Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.

- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

Utmanande och utvecklande att arbeta i team

Jag har precis läst boken Teamutveckling i teori och praktik skriven av Christian Jacobsson och Maria Åkerlund. Med utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap förklarar författarna hur man formar – och arbetar i – ett effektivt team. De definierar ett team som två eller flera personer som har ett eller flera gemensamma mål och någon form av utbyte med varandra, verbalt eller på andra sätt.

Man tänker sig att team ska bli mer effektiva, och uträtta mer, ju större de är. Men det finns flera faktorer som kan medföra att den samlade gruppen får mindre gjort än om teammedlemmarna arbetar var för sig.

Det kan till exempel bli samordningsproblem när ett antal individer ska komma överens och koordinera sitt arbete. Ibland uppstår ett fenomen som kallas ”social maskning”, och det innebär att människor tenderar att gradvis sänka sin grad av ansträngning ju fler som ingår i gruppen. Ett team bör inte ha fler än sex medlemmar eftersom det visar sig att effektiviteten minskar när grupperna är större, konstaterar Jacobsson och Åkerlund.

Bristande informationsöverföring är en annan faktor man måste ha i åtanke. Det räcker inte med att ”prata igenom” saker. Finns det konflikter bör de lyftas upp och gemensamt försöka lösas i gruppen. Sammanhållning och tillit är viktiga både när det gäller arbetsmiljön och leveransen av produkter och tjänster, visar författarna. Målet är att forma teamet till en sammanhållen enhet bestående av mångfald och olikheter.

Gemensamma mål är viktiga för att team ska samarbeta effektivt. Men teamarbete ställer också krav på medlemmarna att de ska kunna förstå och stödja dessa gemensamma mål och sätta sina egna behov åt sidan. De ska kunna skapa relationer och samtidigt agera med integritet.

Författarna framhåller att det kan vara frustrerande att arbeta i team men samtidigt innebär det en fantastisk grogrund för medlemmarnas personliga utveckling.

/Helene

Återuppfinn din organisation

Sättet att driva organisationer verkar alltmer föråldrat. Undersökning efter undersökning visar att en majoritet av alla anställda upplever svårigheter att påverka. Det påverkar deras motivation i negativ riktning eftersom deras djupt liggande biologiska behov pekar mot en maktfördelning som präglas av medskapande och dialog. Men det finns möjligheter att ändra på det här sättet att leda.

Allt detta menar Frederic Laloux, författare till ”Reinventing organizations”. Boken skrevs för några år sedan men gavs ut på svenska förra året och är fortfarande mycket aktuell.

Författaren beskriver hur man kan förändra sättet att styra organisationer mot en modell som lyfter fram mer av vår mänskliga potential. Han hävdar att det inom de flesta organisationer finns hierarki och byråkrati, det bokas ett oändligt antal möten och det sker upprepade förändringar, sammanslagningar, centraliseringar och kostnadsbesparande program. Hierarkin sitter djupt rotad i föreställningarna om hur en organisation ska styras.

Det verkar som om det är enklare att ställa om till en digitaliserad verklighet för att kunna tillhandahålla attraktiva erbjudanden gentemot marknaden, än vad det är att förändra det hierarkiska sättet att styra organisationer, konstaterar han.

Boken ger en överblick av olika utvecklingsstadier och organisationsmodeller som har växt fram över tid. Den kan användas som en praktisk handbok om hur det nya sättet att driva en organisation fungerar. Frederic Laloux ger lärorika exempel från företag, ideella organisationer, skolor och sjukhus. Utöver detta förmedlar boken också en bild av vad som behövs i praktiken för att omvandla organisationer till den nya modellen.

Enligt Laloux är vi på väg mot ett förändrat medvetande hos individerna och därför är det oundvikligt att förändra även sättet att arbeta i och leda en organisation. Modellen som beskrivs i boken kallas för TEAL. Den präglas av självstyre, helhet och har ett evolutionärt syfte. Modellen passar både stora och små organisationer, oavsett bransch eller region. Det gäller dock att både ledning och styrelse är införstådda med det här sättet att leda, annars kommer det inte att fungera.

/Helene