viktig resurs både för Sverige och företagen och vi borde arbeta för att bli ännu bättre på att ta vara på dem. Aoun har skrivit Åsikten i det kommande numret av Entré, där kan du läsa mer.

Lisa Cooper från norska Leadership Foundation delade med sig av sina erfarenheter från att vara utlandsfödd. När hon flyttade till Norge från New York i slutet av 1980-talet möttes hon av en utbredd diskriminering och okunskap. Med tiden har detta förändrats, delvis tack vare både denna och andra organisationers arbete för att skapa bättre förutsättningar för personer med icke-norsk bakgrund.

Ett projekt som vore kul att kopiera i Sverige är deras Top 10. De utser varje år de tio mest framgångsrika individerna i Norge som har utländsk bakgrund. De blir sedan positiva förebilder och visar på goda exempel, på möjligheterna.

Liknande tankegångar har IFS, som i många år har korat Årets Nybyggare i Sverige. Avsikten är att priset ska gå till en person med invandrarbakgrund som, trots hinder och relativt sämre förutsättningar, har startat eget och bidragit med tillväxt i det nya landet.

Du kan se hela konferensen och ta del av alla intressanta presentationer på Sacos webb-tv. Mycket sevärt!

Vill du läsa mer om entreprenörskap hos personer med utländsk bakgrund? En bra ingång är vår temasida www.esbri.se/utland

Missa inte heller vår Estrad 14 maj.

/Helene

måndag, mars 10, 2014

Staten och riskkapitalet

Det här med riskkapital har varit ett hett ämne den senaste tiden. Nyligen kom en rapport från Riksrevisionen som visade att statligt riskkapital investeras för sent, trots att målsättningen varit att investera i sådd- och expansionsfas. Det är just i dessa tidiga skeden den största bristen på privat kapital finns.

ESBRI arrangerade i samma veva en Estradföreläsning om riskvilligt kapital, och presentationerna finns att se i sin helhet via webb-tv. Även under föreläsningen framkom kritik, främst mot att statligt kapital satsas i senaste laget. Det behövs definitivt en ändring av strategierna för att investeringarna ska fungera bättre. Läs gärna bloggen som jag skrev efter Estrad.

ALMI Invest publicerade i förra veckan ett debattinlägg där de menar att det faktiskt finns kapital som investeras i de allra tidigaste faserna av ett företags start.

ALMI Invest skriver att de är landets mest aktiva investerare i unga tillväxtbolag, de har för närvarande en portfölj med 300 bolag. Ramböll har utvärderat ALMI Invests investeringar. Resultatet visar att pengarna hamnar rätt, och att företagen har nytta av rådgivningen i managementfrågor som de får ”på köpet”.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen av statens roll som finansiär. Det är viktigt att hitta modeller som passar de regionala förutsättningarna, och där finansieringen inte riskerar att tränga ut privata investerare.

För den vetgirige finns det också en hel del läsning om riskkapital i vår Kunskapsbank.

/Helene

onsdag, oktober 24, 2012

Born globals och mentorskap på Estrad

”Årets mentor för befintliga företagare” fick ta emot sitt pris på ESBRIs Estrad. Prisutdelare var näringsminister Annie Lööf.

I förrgår körde vi en Estrad special där vi fick lära oss om både born globals och mentorskap för företagare.

Vi inledde som en ”vanlig” Estrad, där Svante Andersson och Hélène Laurell, Högskolan i Halmstad, berättade om forskningsläget kring born globals. Och med det menas alltså företag som från start drar nytta av resurser och säljer på flera olika marknader.

- Ofta erbjuder de en kombination av tjänster och produkter. De är viktiga att studera av många olika anledningar, inte bara för att se hur man växer internationellt. Globaliseringen har både för- och nackdelar – born global-företagen ser det positiva med den och drar nytta av globaliseringen, konstaterade Svante Andersson.

- I en studie inspirerades vi av Henry Mintzbergs tidsstudier. Vi följde efter vd:ar i internationaliserade respektive traditionella företag och noterade vad de gjorde. Vi såg en tydlig skillnad. De internationaliserade vd:arna la mer tid på strategiskt arbete än på operativt, de var sällan ute i verkstaden. De byggde upp en organisation som kunde fungera utan att de var närvarande – 100 dagar om året var de ju ute och reste, fortsatte han.

Hélène Laurell är doktorand och fokuserar i sitt avhandlingsarbete på medicinsk teknik. Redsense är ett av hennes fallföretag, och hon tog med sig vd:n Patrik Byhmer som delade med sig av sina erfarenheter. Redsense säljer ett larmsystem för att upptäcka om vennålen lossat i samband med dialys.

- Idén har utvecklats väldigt lokalt, i Halmstad, men marknaden är global, förklarade Byhmer.

Estrads andra del handlade om mentorskap. Monica Äijä Lenndin fick ta emot ALMI Företagspartners pris Årets mentor för befintliga företag. Prisutdelare var näringsminister Annie Lööf.

De båda, samt Äijä Lenndins adept Anita Gebhard och förra årets vinnande mentor/adeptpar förde en intressant diskussion som modererades av ESBRIs Magnus Aronsson. Några lärdomar:

1. När man som adept letar mentor kan det vara vettigt att försöka hitta någon som är ens totala motsats – som alltså kan bidra med kompetens som man själv saknar.

2. Samtidigt är personkemin viktig. Den måste också stämma, annars kan man inte bygga en långvarig relation.

3. Mentorn kan tillföra kunskap, erfarenhet, nätverk och struktur. Hen kan sätta upp ramar för mötena, stämma av och blicka framåt. Ändå är det alltid adeptens intresse som styr. Mentorn ska vara lyhörd.

4. Att ställa upp som mentor helt ideellt kan ses som ett sätt att ”betala tillbaka” om man själv fått hjälp och stöd i tidiga skeden. Men att träffa en ung företagare kan också ge mentorn otroligt mycket: man får inblick i en annan företagares vardag, möjlighet att testa teorier och se effekter i praktiken. Och inte minst chansen att hjälpa en annan människa att växa.

Annie Lööf poängterade vikten av ärlighet och tillit, och menade att mentorskapet måste kännas rätt. Hon uppskattade att få ta del av mentorernas och adepternas berättelser.

- I samtal som de här får jag med mig konkreta exempel på att programmen fungerar. Och det behövs livslevande exempel, inte bara enkätsvar och statistik. Förutom de 6 200 mentor/adeptpar som deltagit i ALMIs mentorprogram, som startade för sex år sedan, finns ju även en rad andra initiativ. Här har vi ett engagemang som är värt att ta vara på. Det kommer av sig själv, och det gör att människor växer, sa Lööf.

Föreläsningen kunde ses via Bambuser och kommer som webb-tv i ännu bättre kvalitet om några dagar. Nästa Estradtillfälle är 12 november, kom och diskutera professor Sverker Sörlin: Är det bara innovation vi vill ha?

/Åse

tisdag, september 18, 2012

Regionalt = genialt

I går deltog jag i Tillväxtverkets och Almis konferens om EUs satsning på regionalt riskkapital, ett projekt som pågår mellan 2007-2013. I tolv regionala riskkapitalfonder ska offentliga och privata investerare på lika villkor gå in med ägarkapital i små och medelstora företag.

Under dagen medverkade många olika talare, förutom arrangörerna fick vi lyssna på både representanter från de olika regionala riskkapitalfonderna och företag som fått finansiering. Moderator var ESBRIs Magnus Aronsson. Vi fick också ta del av slutsatserna från halvtidsutvärderingen av projektet.

Alla parter var överens om att EU:s satsning på regionala riskkapitalfonder i Sverige har blivit lyckad. Företag efterfrågar pengarna, mer privat kapital än förväntat satsas genom fonderna och nya personer går in som affärsänglar. Positivt är också att riskkapital har investerats utanför storstäderna, vilket annars är det vanliga.

En framgångsfaktor har varit att fonderna har verkat regionalt. Investerare vill gärna investera i sitt närområde, och här har de beretts möjlighet att gå in som delfinansiärer i företag som varit regionalt verksamma. En större andel privata finansiärer än väntat har gått in med pengar, hela 64 procent har satsat kapital. Det ursprungliga kravet var 50 procent.

Med dagens modell har det inte varit möjligt att flytta överblivna pengar från en region till en annan – mer behövande – sådan. För att kunna ta hänsyn till individuella variationer i olika regioner skulle man kunna ha en nationell beslutsinstans med regional närvaro. Det är dock svårt att få regionerna att gå in med pengar till en nationell finansieringsfond, de vill att deras pengar ska komma till nytta i den egna regionen.

Att ha samma avkastningskrav från offentliga och privata finansiärer är nödvändigt, annars får man inte med några privata investerare. De kan/vill inte investera i ett företag där de endast får tillbaka sina pengar eller till och med drabbas av en förlust.

Sedan är det viktigt att snabbt få besked om vad som händer när denna projektperiod är slut 2014. En stor osäkerhet om vad som ska hända efter projektets slut medför att finansiärer tvekar att gå in med pengar.

Förhoppningen är att ett beslut om framtida EU-pengar ska komma i november. Jag ser fram emot fortsättningen av denna lyckade satsning!

/Helene