Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.

I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

”Laga taket när solen skiner”

Lars Magnusson föreläste på vårens sista Estrad. Foto: Viktor Aronsson.

9 maj genomförde ESBRI den sista ”vanliga” föreläsningen för våren. Temat var finanskrascher – väldigt spännande, men också skrämmande. Vi hade bjudit in Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har stor kunskap om det här ämnet och har nyligen skrivit boken ”Finanskrascher – Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers”.

Förutom Lars Magnusson medverkade också Christina Nyman som kommentator. Hon är chefsekonom på Handelsbanken, och delade med sig av sin breda erfarenhet från finansområdet. Nyman har tidigare arbetat både på Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Vi var såklart nyfikna på om man kan lära sig något av historien för att undvika att hamna i en ny finanskrasch. Magnusson inledde med en historisk tillbakablick och nämnde exempelvis kraschen på Wall Street 1929. Den ledde till den djupa ekonomiska depressionen på 1930-talet, och det tog lång tid för ekonomin att återhämta sig. Sedan dröjde det tack och lov länge innan det kom någon ny krasch, men det har definitivt inte varit problemfritt. Det förekom stora problem i vissa delar av Latinamerika i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet.

Sedan kom den stora kraschen i USA 2008. Det var inte bara en fastighetsbubbla, menade Lars Magnusson. Tidigare avregleringar och en kreditexpansion som eldades på av låga räntor ledde till stort risktagande, skuggbanker och nya, ibland tvivelaktiga, finansiella instrument. När krisen väl var ett faktum blev värdepapper och olika tillgångar värdelösa. Staten ville hålla affärerna igång och tillförde därför enorma resurser till bankerna. Avsikten var att skapa trygghet och fortsatt bestånd inom den finansiella ekonomin.

På det sättet dopades ekonomin och det gav en kortsiktig lösning men den politiska effekten blev däremot långvarig. Några år senare drabbades flera sydeuropeiska länder av statsfinansiella kriser med stora räntestegringar och problem för invånarna. EU försökte sanera ekonomin i de drabbade länderna för att reparera den skada som skedde.

- Kriser påverkar nästan alla, och de flesta blir förlorare. För entreprenörer som vill att deras verksamhet ska expandera blir det problematiskt eftersom det inte finns några pengar att låna. Och om det finns blir räntorna skyhöga, sa Lars Magnusson.

Christina Nyman. Foto: Viktor Aronsson.

Christina Nyman beskrev hur den svenska ekonomin drabbades hårt av krisen 2008. Det blev fritt fall för kronan och det tog tio år för ekonomin att återhämta sig. Sedan dess har börsvärdena stigit stadigt, men det finns såklart en oro för att det ska komma en ny nedgång.

Hur kan man då göra för att undvika nya krascher? Kan man förutse en kris? Man ska definitivt inte stirra sig blind på hur det har varit tidigare eftersom det kan dyka upp nya situationer som man inte har kunnat förutse, menade föreläsarna. Den internationella politiska situationen är instabil och det kan egentligen hända vad som helst. Det går heller inte att förutse hur människors beteende utvecklas.

Men enligt både Magnusson och Nyman finns det vissa tecken som man ska se upp med. Om exempelvis den privata upplåningen stiger väldigt mycket innebär det ett problem. Likaså om värdestegringen på bostadsmarknaden fortsätter. Genom att hålla uppe räntenivån och på så sätt bromsa graden av upplåning kan man undvika en stor kris. Christina Nyman liknade det vid att ”luta sig mot vinden”. Ett annat sätt att hantera kriser är att städa upp efteråt, men det medför ofta högre kostnader.

- En vettig strategi är att ”laga taket när solen skiner”, alltså genomföra strukturella reformer för att stärka ekonomin och reformera arbetsmarknaden, Dessutom är det nödvändigt att minska belåningen. Genom att vara förberedd och utnyttja de rutiner man redan har kan man växla upp dem vid krislägen. Man kan likna det vid att ha en finansiell verktygslåda, sa Christina Nyman.

Vill du höra föreläsarnas spännande presentationer? Föreläsningen finns i vårt webb-tv-arkiv.

Vill du läsa mer om bankkriser? Sten Jönsson, professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit ”A Comparative History of Bank Failures – From Medici to Barings”. I boken försöker Jönsson hitta svaret på varför några av de mest kända bankerna gått under de senaste 500 åren.

/Helene

LIVE 15.00-16.30 | Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?

Tiden går fort när man har roligt, i dag är det redan dags för vårens sista Estradföreläsning! Temat är bubblor och finanskrascher: Går de att förutspå och därmed förebygga? Kan vi lära oss något av 1600-talets tulpanfeber, eller vad som hände på Wall Street 1929? Och hur stor risk är det för en ny krasch av samma magnitud som den vi upplevde 2008?

Det ska bli jättekul att ta del av våra talares kunskap och erfarenheter. Först ut är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Hans anförande kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Mer om talarna och ämnet finns på vår webbplats.

Välkommen till Estrad!
/Åse

Framtidens fintech på Estrad

Foto: Michał Parzuchowski

Kommer ni ihåg när ”banken” var som en institution: trygg, evig och maktfullkomlig? Den tiden är kanske inte förbi – ännu, men sannolikt ganska snart. Utvecklingen inom fintechområdet går nu oerhört fort. Så här från sidlinjen börjar jag, och säkert många med mig, ana att alla nya former för finansiella transaktioner kommer få genomgripande konsekvenser, både för samhället och oss som individer.

I dag är det nästan på dagen 20 år sedan Avanza startades, den 16 februari 1998. Avanza var den nya uppnosiga, uppstickarbanken utan bankkontor (bara en sådan sak) och utan avgifter. Det var något helt nytt och utan konkurrens. Den följdes snart av Nordnet, och dessa två kunde verka förhållandevis ostört under några år. Men för Sveriges del var snöbollen satt i rullning och snart började allt fler snabbväxande företag som erbjöd digitala finansiella tjänster att dyka upp på marknaden.

Fintech är temat för nästa Estradföreläsning, och i inbjudan nämns ett par snabbväxare: Izettle och Klarna. Collector startade redan 1999 men fick sitt banktillstånd först 2015. Grundaren Lena Apler har blivit förmögen och är nu en av Sveriges största fintech-investerare, enligt en artikel i Affärsvärlden. I samma artikel kan man läsa att de fyra stora affärsbankerna tillsammans gjorde en vinst på 105,7 miljarder förra året. Snabbrörliga entreprenörer som kan plocka marknadsandelar har en hel del att vinna, och nu saknas varken tillgång till kapital eller förebilder. Om jag var chef på gammelbanken skulle jag sova dåligt.

På Estrad 19 mars ska vi ta fram spåkulan och spana in i framtiden för fintech. För ett år sedan intervjuade jag en av talarna, Robin Teigland, en karismatisk extremsportare och då nyinstallerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon intresserar sig för utvecklingen av ”det tredje internet” och studerar just transformationen av finansbranschen, men också virtuella världar, kryptovalutor, delningsekonomi, blockkedjeteknologi och robotar – ja allt som ligger i framkant helt enkelt – och hur det kommer att påverka samhällsutvecklingen. En av de frågor som talarna kommer att behandla under Estrad är just hur fintech kommer att påverka samhället och vårt vardagsliv. Också talaren Mats Lewan, journalist och författare har siktet inställt på framtidens teknologi och samhällsutveckling, spännande!

Många sparekonomer har slitit sitt hår för att få oss konsumenter att ändra beteenden (byta bank), när det nu dyker upp billigare, smartare och mer tillgängliga tjänster, för att inte tala om billigare bolån. Men konsumenterna har varit konservativa och tvekat inför bankbyte. Ett skäl är sannolikt att vi känner oss trygga med att gammelbanken inte ska försnilla våra surt ihopsparade slantar. Vi litar på gammelbanken. Så, en annan väsentlig fråga för de framväxande fintechbolagen är hur de ska vinna konsumenternas förtroende. Vill och vågar konsumenter dela med sig av personliga data till en massa småbolag som de inte har ett par generationers relation till? Det är en annan fråga som vi tar oss an under månadens Estrad.

I år träder EU-direktivet PSD2 i kraft. Det öppnar en värld av möjligheter för kreativa fintechentreprenörer. Vår tredje Estradör, Claire Ingram Bogusz, disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om just samspelet mellan teknik och människa vid utvecklingen av fintechtjänster. Som talare medverkar också Anthony Larsson och Shahryar Siri.

En Estradföreläsning man måste se alltså! Så, vi ses där.

EDIT - Vi har bytt lokal! Alltså: Välkommen till Estrad 19 mars, på 7A Odenplan, Odengatan 65, klockan 15.00-17.00.

/Anna-Karin