Nytt&Nyttigt – juryns arbete tar vid

I onsdags var det sista anmälningsdagen för att delta i vår uppsatstävling Nytt&Nyttigt. 72 stycken (!) bidrag kom in, varav 34 direktkvalificerar till steg två, juryns påsikt.

Även årets tävlingsomgång fick en god spridning och vi kan stolt meddela att hela 17 svenska lärosäten finns representerade bland de inkomna bidragen.

I veckan som följer påbörjar juryn sitt arbete. Ordförande är Charlotte Brogren, VINNOVAs generaldirektör. I övrigt hälsar vi professor Anders Malmberg, Uppsala universitet och Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna, välkomna som nya jurydeltagare. Vi passar också på att avtacka Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, samt professor Dominic Power, Uppsala universitet, för deras tid och engagemang i juryarbetet. För information om alla jurydeltagare och årets tävling, besök www.innovationsuppsats.se.

12 oktober tillkännages resultatet av uppsatstävlingen. Prisutdelningen sker samma dag, i samband med VINNOVAs årskonferens. Därefter drar vi igång tredje tävlingsomgången av Nytt&Nyttigt. Då vill vi åter få in Sveriges bästa uppsatser om innovation och nyttiggörande!

/Christina

Kameramannens rapport från ICSB

På ICSB-konferensen i Stockholm kunde man träffa kompisar från förr, till exempel Allan Gibb och en björn.

Slutet av förra veckan tillbringade jag, tillsammans med flera av mina kollegor, till stor del på ICSB-konferensen. Att försöka sammanfatta tre dagar med hundratals seminarier och workshops är en omöjlighet. I stället kommer här några korta reflektioner från personen bakom kameran (jag fotade en hel del under konferensen, se tidigare inlägg här på esbribloggen).

Som vanligt var det trevligt att träffa vänner från hela världen. I början av 2000-talet var jag aktiv i ICSB, bland annat i styrelsen under några år, och många av dem jag lärde känna då kommer fortfarande på konferenserna. I år lyssnade jag främst på plenumsessionerna. Däremellan handlar konferensdeltagande mycket just om att träffas och ”buskdiskutera” i korridorerna.

Eftersom jag även suttit med i konferensens styrgrupp som representant för ESBRI, så var det härligt när det hela satte igång. I torsdags delade Prins Daniel ut ”The Global Award for Entrepreneurship Research” och näringsminister Maud Olofsson öppningstalade. Hela hennes tal finns på regeringens webbplats. Så här i efterhand tycker jag nog att hon såg extra avslappnad och glad ut. Kanske inte så konstigt då hon dagen efter meddelade att hon inte ställer upp för omval som partiordförande för Centerpartiet.

ICSB-dagarna avslutades med att professor Steven Klepper presenterade den forskning han fick pris för när konferensen startade på torsdagen. Han har studerat olika kluster och deras utveckling över tid, bland annat bilindustrin i Detroit. Klepper kallar sin forskning nanoekonomi eftersom den handlar om att gå in på riktigt detaljerad nivå. Ett resultat som jag reflekterade över var att det i början av 1900-talet fanns över 200 biltillverkare i bilklustret i Detroit. I dag finns det 3. Alltså klart färre tillverkare, men ändå fler modeller än tidigare då jag tror att varje tillverkare i början av 1900-talet hade en modell vardera.

Till sist vill jag ge en eloge till Maria Evertsson, Lena Stenberg och Anna Ullsten på Tillväxtverket som har utgjort kärnan i kansliet för ICSB 2011. Det är inte lätt att ro i land ett sådant här stort arrangemang. Bra jobbat!

/Magnus

Kreativa miljöer på ICSB

Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden

Förra veckans internationella forskarkonferens, ICSB, hade flera olika teman. Ett av dessa var kreativa näringar och miljöer, något jag tycker är speciellt spännande.

Bland annat fick vi lyssna till Karin Nilsdotter som presenterade Sverige som en nation som satsar på rymdforskning! Hon jobbar på Spaceport Sweden, ett företag i Kiruna som håller på att utveckla en helt ny industri, och en kommersiell plattform för utflykter till rymden. Rymdforskning i Sverige har funnits lika länge som NASA men är inte lika välkänt. Inom ett par år kommer de att ha möjlighet att skicka människor ut i rymden – på semester! För den som har pengar över går det att boka en plats redan nu…

Spaceport Sweden fanns också med på utställningen Creative Sweden som ställts upp för ICSB-besökarna på Stockholm Waterfront. Där kunde man mingla runt i pauserna och snappa upp fakta om de representerade företagen och organisationerna, bland andra LKAB, Swedish Lappland och Ishotellet i Jukkasjärvi.

I World Trade Center, mitt emot Waterfront, kunde man lyssna till mindre seminarier om olika artiklar, bland annat på temat kreativa näringar. Som skribent tyckte jag att Sabine Müllers, ”Entreprenurship and Regional Development: A Litterature Review” var extra spännande. Hon har gjort ett omfattande jobb och jämfört hur man skriver om entreprenörskap i olika publikationer, vilka termer som används och hur entreprenörskap presenteras – kanske något att titta närmare på för den som forskar i eller skriver om ämnet.

/Hanna

Avknoppningarna gör regionen

Efter att professor Steven Klepper hade hållit sitt tal, fick vi en pratstund. Han passade på att kika igenom Entré, med sig själv på omslaget. Foto: Magnus Aronsson.

 Årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research” är Steven Klepper. Det har vi uppmärksammat här på bloggen förut, och han porträtteras i senaste numret av Entré. I dag på ICSB-konferensen höll han ett keynote-tal. Han fokuserade främst på sin forskning kring kluster och varför företag som verkar i kluster är så framgångsrika. Den dominerande synen är att framgången beror på att här finns resurser, som personal, nära och lättillgängligt. Klepper syn är lite annorlunda.

Han berättade om fyra extremt lyckade kluster: Silicon Valley (förstås), Detroits bilindustrikluster, bildäcksklustret i Ohio och klädklustret i Bangladesh. De fyra må vara olika på många sätt, men har också en hel del gemensamt. Bland annat att de har uppstått på ganska osannolika platser. Inget talade egentligen för att Fairchild skulle välja Silicon Valley som etableringsplats, eller för att Oldsmobile skulle välja Detroitområdet.

Ingen av regionerna var då speciellt attraktiva. Däremot växte de extremt snabbt när väl det första företaget hade etablerat sig. Regionen där Oldsmobile startade växte från 300 000 människor till 1,9 miljoner på 30 år, och producerade 80 procent av bilarna. Silicon Valley såg ungefär samma utveckling.

Hur går det här till? Kleppers svar är avknoppning. Och skälet till att företag knoppas av är att personer som jobbar på en branschledare som till exempel Fairchild lär sig hur det går till att driva den typen av företag. De etablerade företagen fungerar som ovilliga utbildningsplatser för nya entreprenörer. Ovilliga eftersom de ju inte vill bli av med kvalificerad personal, och för att de därigenom skapar sin egen konkurrens. Avknoppningarna flyttar sällan speciellt långt från källan. Och efter att tillräckligt många har gjort denna resa har vi ett kluster.

- Avknoppningarna är nyckelspelare i kluster. Speciellt avknoppningar från företag med en bra stamtavla. Det är avknoppningarna som gör regionen, inte tvärtom.

- De viktigaste lärandeinstitutionerna i ett land är inte skolorna, det är företagen. Det är de som lär upp nästa generation entreprenörer.

För att få fram sina resultat har Klepper spårat och följt grundarna till massor av avknoppningar i de olika klustren. Vad är deras bakgrund? Vad gjorde de innan de startade eget? Han kallar det för nanoekonomi.

- Det var ett otroligt arbete att hitta alla grundarna. Det är den smärtsamma sidan av mitt arbete.

Nästan alla företag i Silicon Valley är avknoppningar. Kleppers budskap till oss, och till världens policymakare, var att underlätta för avknoppningar.

- Rörlighet, rörlighet, rörlighet. Det är det viktigaste. Folk ska inte bara vara villiga att lämna sitt jobb och starta nytt. De ska uppmuntras till det.

För att nå dit menade han att politikerna kan hjälpa till genom att se till att lagar, regler och skattesystem inte försvårar för rörligheten.

Efter Steven Kleppers tal delades ett antal priser för bästa artiklar ut, innan det var dags att stänga ICSB-konferensen för i år. Tack till alla arrangörer, för ett mycket bra arrangemang!

Nästa år är det Wellington, Nya Zeeland som står som värd för konferensen.

/Jonas

Succén är sällan spikrak

Akademiska entreprenören Cecilia Bergh berättade om Mandometern, en svensk innovation som hittills hjälpt över 500 patienter med ätstörningar. Foto: Magnus Aronsson

ICSB-konferensens sista dag inleddes med parallella sessioner, workshops och Baltic Business Arena. Därefter möttes vi för ett sista plenumpass som introducerades av konferensens ordförande Anders Lundström. Han verkade glatt överraskad över deltagarnas fräscha utseende, fredagskvällens festligheter till trots.

Temat var ”The success of entrepreneurship” och vi fick först höra två entreprenörer berätta om vad framgång innebär för dem. Cecilia Bergh har forskat om ätstörningar och driver nu AB Mando. Hennes entreprenörskap startade för 17 år sedan då en ung kvinna som vägde 29 kilo togs in akut på ett stockholmssjukhus. Hon blev Berghs första patient.

Cecilia Bergh har utvecklat Mandometern, en produkt som mäter patientens matintag, äthastighet och mättnadskänsla. Patienten lär sig successivt att äta ”normalt”. Trots att resultaten är succéartade har introduktionen av den nya metoden gått långsamt, berättade Bergh. Traditioner och trögrörlighet inom vården gör att innovativa idéer inte mottas med öppna armar – ens när de är både billigare och mer framgångsrika än dagens behandling av till exempel anorexi.

- Patientens tillfrisknande är den enkla delen i det här. Byråkrati, storföretagens dominans och motstånd mot nyheter är några av de hinder vi möter, sa Bergh.

En vanlig entreprenöriell drivkraft är helt klart att tjäna pengar, en annan att göra gott i samhället. Cecilia Bergh konstaterade att hon var ute efter en kombination. Tidningen Entreprenör skrev om henne och Mando-metoden i höstas.

Även nästa talare, Caterina Berbenni-Rehm, berättade om att hon har mötts av skepsis. Ändå fortsatte hon jobba för att förverkliga sin företagardröm i PROMIS@Service. PROMIS är en tjänst som hjälper mindre organisationer att strukturera, skydda och dela kunskap.

- Pengar är ett medel för att nå målet. Jag tackade nej till brittiska investerare för att de inte övertygade mig, och med facit i hand var det rätt beslut, sa Berbenni-Rehm.

Hon redovisade sin syn på framgång ur fyra olika synvinklar. För företaget är framgång att vara världsledande när det gäller att leverera högkvalitativa tjänster till låg kostnad, och därmed öka effektiviteten hos kunderna. För de små och medelstora företag som utgör målgruppen, handlar framgången om att PROMIS besvarar frågor och förenklar deras komplexa vardag. För samhället är det en framgång om skattepengar utnyttjas på ett hållbart sätt. Och för Caterina Berbenni-Rehm själv, som entreprenör och mamma, handlar framgång om att göra världen till en bättre plats för framtida generationer.

- Bakom mig har jag ett suveränt team. Det är människor som uträttar mirakel, sa Berbenni-Rehm.

Efter entreprenörernas berättelser var det dags för två forskarperspektiv på framgång. Allan Gibb, professor emeritus vid Durham University, Storbritannien, pratade bland annat om att det är svårt att mäta immateriella tillgångar. Bankmän och –kvinnor har bara balansräkningen att titta på, men borde bli bättre på att uppskatta andra värden som ryms i entreprenöriella företag.

Professor Howard Aldrich, University of North Carolina, USA, fick slutordet. Han menade att mänsklighetens överlevnad hänger på vår förmåga till kreativa, innovativa och entreprenöriella handlingar. Hela tiden inträffar saker som vi inte kunnat förutse, och det måste vi anpassa oss till.

Och Aldrich verkar veta vad han talar om. Han har besökt ESBRI vid ett antal tillfällen genom åren, våren 1998 höll han till exempel en Estradföreläsning på temat ”Commercialization of the World Wide Web”. Nästa gång han gästade Estrad kunde han kaxigt konstatera att:

”Jag har föreläst fyra gånger tidigare i den här serien. De som deltog i min ESBRI-föreläsning om e-handel för fyra år sedan och tog fasta på den prognos jag presenterade då, är nog inte här i dag. De är förmodligen ombord på en yacht någonstans i Karibien.”

/Åse

Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare

I dag på eftermiddagen hölls en workshop på temat ” How do you REALLY grow an entrepreneurial ecosystem?” Jag är osäker på om vi kom fram till något svar – det var nog inte ens tanken. Det hela orkestrerades i alla fall av den karismatiska Norris Krueger (@entrep_thinking på twitter), bara det gjorde deltagandet mödan värt.

Och ett par intressanta reflektioner fick jag med mig:

• Ett entreprenöriellt ekosystem behöver inte längre vara knutet till en plats. Tack vare kommunikationsteknik spänner ekosystemen nu över hela världen.
• Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare
• Bra humankapital är det viktigaste för ett hälsosamt entreprenöriellt ekosystem.

/Jonas

Entreprenörskapsutbildning – Ja, tack!

I dag var jag på ett seminarium på ICSB-konferensen med det som kunde ha blivit den kortaste artikelpresentationen någonsin. Det var TorBjörn Nilsson från Luleå tekniska universitet som inledde med frågan ”Gör entreprenörskapsutbildning någon skillnad?” Han svarade med ett ”JA! Ok, tack för mig”

Han skämtade såklart, och fortsatte att presentera sin artikel som visade att entreprenörskapsutbildning faktiskt leder till start av nya företag. De som hade gått utbildningen var mer aktiva, omsatte mer och anställde fler jämfört med de som inte hade gått kursen.

Ett skäl till det, menade Nilsson, är att de hade ”entrepeneurial thinking”, en motor och önskan att starta eget. De tänkte att de kan skapa sitt eget öde. De i kontrollgruppen, som inte hade gått utbildningen menade snarare att man föds till entreprenör eller inte. Mer fatalister, alltså.

/Jonas

Homo ludens ifrågasatt

Den lekande människan – homo ludens – och barns medfödda entreprenörskap förs allt oftare in i entreprenörskapsforskningen, bland annat av Daniel Hjorth och Bengt Johannisson. Malin Tillmar och Karin Berglund ifrågasätter den diskussionen. Under fredagseftermiddagen presenterade de ett papper som sätter genusperspektiv på lekbegreppet.

De utgår från två case: en kvinnlig barnmorska och en manlig konstnär. Tillmar menade att om hon hade sagt ”du är en lekande entreprenör” till barnmorskan, hade den senare blivit mycket upprörd. Hon jobbade hårt för att vara en seriös företagare. Berglund såg däremot mycket lek kring konstnären, där såväl industrimän som högt uppsatta politiker gärna drogs med.

Malin Tillmar och Karin Berglund konstaterade att leken har fler dimensioner än ”roligt”. Och entreprenörskap är inte bara lek, det är ett (könat) spel, menade de.

/Åse

Bygg osjälviska företag

Professor Muhammad Yunus har nyligen släppt en ny bok på svenska. Under sin signeringsturné gjorde han ett stopp på ICSB. Foto: Magnus Aronsson.

De flesta känner i dag till nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans mikrokrediter. I dag på förmiddagen besökte han ICSB-konferensen och berättade lite om hur allt började, och om sin senaste bok. Jag har hört hans historia förut, och även intervjuat honom, men den var lika fångande den här gången.

Det började med ett lån på 27 dollar för att skydda 42 fattiga kvinnor mot lånehajar. Yunus hade ingen erfarenhet av bankverksamhet, han arbetade som lärare på ett universitet i Bangladesh.

- Jag drogs in i det här. Det kändes mer rimligt att de lånade pengar av mig i stället för att fastna i lånehajarnas klor.

Alla bankmänniskor menade att det inte skulle funka att låna ut pengar till fattiga, de skulle inte kunna betala tillbaka och banken skulle snart gå omkull. I dag är Grameen Bank med sina 8,3 miljoner lånetagare Bangladesh största bank. 97 procent av låntagarna, som också äger banken, är fattiga kvinnor.

Grameen Banks mikrokrediter har bland annat lett till att kvinnorna har råd att skicka sina barn till skolan. En del fortsätter sedan till högre utbildning. Men trots utbildningen oroar sig många för hur de ska kunna få jobb, något som är ganska svårt i Bangladesh.

- Vi försöker få dem att tänka som skapare av jobb i stället för som arbetstagare: ”Din mamma äger en bank, tänk på hur de ska använda pengarna och skapa jobb för andra! Om du tycker det är svårt att bli entreprenör, tänk på vad din mamma gjorde. Hon hade ingen möjlighet att få jobb. Hon tog ett lån och startade en liten affärsverksamhet som sedan växte så att hon kunde skicka dig till skolan. Om du inte kan klara dig bättre än din mamma som var analfabet, vilken nytta gör din utbildning? Ta din inspiration att bli entreprenör hemifrån, inte utifrån!”

I ett annat projekt har Grameen Bank inriktat sig mot tiggare. I dag har man fler än 100 000 tiggare som kunder. Många av dem har helt slutat tigga och blivit framgångsrika dörrförsäljare i stället.

Det handlar om att bygga sociala företag, menade Yunus, som har fler dimensioner än bara de strikta ekonomiska.

- Varför inte bygga företag utifrån osjälviskhet i stället för utifrån själviskhet? Människor är inte pengamaskiner.

- De här kvinnorna är numera en del av ekonomin i Bangladesh, de bidrar till BNP-utvecklingen och skapar tillväxt. Men det ska inte ses enbart i ekonomiska termer, utan även i sociala termer. Det viktigaste är inte alltid att göra vinst.

/Jonas

”Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen”

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet

Andra panelen för dagen på ICSB-konferensen, med titeln ”The mystery of Growth”, inleddes av moderator Rohana Ramly, SME Corp i Malaysia. Panelen som följde talade om att tillvarata resurser och se möjligheter i utvecklingsländer, och gav avslutningsvis ett konkret exempel på ett tillväxtföretag i Japan.

Först ut att dyka djupare ner i temat var Dr Elizabeth Garnsey, University of Cambridge.

- Möjligheterna och resurserna för ett företags tillväxt är beroende av ett antal faktorer. Tillväxt i företag är en kreativ och dynamisk interaktion mellan marknad och produktivitet. Ett företags tillväxt är beroende av dess struktur, och dess relation till marknaden.

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet, talade om förvaltning av naturresurser med landsbygdsutveckling i Afrika som exempel. Hon menade att det fanns många exempel på socialt entreprenörskap som kan användas i Afrika och andra utvecklingsområden.

- Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen. Det finns ingenting som säger att människor i dessa länder inte har idéer eller är kreativa. Problemet är många gånger att de inte har effektiva transportmedel eller ett bra sätt att tillvarata energikällor på.

Avslutningsvis berättade Kazuhiro Iwata, ägare av Koiwa Bond Manufacturing i Japan, om sin företagsresa från ett litet urbant textilföretag till ett internationellt företag med inriktning på fordonsdelar.

- Det är jätteviktigt att ha bra partners som både kan hjälpa företaget att utveckla sina produkter, men som också kan hjälpa till att skapa kontakter utomlands.

/Christina