Goda råd till kunskapsföretagaren + ett boktips

I morse var jag på en trevlig boklansering. Det är Niklas Hill som via sitt företag Trinambai gett ut sin andra bok: ”Kunskapsföretagaren”, en inspirationsbok för dig som vill starta eller utveckla någon slags kreativ verksamhet.

Vad är då kunskapsföretagande? Det handlar om att du, på ett eller annat sätt, utnämner dig till expert inom ditt område. Niklas Hill beskriver i boken att kunskapen inte behöver komma från en akademisk utbildning, det kan lika gärna handla om kunskap inhämtad på andra sätt. Men grundläggande är att det finns ett brinnande kunskapsintresse som du vill dela med sig av, och som du dessutom kan paketera och erbjuda andra att ta del av på olika kreativa sätt. Till exempel genom att producera kurser, artiklar, böcker, strategier eller workshops.

Efter en kort presentation av boken hölls en intressant paneldiskussion. Förutom författaren själv bestod panelen av två av de tio egenföretagare som intervjuas i boken, samt Klas Rabe, programansvarig för Kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket. Kunskapsföretagarna var Pernilla Alexandersson, vd för Add Gender, som verkar för ett mer jämställt samhälle, och Milda Rönn, ordförande och grundare av Humsamverkan, en relativt nybildad organisation som arbetar för bättre samverkan mellan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och samhället i stort. Panelen gick igenom svårigheter och utmaningar som kunskapsföretagare ofta möter.

Kunder som köper in kunskap behöver ibland hjälp. Det gäller för företagaren att paketera och informera om sina tjänster så att blivande kunder vet vad det är de köper. Kanske till och med hjälpa dem förstå att de har ett behov av dina tjänster. Vill, eller kan, de inte förstå är det kanske inte rätt kunder.

- Det gäller att komma ihåg att det finns fler kunder där ute. Vi på Add Gender väljer våra kunder, sa Pernilla Alexandersson.

Några råd till blivande kunskapsföretagare:

- lägg inte alla ägg i samma korg, det vill säga arbeta med parallella inkomstkällor
- värdera din tid och kunskap, ta inte för lite betalt i början eftersom det kan vara svårt att höja priserna senare
- planera bort stressen genom att ha ett privatliv där du kan koppla av
- våga säga nej, eller ge motförslag, om kunden till exempel begär orimliga tidsscheman. Säg: ”Med den deadlinen kan jag inte leverera på så hög nivå som jag vill ge er. Jag behöver istället…”

Flera av råden handlade om att ta hand om sig själv, även när det är stressigt eller går dåligt. Att kanske till och med föreställa sig det värsta som kan hända, så att man vet vad man själv kan göra då.

- I ett worst case scenario har en kunskapsföretagare det ändå lättare än andra företagare som står med dyra lokaler, lager eller inköpta maskiner. Även om du inte behöver gå i konkurs när det blir dåliga tider, kan det vara bra att ha en plan B, menade Niklas.

I boken "Kunskapsföretagaren" får du ännu fler råd. Du kan köpa den i närmaste bokaffär, eller på nätet här eller här.

/Hanna

Sörlin, Flodström och ESBRI-bebis på Estrad

Blir svensk forskning bättre om den får dubbla anslag? Är innovation likställt med ökad tillväxt? Det är många stora utmaningar som förväntas mötas med innovation. Under föreläsningstiteln Är det bara innovation vi vill ha? – Nyttiggörande ur ett bredare perspektiv föreläste Sverker Sörlin, professor vid KTH, på Estrad 12 november.

– Det har inte tänkts färdigt om innovation, inledde han.

Sörlin menade att samhället står inför flera kunskapsutmaningar. När regeringen lägger 65 miljarder kronor per år på forskning och högre utbildning, behöver forskningspolitik bli mer allsidig och artikulera fler sidor, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora.

– Forskningen är inte direkt svältfödd. Mycket av debatten i dag handlar om hur vi ska styra och koppla forskning till prestation.

– Vi behöver mer samlad forskning. I dag samverkar inte forskningen tvärvetenskapligt.

Sverker Sörlin konstaterade att man inte bara kan fördela pengar enligt hur man alltid gjort. I stället bör man låta resurser gå dit de gör mest nytta.

– Vi kan inte ha för mycket fokus på nobelprisforskning. Forskning ska vara till nytta för många och forskning inom humaniora och samhällsvetenskap är ett nödvändigt komplement för att skapa balans. Därmed kan vi använda resurserna effektivt.

– För att åstadkomma det behöver vi tänka på ett integrerat sätt om kunskap.

Anders Flodström, även han professor vid KTH, fanns på plats för att kommentera Sörlins presentation.

– När jag växte upp köpte min mamma nytt när något gick sönder. I dag köper vi nytt när vi tycker något är bra eller intressant. Vill vi köpa mera lånar vi pengar av banken.

– Det som styr världen är marknaden.

Flodström diskuterade vad som händer med arbetsmöjligheterna när industrin effektiviseras, och hur innovation skapar nya jobb. Hur utbildar man när jobben förändras snabbare än utbildningarna?

– Humaniora spelar en naturlig roll i detta sammanhang, och har stora möjligheter att göra impact, sa han.

Under gårdagens Estrad hade vi också glädjen att för första gången träffa det senaste tillskottet till ESBRI-familjen. ESBRI-kollegan Jonas tog nämligen med sin knappt två veckor gamla son som fick uppleva sitt allra första Estradbesök. Vi gratulerar Jonas och hans sambo Mia till deras lilla fina pojke!

På ESBRIs webbplats finns mer info om föreläsningen. Inom kort kan du också se den som webb-tv.

/Christina

PS Sverker Sörlin är även jurymedlem i ESBRIs och VINNOVAs uppsatstävling Nytt&Nyttigt. Tävlingen har just inletts för fjärde året i rad, med chans för studenter att vinna resestipendier om 65 000 kronor. Mer info och anmälan här.