Starta smart, testa och utvärdera affärsidén

Numera är det snabbt och enkelt att starta företag på heltid eller som ett projekt vid sidan av en anställning. I vår uppkopplade värld går det att på kort tid bygga upp en verksamhet och nå kunder på helt nya sätt – till och med innan du har något att sälja.

Det konstaterar Elin Häggberg som har skrivit en utmärkt handbok för den som går och funderar på att ta steget till eget. Starta & Driva Eget innehåller en översikt av olika företagsformer och ger en bild av vad du som blivande företagare måste tänka på. Du hittar praktiska tips om allt ifrån bokföring och ekonomi till målgruppsanalyser, varumärken och sociala medier.

Det gäller att starta smart och det finns några frågor som man initialt måste tänka igenom, menar Häggberg:

- Vad ska du sälja?
- Hur ska du tjäna pengar?
- Vilka är dina tänkta kunder?
- Och vad ska få dem att välja dig framför dina konkurrenter?

När du har besvarat de frågorna behöver du med all säkerhet testa, utvärdera och utveckla affärsidén ett antal gånger. Kanske har du till sist kommit på en unik kombination av tjänster som det är dags att testa skarpt? Då är det självklart bäst om du redan har tänkbara kunder så att du vet att någon är villig att betala.

I dag är det viktigt att arbeta digitalt och hållbart och i boken finns olika exempel på hur man kan gå tillväga för att uppnå sådana arbetssätt. Bland annat finns en snabbkurs i sökoptimering och tips på hur man skapar en webbutik. Dessutom kan du inspireras av flera intervjuer med företagare inom olika branscher.

Går du i företagartankar? Då ska du kolla in den här boken!

/Helene

”Laga taket när solen skiner”

Lars Magnusson föreläste på vårens sista Estrad. Foto: Viktor Aronsson.

9 maj genomförde ESBRI den sista ”vanliga” föreläsningen för våren. Temat var finanskrascher – väldigt spännande, men också skrämmande. Vi hade bjudit in Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har stor kunskap om det här ämnet och har nyligen skrivit boken ”Finanskrascher – Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers”.

Förutom Lars Magnusson medverkade också Christina Nyman som kommentator. Hon är chefsekonom på Handelsbanken, och delade med sig av sin breda erfarenhet från finansområdet. Nyman har tidigare arbetat både på Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Vi var såklart nyfikna på om man kan lära sig något av historien för att undvika att hamna i en ny finanskrasch. Magnusson inledde med en historisk tillbakablick och nämnde exempelvis kraschen på Wall Street 1929. Den ledde till den djupa ekonomiska depressionen på 1930-talet, och det tog lång tid för ekonomin att återhämta sig. Sedan dröjde det tack och lov länge innan det kom någon ny krasch, men det har definitivt inte varit problemfritt. Det förekom stora problem i vissa delar av Latinamerika i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet.

Sedan kom den stora kraschen i USA 2008. Det var inte bara en fastighetsbubbla, menade Lars Magnusson. Tidigare avregleringar och en kreditexpansion som eldades på av låga räntor ledde till stort risktagande, skuggbanker och nya, ibland tvivelaktiga, finansiella instrument. När krisen väl var ett faktum blev värdepapper och olika tillgångar värdelösa. Staten ville hålla affärerna igång och tillförde därför enorma resurser till bankerna. Avsikten var att skapa trygghet och fortsatt bestånd inom den finansiella ekonomin.

På det sättet dopades ekonomin och det gav en kortsiktig lösning men den politiska effekten blev däremot långvarig. Några år senare drabbades flera sydeuropeiska länder av statsfinansiella kriser med stora räntestegringar och problem för invånarna. EU försökte sanera ekonomin i de drabbade länderna för att reparera den skada som skedde.

- Kriser påverkar nästan alla, och de flesta blir förlorare. För entreprenörer som vill att deras verksamhet ska expandera blir det problematiskt eftersom det inte finns några pengar att låna. Och om det finns blir räntorna skyhöga, sa Lars Magnusson.

Christina Nyman. Foto: Viktor Aronsson.

Christina Nyman beskrev hur den svenska ekonomin drabbades hårt av krisen 2008. Det blev fritt fall för kronan och det tog tio år för ekonomin att återhämta sig. Sedan dess har börsvärdena stigit stadigt, men det finns såklart en oro för att det ska komma en ny nedgång.

Hur kan man då göra för att undvika nya krascher? Kan man förutse en kris? Man ska definitivt inte stirra sig blind på hur det har varit tidigare eftersom det kan dyka upp nya situationer som man inte har kunnat förutse, menade föreläsarna. Den internationella politiska situationen är instabil och det kan egentligen hända vad som helst. Det går heller inte att förutse hur människors beteende utvecklas.

Men enligt både Magnusson och Nyman finns det vissa tecken som man ska se upp med. Om exempelvis den privata upplåningen stiger väldigt mycket innebär det ett problem. Likaså om värdestegringen på bostadsmarknaden fortsätter. Genom att hålla uppe räntenivån och på så sätt bromsa graden av upplåning kan man undvika en stor kris. Christina Nyman liknade det vid att ”luta sig mot vinden”. Ett annat sätt att hantera kriser är att städa upp efteråt, men det medför ofta högre kostnader.

- En vettig strategi är att ”laga taket när solen skiner”, alltså genomföra strukturella reformer för att stärka ekonomin och reformera arbetsmarknaden, Dessutom är det nödvändigt att minska belåningen. Genom att vara förberedd och utnyttja de rutiner man redan har kan man växla upp dem vid krislägen. Man kan likna det vid att ha en finansiell verktygslåda, sa Christina Nyman.

Vill du höra föreläsarnas spännande presentationer? Föreläsningen finns i vårt webb-tv-arkiv.

Vill du läsa mer om bankkriser? Sten Jönsson, professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit ”A Comparative History of Bank Failures – From Medici to Barings”. I boken försöker Jönsson hitta svaret på varför några av de mest kända bankerna gått under de senaste 500 åren.

/Helene