Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.

För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 16 mars kommer han till ESBRIs Estrad igen och delar med sig av sin kunskap.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Vad ser du fram emot att lära dig mer om på Estrad?
/Maria

EDIT 12 mars 2020: Med anledning av den rådande situationen med coronaviruset, covid-19, har vi beslutat att ställa in föreläsningen 16 mars. Vi hoppas kunna genomföra den vid ett senare tillfälle, information kommer då att publiceras på www.esbri.se

Nytt forskningsämne avslutade Estrad

Vad är "normalt"? Johan Wiklund använde sig själv som exempel. Han är exakt 2 meter lång, och ligger därmed två standardavvikelser från vad som är normalt. I flygstolen är det negativt, på rockkonsert en fördel.

9 december genomförde vi årets sista Estrad, och där fick vi veta mer om ett spännande och relativt outforskat område. Johan Wiklund har börjat titta närmare på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Han konstaterar att exempelvis ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Under föreläsningen pratade han bland annat om Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring medverkade också i föreläsningen. Hon visade att det är vanligt med den här typen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 5 procent av befolkningen har ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information och därför är det viktigt att individer med neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det också bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Ta gärna en paus i julstressen och kolla in föreläsningen via webb-tv. Estrad fortsätter 2014, i kalendariet hittar du de tre spännande föreläsningar som vi hunnit boka in under 2014.

/Helene

Entreprenörskap och psykisk ohälsa