Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.

I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

”The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare”

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

AI kräver samarbete, bra data och kompetens

Arthur Gueneau, Caroline Walerud, Amy Loutfi och Mats Magnusson delade med sig av sin AI-kunskap på premiären av Estrad:tech 6 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.

ESBRI har utökat sitt eventsortiment med Estrad:tech, en seminarieserie om nya teknologier, entreprenörskap och innovation. Estrad:tech arrangeras av ESBRI med Vinnova som finansiär och Teknikföretagen som partner. I måndags genomförde vi det första seminariet i serien. Temat var artificiell intelligens (AI), och det lockade en stor publik.

Talare var professor Amy Loutfi, Örebro universitet, och Mats Magnusson, professor vid KTH. Amy är en av landets ledande forskare inom AI, och Mats forskar om kreativitet, lärande och innovation i etablerade organisationer. De fick sedan sällskap på scenen av Caroline Walerud, Volumental och Arthur Gueneau, Combient, för ett panelsamtal.

Amy inledde med en översikt över hur AI har växt fram. Första gången AI nämndes som begrepp var i slutet av 1950-talet. Tyvärr fanns inte tillräcklig datorkapacitet på den tiden så forskningen tog aldrig fart. I mitten på 1980-talet kom det en ny period av AI-forskning, bland annat med tillämpning inom hälsoområdet. AI kan exempelvis analysera massor av data, klassificera sjukdomar och bilder. Men även då tog analyserna tid och de extra minuterna det tog för läkarna begränsade användningen av AI. Sedan mitten av 1990-talet har det däremot blivit ett rejält uppsving när det gäller AI och man kan nu prata om en hype.

Vad är då AI? Amy beskrev det som en stor svart låda där man kan ställa frågor, exempelvis: ”Vilken sjukdom är detta?” Sedan matar man in alla tänkbara symptom och AI kan klassificera sjukdomar utifrån de symptom som en patient har. Det krävs en stor mängd data för att AI ska fungera bra. Och det måste vara bra data:

- AI är bara så bra som datan den använder, sa Amy Loutfi.

Hon menade också att det är lätt att förutse hur tekniken kommer att utvecklas, men det är omöjligt att förutse hur människors värderingar kommer att utvecklas.

Mats fokuserade på hur AI påverkar företagande. Han menade att det har en enorm effekt på vår ekonomi och vårt företagande. Vi kommer dels att ta bort en massa tråkiga rutinartade arbetsmoment och när de arbetsuppgifterna försvinner frigörs tid för innovation och risktagande. Det leder till ökat värde genom att nya produkter och tjänster skapas. Mats poängterade att vi inte ska vara så rädda för att arbeten ska försvinna, det skapas i stället andra arbetsuppgifter.

Mats lyfte också fram det positiva med att använda maskininlärning. På det sättet kan vi demokratisera experters kunskap genom att den kan fångas upp och tillgängliggöras för andra genom mjukvara. Vi förstår också helt nya saker som vi inte kunde se innan. Exempelvis är det numera möjligt att scanna hjärnan och göra avancerade matematiska beräkningar.

Det vi behöver för att kunna använda AI är data. Mycket data. Bra data. Det är den viktigaste faktorn för att kunna göra affärer av AI och kan ge en fördel gentemot andra företag. Det finns dock svårigheter, menade Mats.

- Det finns brist på AI-kompetens i Sverige och även om vi arbetar med att tillhandahålla kompetensen är etablerade företag sena på nya bollar. De fortsätter jobba på gammalt sätt, och risken finns att vi missar många möjligheter. Vi behöver överväga komplexiteten i den data som finns och måste också hitta affärsmodeller som fungerar i alla dimensioner, sa Mats Magnusson.

I panelsamtalet höll även Caroline och Arthur med om att data är den viktigaste faktorn för att lyckas med AI. De var också ense om att data är dyrt: ”Data är den nya oljan”. Då är det viktigt att veta vad man behöver samla in, vilken data som är viktig för ditt företag. Det finns också en problematik avseende datainsamling i och med den nya dataskyddsförordningen GDPR.

Panelen diskuterade bland annat vikten av samarbete. Det behövs fokusskifte från enskilda företag till ekosystem – och där finns det en del att jobba på, menade de. En möjlighet är också att dela data mellan olika organisationer för att öka tillgången till relevant data. AI har en stor potential när det gäller att lösa ett antal globala akuta problem, men förutom data krävs också kompetens.

En mycket viktig fråga är att lösa kompetensförsörjningen och förenkla för internationell arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige. För att stärka kompetensen finns utbildningar på sju olika universitet inom projektet AI Competence for Sweden.

Vad krävs då från policysidan? Panelen ansåg att det är viktigt att handskas med offentlig data på rätt sätt. Det är också viktigt att tänka efter före regeländringar: Vad kan de tänkas få för effekter?

Vill ni testa att använda AI inom er organisation? Eller behöver ni hjälp med att få ut er innovation på marknaden? Vinnova har flera aktuella utlysningar.

Vill du veta mer om AI? Livesändningen ligger kvar på vår Youtubesida.

EDIT: Nu finns föreläsningen på vår webb-tv-sida också, i ännu bättre kvalitet.

/Helene

PS: Vi ses väl på Estrad i morgon igen..? :-)