Kraft i konsensus

Är just hemkommen från SSES Start-up day. En klart bra dag: intressanta möten och inspirerande talare!

Dagen inleddes av Frank Meehan, riskkapitalist på Hong Kong-baserade Horizons Ventures som investerat i bland annat Skype, Facebook och Spotify. Meehan kommer från Australien, men är nu baserad i London. Han har också både studerat och arbetat i Sverige.

Hans presentation handlade bland annat om Sverige och Stockholm som miljö för start-ups. En reflektion han gjorde var att svenskan är det språk som har flest ord för att hålla med. ”Man kan ha en timmes konversation med någon i Sverige utan att göra annat än att hålla med: ’just det’, ’precis’. I den strävan efter konsensus ligger också mycket av kraften här”, sa han.

Två andra talare var Vala Halldorsdottir och Sesselja Vilhjalmsdottir från Island. Efter ett eget företagaräventyr blev de så inspirerade att de reste runt jorden och intervjuade andra företagare om hur det går till att starta. Resultatet (som kommer snart) är filmen The startup kids.

Ett spår på förmiddagen handlade om crowdfunding och nätverkande. Daniel Daboczy från Fundedbyme berättade om kraften i crowdfunding, bland annat med den hypade hamburerrestaurangen Flippin’ Burgers som exempel.

Helene och jag som representerade ESBRI hann också med en hel del minglande. Tack alla som stannade till och pratade med oss!

/ Jonas

Kunskap lika viktigt som kapital

Magnus Henrekson, Leif Jakobsson, Jessica Polfjärd och Elisabeth Thand Ringqvist

I måndags gästade professor Magnus Henrekson, IFN, föreläsningsserien Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler – och mer innovativa – företag. Efter en inledande presentation diskuterade han frågorna med riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M) samt med Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling:

Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.

Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.

Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!

Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. Det som skulle bli en stor vante blir då mindre än en tummetott…

Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv. På webben hittar du även Magnus presentation och ett antal artiklar och publikationer inom området.

Läs gärna också Globe Forums artikel om föreläsningen.

Även Nya Affärer har skrivit om den.

Har du synpunkter eller kommentarer? Hör av dig!

/Helene

Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet? (del 2)

Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet? (del 1)

Debatt om skatt

Skatterna är den ständiga heta potatisen när man pratar entreprenöriellt klimat. Alliansföreträdarna skriver till exempel på DN Debatt i dag att de är ”beredda att sänka bolagsskatten till hösten”. Är det höga skattetrycket en hämsko för svensk entreprenörskraft? Eller är det bara något som gnälliga företagare med dåliga affärsidéer åberopar?

På måndag arrangerar vi Estradföreläsningen ”Entreprenören och skatterna – Kan Sverige bli mer entreprenöriellt genom förändringar i skattesystemet?” och vi ser fram emot en spännande debatt. Talare är professor Magnus Henrekson, vd för IFN. Han menar att optioner är ett viktigt instrument för att nystartade, kapitalsvaga företag ska kunna ta in bra folk på ett tidigt stadium. I exempelvis Silicon Valley har optionerna spelat en viktig roll. I Sverige beskattas optioner hårdare, och de får därför inte samma positiva effekt. Detta kommer han att utveckla under föreläsningen. Han kommer också prata om de föråldrade ekonomiska modeller som ligger till grund för dagens skattepolitik, om växande företags kapitalbehov, och om entreprenöriella incitament.

Magnus är en av Sveriges kändisforskare inom området. Han är produktiv, synlig och alltid intressant att lyssna på – oavsett om man håller med honom eller inte. Det ska bli kul att höra honom igen!

Vi är också glada över att ha tre paneldeltagare på plats. Riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M), samt Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist, kommenterar Magnus forskning och bidrar med sina perspektiv på ämnet entreprenörskap och skatter.

Föreläsningen genomförs i Stockholm 16 april 15.00-17.00 och vi har fortfarande några platser kvar. Om du inte har möjlighet att delta kan du följa livesändningen via Bambuser. På Twitter använder vi #estrad.

Välkommen att snacka skatter!

/Åse

Storsatsning på biomedicin

Regeringen gick i går ut med att de storsatsar på biomedicin i Mälardalsregionen. Science for Life Laboratory (Sci Life Lab), som från 2013 blir ett nationellt forskningsinstitut, kommer att drivas av Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Fokus kommer bland annat att ligga på att kartlägga sjukdomsorsaker, bidra till nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel.

Förutom regeringen går Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca in med pengar. Målet är att institutet ska sysselsätta cirka 1 000 personer och omsätta runt en miljard per år. En rätt diger satsning alltså.

Reaktionerna på nyheten har (som sig bör) varit blandade. Företrädarna för de fyra universiteten är såklart upprymda. Andra är mer försiktigt positiva och välkomnar satsningen, men menar samtidigt att den inte är tillräcklig. Mats Benner på Lunds universitet säger i en intervju med Sveriges Radio att det hela inte är mycket till nyhet, möjligen förutom just att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca bidrar med medel. Han varnar också för att Sci Life Lab ytterligare koncentrerar den här typen av forskning till Stockholm. Andra framstående forskningsmiljöer inom området riskerar därmed att halka efter.

Benner med flera menar att den nya institutsbildningen är en kompensation för Astra Zenecas nedläggning i Södertälje nyligen. Något som utbildningsminister Jan Björklund förnekar. Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, säger till Sveriges Radio om satsningen:

- Det är intressant och positivt att regeringen nu reagerar – jag hade önskat att man hade haft samma engagemang när man la ner lika många arbetstillfällen i Lund.

Enligt Jan Björklund är koncentrationen hela tanken med satsningen. I SVTs morgonsoffa i morse sa han att han ville ha mindre Jante i svensk forskningspolitik, och att det behövs spjutspetssatsningar som den här för att konkurrera globalt. Han vill även se förändringar i skattesystemet som gör det lättare att attrahera utländska forskartalanger till Sverige (alltså troligen en utvidgning av den så kallade expertskatten).

Diskussionen lär gå vidare. En sak som de flesta verkar överens om är att spelplanen inom biomedicinbranschen håller på att förändras, och att honnörsordet framöver kommer att vara samarbeten. Det skrev vi utförligt om i senaste numret av Entré. Regeringens satsning kan väl sägas vara ett exempel på ett sådant samarbete?

/Jonas

Fokus rankar Sveriges bästa högskolor

Nyhetsmagasinet Fokus har genomfört en undersökning som rankar Sveriges bästa högskolor. De fem som toppar rankningen är Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I undersökningen har man tagit hänsyn till 23 faktorer, som exempelvis: akademisk nivå på lärarna, internationella samarbeten, antal lärareledda undervisningstimmar, antal utländska studenter och andel kårmedlemmar. Resultatet presenterades i fredags.

Studieort, akademiska värden och socialt liv är faktorer som enligt undersökningen spelar stor roll för studenternas val av högskola. Undersökningen genomfördes efter ett utskick till 220 000 studenter, där 15 000 svar inkom.

I undersökningen presenteras även studenternas preferenser inom respektive utbildningsområde. Exempelvis väljer både samhällsvetenskapsstuderande och ekonomistuderande Handelshögskolan i Stockholm i första hand.

Men Fokus chefredaktör Martin Ahlquist är i sin ledare noga med att påpeka att resultaten framför allt visar vilken högskola studenterna själva väljer utifrån Fokus olika kriterier. Men att kriterierna de facto måste bestämmas av studenterna själva. Varför vinnaren blev ”elitskolan” Handelshögskolan i Stockholm som ”fostrar både direktörer och socialdemokratiska eliten” går att läsa mer om här.

/Christina

Skatteförändringar som kan ge klirr i kassan

16 april arrangerar ESBRI en Estradföreläsning där vi bjudit in en av Sveriges auktoriteter på området entreprenörskap och skattefrågor, professor Magnus Henrekson från IFN.

Han kommer att diskutera bland annat hur förändringar i beskattningen av aktieoptioner kan bidra till ett mer innovativt entreprenörskap. En sådan förändring kan också bidra till att riskkapitalister vågar satsa mer på företag i tidiga skeden. Dagens skattesystem medför snarare att pengarna investeras i mer mogna företag, enligt Henrekson.

Just bristen på riskkapital i tidiga skeden har ju påtalats som ett problem i Sverige under lång tid. Magnus Henrekson har alltså ett förslag till lösning på det problemet.

Föreläsningen baseras till stor del på en rapport, som du kommer att kunna ta del av vid föreläsningstillfället.

Estradföreläsningen avslutas med en paneldebatt. I panelen ingår Magnus Henrekson, Elisabeth Thand-Ringqvist, vd Företagarna, samt representanter för två politiska partier på varsin sida om blockgränsen, Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M). De kommer att diskutera skatteförändringar och även besvara frågor från publiken.

Elisabeth har även erfarenhet från både företagar- och politikerlivet så det kan bli en riktigt spännande debatt!

Hoppas vi ses!

/Helene

PS: Vi kommer som vanligt att livesända via Bambuser, så tipsa gärna bekanta som inte kan delta i Stockholm. Under sändningen kan man twittra frågor till föreläsarna via hashtaggen #estrad

Vidga vyerna!

Stanfordprofessorn Henry Etzkowitz var i stan i går (Läs gärna mer om honom i Jonas porträttartikel från Entré nr 4-2010). Jag deltog i VINNOVA-seminariet ”Are all innovators aboard?” där Etzkowitz var en av talarna.

Utgångspunkten för seminariet var att kvinnor saknas både i kunskapande och innovationsprocesser. Genom att öppna upp processerna kan man få in fler idéer, och de kan generera stålar. Enligt en artikel i Harvard Busines Review är kvinnors köpkraft ungefär dubbelt så stor som Kinas och Indiens tillsammans.

Etzkowitz anförande handlade om kvinnor inom akademin. Allt fler kvinnor forskar men de tillträder inte högre akademiska tjänster i samma grad. Vart tar de vägen?

- Det är lite som trollkarlens magiska låda. Någon kliver in, magiska formler uttalas och personen försvinner. Några magiska formler till – och personer dyker upp igen, men i en annan skepnad eller på ett annat ställe.

- Så är det också med kvinnliga akademiker. Många avviker från forskarbanan men dyker istället upp som forskningsjournalister eller på tekniköverföringskontor, sa Henry Etzkowitz.

Historisk forskning visar att när ett forskningsfält är nytt – och har låg status – är andelen kvinnliga forskare hög. I takt med att statusen stiger kliver fler män in i fältet, medan kvinnorna försvinner. Etzkowitz konstaterade att det fortfarande är ganska nytt att jobba med tekniköverföring och kommersialisering. Det återstår därför att se om kvinnorna drar sig tillbaka även från denna yrkesbana när statusen stiger.

Han efterlyste också en större flexibilitet inom akademin.

- Forskning antas vara en sfär där man avancerar för att man är duktig, men det stämmer inte.

- Man tror också att det ska vara lätt att jobba deltid, men min forskning visar att akademin faktiskt är mer oflexibel än näringslivet. Det förvånade mig, sa Henry Etzkowitz.

Tatiana Butovitsch Temm och Camilla Palmertz från Ampersand var också inbjudna som talare till seminariet. De hjälper företag att bli mer inkluderande i sina innovationsprocesser.

Innan de startade Ampersand jobbade de bland annat med Volvos konceptbil YCC som utvecklades av kvinnor men riktade sig till alla (Magdalena Petersson McIntyre och Maria Elmquist är två forskare som tittat närmare på detta projekt).

- Med YCC jobbade vi efter devisen ”If you meet the expectations of women, you exceed the expectations of men”. Det inte bara låter snyggt, det är sant också, sa Tatiana Butovitsch Temm.

Hon menade att bilköpare i lyxsegmentet söker status, prestanda och design – oavsett vilket kön de tillhör. Men kvinnors önskelista tenderar att vara längre än mäns.

- Vi lärde oss mycket i projektet och tänkte att vi ville utveckla det för andra industrier. Det handlar om att inkludera nya kundgrupper, inte att exkludera de gamla kunderna.

Ampersand jobbar efter LASS-metoden, där LASS står för Look, Ask, Solve och Sell. Det låter ganska enkelt: titta efter köpkraften, fråga vad kunderna vill ha, lös deras problem och sälj. Företag som vidgar sina innovationsprocesser kan betjäna bortglömda kundgrupper, till exempel kvinnor. Men det kan också handla om att sälja skönhetsprodukter till män, beställa hem hyacinter i mars till det persiska nyåret Nourouz eller att vända sig till 55+are.

- De som uppfann konsumtionssamhället lär knappast sluta konsumera. Man brukar säga att kvinnor i femtioårsåldern shoppar för fyra generationer: sina föräldrar, sig själva, sina barn och sina barnbarn. Det kan alltså vara värt att kolla upp vad de har för behov, sa Butovitsch Temm.

Avslutningsvis berättade Camilla Palmertz om Ampersands senaste projekt – All aboard. En satsning på att göra en fritidsbåt som kvinnor vill ha.

- Kvinnor är trötta på att stå i fören medan deras män sköter rodret och skriker ”Hoppa!”, konstaterade hon.

/Åse

LinkedIn smartare än PostIt

Vinit Parida, Mats Westerberg och Håkan Ylinenpää.

I går drog ett snöoväder in över Stockholm och chockade såväl dagisbarn som mer erfarna vårfirare. Kanske var det våra vänner från norr – Håkan Ylinenpää, Mats Westerberg och Vinit Parida – som tagit med sig det hemifrån? De gästade i alla fall Estrad och bjöd på intressant kunskap om hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan ge hävkraft åt småföretag.

Under föreläsningen berättade de att små svenska företag har blivit allt bättre på att nätverka. Olika former av öppen innovation har också blivit vanligare. De små, resurssvaga företagen behöver samverka med till exempel universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras idéer ska få verklig bärkraft. IKT hjälper dem att hålla kontakten med nya och existerande partners, öka flexibiliteten, dra ner på kostnaderna, och höja servicenivån.

Genom att kommunicera internt, hålla koll på omvärlden, upprätthålla goda relationer, koordinera gemensamma aktiviteter och identifiera nya samarbetspartners kan man komma långt. Och i dag kan man sköta mycket av detta via exempelvis Linkedin – aningen smidigare än rollodex och postitlappar.

Men personliga kontakter då, hur blir det med dem? Mats Westerberg hade lugnande besked:

- Med goda kontakter över internet får man ofta till fler bra, personliga samtal också. IKT förstärker sociala kontakter.

Föreläsningen genomfördes i Stockholm och livesändes på nätet. Så snart vi hinner lägger vi upp ljudfiler, referat och webb-tv, håll utkik!

Till dess, läs gärna intervjun med Vinit Parida som vi publicerade i Entré nr 2-2010. Han var då 26 år och LTUs yngsta disputerade doktor. Undrar om rekordet står sig än i dag?

/Åse